StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till
Villa Olivia
Peroulia, Grekland
Mars, 2008
April, 2008
Maj, 2008
Juni, 2008
Juli, 2008
Augusti, 2008
September, 2008
Oktober, 2008
November, 2008
December, 2008
Januari, 2009
Februari, 2009
Mars, 2009
April, 2009
Maj, 2009
Juni, 2009
Juli, 2009
Augusti, 2009
September, 2009
Oktober, 2009
November, 2009
December, 2009
Januari, 2010
Februari, 2010
Mars, 2010
April, 2010
Maj, 2010
Juni, 2010
Juli, 2010
Augusti, 2010
September, 2010
Oktober, 2010
November, 2010
December, 2010
Januari, 2011
Februari, 2011
Mars, 2011
April, 2011
Maj, 2011
Juni, 2011
Juli, 2011
Augusti, 2011
September, 2011
Oktober, 2011
November, 2011
December, 2011
Januari, 2012
Februari, 2012
Mars, 2012
April, 2012
Maj, 2012
Juni, 2012
Juli, 2012
Augusti, 2012
September, 2012
Oktober, 2012
November, 2012
December, 2012
Januari, 2013
Februari, 2013
Mars, 2013
April, 2013
Maj, 2013
Juni, 2013
Juli, 2013
Augusti, 2013
September, 2013
Oktober, 2013
November, 2013
December, 2013
Januari, 2014
Februari, 2014
Mars, 2014
April, 2014
Maj, 2014
Juni, 2014
Juli, 2014
Augusti, 2014
September, 2014
Oktober, 2014
November, 2014
December, 2014
Januari, 2015
Februari, 2015
Mars, 2015
April, 2015
Maj, 2015
Juni, 2015
Juli, 2015
Augusti, 2015
September, 2015
Oktober, 2015
November, 2015
December, 2015
Januari, 2016
Februari, 2016
Mars, 2016
April, 2016
Maj, 2016
Juni, 2016
Juli, 2016
Augusti, 2016
September, 2016
Oktober, 2016
November, 2016
December, 2016
Januari, 2017
Februari, 2017
Mars, 2017
April, 2017
Maj, 2017
Juni, 2017
Juli, 2017
September, 2017
Oktober, 2017
November, 2017
December, 2017
Januari, 2018
Februari, 2018
Mars, 2018
April, 2018
Juni, 2018
Juli, 2018
Augusti, 2018
September, 2018
Oktober, 2018
Blogg
RSS
Så kom de då äntligen…..
2018-01-29 16:45:33

Aeolus, vindarnas gud...


..........de (H)alkyoniska dagarna. Varje år i januari brukar det bli en eller ibland nästan två veckor med väldigt skönt väder, en riktig försmak på våren med temperaturer kring +18 solsken och nästan ingen vind. När de dagarna kommer är de så efterlängtade, ofta har de föregåtts av en period med ganska blött, kallt och blåsigt väder.

Ljuset är på gång tillbaka och vi har nu dagsljus till framåt 6-tiden på kvällen, på morgonen stiger solen över bergen före 08.

 

Sägnen säger att det handlar om Alcyone som var dotter till Aeolus, i grekiska mytologin – Vindarnas gud.

När Alcyones man dog i ett skeppsbrott kastade sig hon sig i havet, varefter gudarna förvandlade henne till en Halcyonfågel (Kungsfiskare).

När Halcyonfågeln gjorde sitt bo på stranden hotade vågor att förstöra det. Aeolus hindrade sina vindar och höll dem lugna under sju dagar i varje år, så hon kunde lägga sina ägg. Dessa blev kända som "halcyondagarna", när stormar inte uppstår.

Idag används även uttrycket för att ange en tidigare period i livet som man minns som lycklig eller då man var framgångsrik – de Halcyoniska dagarna.


Kungsfiskaren är så färggrann....



Det händer massor i naturen just nu, apelsinblommorna av den tidiga sorten har spruckit ut och bin och humlor surrar kring de starkt sötdoftande blommorna

 

 

Det är inte bara i apelsinträden humlorna surrar, även i de tidiga lavendeblommorna


 

Citronträdet blommar och doftar, trädet bär frukt och blom samtidigt

 

Och de tidiga rosorna har kommit med en första blomning, det blir säkert två eller tre omgångar till innan året är slut.
 

Det är tid att klippa buskar som ser spretiga och fula ut efter vinterstormarnas härjningar. Gräset har klippts en första gång, snart dags igen….

Idag har jag satt ner ett tiotal sättlök i jorden, visserligen i drivbänk – men ändå – det känns att det går mot vår när man får lust att börja plantera.

 

Försök med potatis i kruka, vi får se hur det går, det ser bra ut just nu i alla fall

Några Korianderfrön myllades också ner – de gror bäst i lite kylig jord, jag har torkade chilifrön på vänt, men jag avvaktar lite till, de vill ha mer värme i jorden för att gro.



Den här sorten är så dekorativ, inte speciellt het som krydda – men så vackra chilifrukter…

 

Och du Zoia…..så här långt har tulpanlökarna kommit, de du förärade mig i november när du var här. Snart får jag njuta av den vackra blomman. Tack Zoia!

Alla dessa avocados…..
2018-01-24 18:16:29


 

 

Ja jag ska minsann inte klaga, vårt stora fina avocadoträd som nu är 4-5 år gammalt gav oss många frukter, jag räknade till bortåt 50 avocados detta år, som för övrigt är första året som det bär frukt. Tyvärr har de två stormarna vi haft på sistone gjort att det är bara fem avocados kvar i trädet. Nedersta lådan i kylskåpet är däremot helt knökafull….

Vi har luskat reda på att frukterna inte mognar på trädet så vi tar in några då och då. De tar ca tre veckor på sig att mogna i inomhusklimat, vi bestämde oss för att ta in två avokados i veckan – det är rimligt att äta ett par i veckan utan att bli alldeles less….


Här ligger de så fint på rad och mognar till sig.

Idag var tre frukter klara att ätas, den ena gick åt till lunchen – den mosades grovt och användes som smör på en rågbrödsmacka, lite Kalles som topping – mums.

 

 

De två andra blev en härligt doftande, kryddigt het Guacamole.

Nu puttrar en kyckling i ugnen och tortillabröden ligger på vänt att få en fyllning av kycklingkött, guacamole och strimlad grön och röd paprika, krispig sallad å lite till. Ja jag veeeet, guacamole äts vanligtvis med t ex Nachos – men testa, det är gott att fylla tortillan med guacamole också, omväxling förnöjer.

 

 
Lånad bild från nätet....







Liggande julgran och annat otraditionellt
2017-12-24 14:09:56



Vi tycker om julen, det är inte tu tal om det, men det är svårt att få till en traditionell jul här i södra Europa där inget är som i norra Europa och absolut inte som i jul-landet Sverige. Så julfirandet varierar lite från år till år, så här ser det ut i år:

Vi försöker så gott det går att få till det mest traditionella, som julmaten t ex, den måste vi ha. Det är bara det att idag när det är julafton så är den redan uppäten. Sedan många år tillbaka äter vi svensk julmat i den mån vi får tag på det mest nödvändiga tillsammans med ett engelskt och ett tyskt par. Det mesta fanns på vårt julbord i år förutom bruna bönor, men det var det ingen som märkte förutom jag, joo maken då som log i mjugg och tyckte att det var bara en fördel.


I år blir det engelsk julmiddag på juldagen och vi ville gärna få till ”svensk” jul innan dess så julmaten tillagades för att vara klar i onsdags. Vilket innebar att nu när det är julafton så är julmaten redan slut, vi har verkligen frossat både till lunch o middag. En liten gnutta sillsallad finns kvar och två köttbullar, lagom till dagens kvällsmål. 

Idag - Julafton blev lunchen väldigt otraditionell. I vår nässelodling var det dags för skörd och det blev till den finaste nässelsoppa, en riktig primör...


Svårt det där när man ska försöka skapa jul och vädret mest liknar vårväder. Apelsinträden har redan stora knoppar, gräset måste klippas men dessförinnan ska alla grenar från olivskörden tas om hand, det sköter maken galant med flistuggen.

 

 

Även julgran är svår att få till här där granskog inte är så vanlig, flera år har vi haft en julegren här i Villa Olivia, det har funkat bra det också, den är vackrare i mörker...


 

Här är inget sig likt från ett år till ett annat och även julgranen är otraditionell, vi har i år en ”liggande gran” och den ligger mitt på matbordet.

 

Den liggande julgranen blev en bordsdekoration och är gjord av små kvistar av Rosmarin, Lavendel, Olivgrenar och Cypress med sina små pyttekottar och dekorerad med julgranskulor och tjocka vita ljus som tänds varje dag när mörkret faller. Det får symbolisera den traditionella julgranen som ändå bara barrar…..

Det har varit några kalla, blåsiga och regniga dagar, idag är det som vanligt igen, sol och ca +15. Katterna ligger och gonar sig i solen, de har i flera dagar kurat ihop sig i ”Kattstugan”


 

Idag kan de ligga och gotta sig i solen igen.


 

Bergen på andra sidan viken har fått sitt traditionella jultäcke av snö, vackert mot de mörka bergen och det turkosblå havet.



God Jul alla Villa Olivias vänner – vi ses snart.

I slutet av november...
2017-11-27 9:14:36


"Det är ju helt sjuuuuukt" sa min svenska väninna som just nu är här för att ta hand om sin olivlund....m a o oliverna ska skördas, träden ska beskäras, allt som blir över när man skördat, dvs ris, pinnar o ved ska tas omhand och brännas, flisas eller sparas till eldning. Träden ska ha sin dos av näring inför nästa år, de ska få sin efterlängtade giva av ekologisk gödning i form av pelleterad hönsskit...rent ut sagt.

"Det är ju helt sjuuuuuukt..." sa hon ännu högre när jag skrek "- VAAAA???"

Väninnan och jag hade besämt oss för att gå ner till stranden - "Du måste väl i alla fall bada EN gång när du nu är här...." försökte jag. Hon var inte alls svår att övertyga, det svåra var att få henne att ta paus i olivlunden. Allt ska vara gjort på ett par veckor och andra veckan har redan börjat.

Jag hade väntat mig att hon skulle tycka att det var skööööönt när vi kom ner till vattnet och rusade i. Jag kom en bit efter och uppfattade inte riktigt vad hon sa när hon plaskade runt där i vattnet.

"Det är ju helt sjuuuuuuuuukt sköööööönt" kom det till slut. Och det var det verkligen - igår söndag den 26 november bjöds vi på strålande sol och sommartemperaturer, alltså svenska sommartemperaturer på ca +22. Skulle tippa på att havet höll 19-20 sjuuuuuuuukt sköööna grader. Vi kunde simma och stanna kvar i vattnet en bra stund.

OLIVSKÖRD 2017


Normalt brukar vi skörda våra oliver i början av december, i år har vi av olika anledningar beslutat oss för att tidigarelägga skörden ett par tre veckor.

En soluppgång som denna förebådar att det blir en lämplig dag för olivskörd, man skördar inte oliver om det regnar. Tidigt om morgonen kom hela gänget hit, vi var 8 personer totalt detta år, ett alldeles lagom arbetslag.

 

Vi hade förberett dagen innan så allt var klart, till och med de obligatoriska pizzorna

 



Arbetet flöt på bra, alla vet vad de ska göra, då går det fort.

Träden bar ganska mycket oliver detta år, men vi visste att det var aningen tidigt för skörd. Den tidiga skörden innebär att årets olja är lite pepprigare än vanligt, den mjuknar i sin smak efter en eller två månader, pepprigheten betyder att oljan är av yppersta kvalitet och full av antioxidanter.



De första åren fick vi nästan befalla att ”Nu tar vi rast, nu blir det kaffe och bullar”. Vid det här laget, efter att ha skördat 8 år tillsammans, vet våra skördekompisar om detta med raster och att vi tycker det är viktigt. Nu för tiden behöver man bara påpeka lite snällt att ”Nu är kaffet klart – alla vet att det vankas kaffe med nybakta saffransbullar på Peroulias längsta soffa”. Alltid lika uppskattat.



Olivåret kan sammanfattas som ett väldigt bra olivår, vi fick en skörd utöver det normala till skillnad från förra året. Kvaliteten på oliverna är mycket bra, kanske tack vare att vi hade ett par ganska kalla nätter förra vintern, detta gick hårt åt olivflugan så i år var oliverna nästan helt felfria.

Oliverna gick in i pressen bara timmar efter avslutad skörd, vilket vi alltid försöker se till att det de gör.



Här ligger alla säckarna på vänt


Trucktransport av säckarna in i presseriet




Alla säckarna på plats



Grönare än ärtgrönt - oliver av toppkvalitet.




Oliverna på väg på transportbandet upp till fläkten som blåser ut löv, pinnar och kvistar

Nytvättade och fina oliver på väg till nästa station som är de stora behållarna där de mals till olivgröt innan de går in i pressen.





Olivgröten ser inte så jätteaptitlig ut....men jag lovar, den doftar fräscht och gott.






Och här kommer den...vårt gröna guld....inte mycket går upp emot när man står där med brödbiten och får smaka de första dropparna.



Olja endast några timmar gammal - det går inte att beskriva den lycka man känner efter ett gott olivår.


Kvällens provsmakning av allehanda egenproducerade produkter

När ni som beställt olja av oss har att se fram emot att få den levererad i denna behållare. Med omsorg letar vi varje år efter en dunk med vackert motiv och den rätta hällpipen. Det ska inte bara vara en bra produkt som smakar gott och är hälsosam och nyttig - den ska se snygg ut i sin förpackning också.


Kalamataoliver
2017-10-26 16:18:25


Fyra olivplocksugna svenskar har i år anmält sitt intresse att plocka kalamata-oliver, det är hög tid för det nu och igår passade vi på när det var uppehållsväder. Vi har tack och lov fått lite regn senaste dagarna, men tyvärr inte tillräcklilgt - vi vill ha mer!!!



Oliverna är så fina nu och det är en ren fröjd att känna dem glida ner i krogen utmed handen.



Vi hade sett ut två träd där i princip alla oliverna var mogna samtidigt - de plockades helt rena från oliver. Just nu ligger de i sitt vattnebad för att beskas av - oliverna alltså.....




Kaffet och kakan smakade alldeles förträffligt efter avslutad olivplock. Stort tack till våra vänner Jette, Göran, Rose-Marie och Anders.



En ny rubrik
2017-10-14 13:46:01

Inte så mycket nytt här i bloggen idag - men läs om den roliga nyheten under den nya rubriken "Att renovera ett hus"






Här är fortfarande sommarvärme - +25 i luften och +22 i havet och ingen av våra sex gäster hade nån lust att åka hem idag på morgonen - igår kväll var det stooor avslutningsmiddag på Peroulia Beach Restaurant. Sista kvällen för säsongen som restaurangen hade öppet och sista kvällen med Villa Antika - Villa Olivia-gänget.









We'll be back! - see you next year!!

För er som undrar…..
2017-09-28 15:03:19


 

Många är ni som känner till Sofia och hennes familj, Sofia som har den lilla tavernan uppe i grannbyn Loggá. Många gånger har vi fått frågan ”Hur är det med Sofia o barnen?” ”Har Sofia kommit tillbaka, har hon öppnat och driver den lilla tavernan vidare?”

 
T
ill er kan jag bara säga ”Det går bra för Sofia, hon är tillbaka och hon har med hjälp av både bortgångne makens och egna släktingar såväl som sonen verkligen kommit tillbaka”

 
S
ofias make gick helt hastigt bort i en hjärtinfarkt för några månader sedan, endast 48 år gammal och Sofia stod ensam kvar med sina tre barn, den minsta bara fyra år. Ca två veckor efter makens tragiska bortgång var Sofia åter på plats, med stort stöd av sin syster och sin son, 15-årige Kristos, äldsta dottern är utflugen och jobbar som lärare på Rhodos. Lilla fyraåringen, Nefeli, fick snabbt komma in i Sofias systers familj där en någorlunda jämngammal flicka redan fanns, så det ordnade sig med tillsyn av henne under vissa timmar på dagen – maten till tavernan skulle ju lagas till. Så har lilla Nefeli vad jag förstår åldern inne för att få några timmar på den lilla förskolan i byn, hon träffar många andra barn och mamma Sofia kan ägna tid åt skötsel av den lilla tavernan som är öppen från morgon till kväll – siesta stängt mellan 14-18 all övrig  tid har de öppet – alla dagar i veckan.
Och Sofias mat smakar alltid bra, vi är där ganska ofta. Vi var där igår och vi såg tydligt att hennes arbetsglädje kommit tillbaka, hennes ögon var glada och hon hade fått tillbaka sin gamla spänst i steget. Bravo Sofia!


 

Och för er som undrar hur det varit på sista tiden här i Villa Olivia kan jag med största ärlighet säga ”Varmt”. Sommaren har varit varm – men inte outhärdligt varm, den har varit av samma kaliber som våra tidigare nio somrar här, som mest kring +40 under några enstaka dagar, vanligtvis mellan 34 och 36 grader, som vanligt alltså.


Strandlivet har varit härligt.....





Och för er som undrar om Avocadosarna på vårt träd är mogna vill jag säga ”Nej – inte ännu, de är fortfarande stenhårda”


Det blir spännande att se vilken månad de är mogna.....det är första året vi kan skörda avocados.


 

Jag har ju inte varit så flitig med rapporteringen om vad som hänt och inte hänt, men till saken hör att jag ofta tänker….”men det har jag ju skrivit om förut…det kan jag ju inte skriva om nu igen” – och faktum är det blir svårare och svårare att hitta uppslag som mitt kritiska jag bedömer som ”kunnande” vara intressant för er läsare.

Här kommer i alla fall en lite sammanfattning av vår och sommar: Vi har haft många trevliga gäster, alltifrån bilkrockande stockholmare (ett mycket trevligt ungt par) med som tur var bara plåtskador, till härligt frodiga fruntimmer som hakar på min morgon och är med på stranden där vi dagligen idkar varierande rörelsemönster, till gosiga 70-årsfirande Frösöblomster, vässade västeråsbor, sollentunabor som vi inte hade en aning om att de fanns när vi själva bodde där, Villa Olivia-trogna norrmän och trevliga återkommande skåningar, gamla arbetskamrater och tillika greklandsvänner, militärer, poliser, fågelskådare, gnestabor och göteborgare….ja alla ni förgyller vårt redan gyllene liv här i vårt kära Messenien, ni är alla alltid lika välkomna!

 

Familjesammankomster har vi detta år begåvats med i rikliga mått, både från svedala och USA. Sammankomster som har varit otroligt fina både i form av överraskningar i Aten och longstay här hemma i Villa Olivia. Vi har varit med om namnsdagsfirande med grekiska vänner som även de blivit som familj, här firar man inte födelsedagar här firar man namnsdagar. Bekvämt, man behöver bara titta i almanackan vem som ”fyller år”.
Härliga vänner
har vi umgåtts med både här o där, några ganska nya och några sedan många år tillbaka, flera av dessa får vi snart ha som grannar. Mer om detta i senare blogg.


 

Nu ser vi fram emot en höst med förhoppningsvis en ny vandringssäsong som nu ligger i sin linda. Först nu är det svalt nog att gå längre stunder, dvs temp tangerar ibland att vara +25 och därunder. Havet håller ff +24 och vi kan fortfarande bada i havet med stort välbehag. Solhaten kan vi dock lämna på land....solen är inte så het längre.

 


Så till den stundande olivsäsongen. Just nu faller ett mycket stilla regn, har vi tur så fortsätter detta stilla regn i kväll och i natt. Oliverna behöver verkligen regn. Först ut att skördas är Kalamon-oliverna, om sisådär två – tre veckor bör de kunna börja skördas. De ändrar nu färg så smått från grönt till blått.

 

 

Det ser ut att bli en olivolja av mycket god kvalitet detta år. Det har tack och lov INTE varit ett gynnsamt klimat för den hatade olivflugan, nästan alla oliver är helt gröna och fina, utan prick från den larviga flugan som lägger sina ägg i oliven, oliven som därmed blir brun, ruttnar och faller av sina grenar. Förra året förlorade vi ca 30% av skörden på grund av olivflugan, i år får vi nog ner 100% av oliverna i våra olivoljedunkar. Olivträden har varit mer fyllda än de är detta år, men vi är så otrolig nöjda med det träden ger oss, en produkt som är ovärderlig ur så många synpunkter, hälsosynpunkten inte minst. Med ”ovärderlig” har jag just inte i kronor och ören i åtanke. Träden ger oss så mycket annat förutom att de ger oss den hälsobringande olivoljan, de ger oss glädje att under året få följa det som händer i träden - från blom till färdig frukt, de ger oss arbete och daglig sysselsättning, de ger oss vänner, de ger oss motion, de ger oss brasved, de ger oss jordförbättring i form av alla smågrenar som maken flisar och sprider tillbaka under träden, de ger oss allt det gröna…. det gröna intryck som bygden bjuder på sommar såväl som vinter.

 



Än så länge finns platser kvar i olivskördarlaget för dig som vill komma hit och vara med om olivskörden detta år.

Hör av dig på  villaolivia1@gmail   om intresse finns


Att längta....
2017-09-06 9:01:51

Vi har fått frågan många gånger om det är något vi längtar efter nu när vi bor i Grekland. De som undrar tänker naturligtvis på om det är något från Sverige vi längtar efter…..och faktum är att Näää…det gör vi inte. Vi längtar efter familj, släkt o vänner såklart, det gör man ju oavsett var man bor, men man kan ju inte räkna med att familjen ska bo helt nära varandra nuförtiden, så var det ofta förr men inte nu.

Barnen och flesta bland släkt och vänner gillar denna del av Europa väldigt mycket och kommer gärna hit och hälsar på igen och igen, så vi känner inte att vi är avskurna på minsta vis, tvärtom – när de kommer så stannar de rejält och vi får rå om dem länge. Härligt!

Jo, visst kan vi längta efter Kalles Kaviar eller lingonsylt, så det får ofta komma med i en resväska när vi varit i Sverige. Ibland kommer knäckebrödet vi gillar eller en bit Grevéost, sen är det just inget mer som saknas. För en tid sedan brukade vi också nämna Falukorv i sammanhanget, men det har vi slutat med. Vi har nämligen hittat en grekisk korv som är nästan exakt som svensk Falukorv, den köper vi en liten bit av ibland.

Visst är det väldigt likt....?

Joo...ja, jag veeet.....det har varit glest mellan uppdateringarna av bloggen i sommar. Det har varit lika varmt som normalt, som varmast upp emot 38-39 grader. Jag tror dock inte att vi denna sommar har haft en enda dag med temperaturer över +40 i vårt område, det är vi tacksamma för. Det är tröttsamt nog med temperaturer kring +38-39.
De hetaste dagarna är vi uppe med tuppen och promenerar på stranden med efterföljande bad. I juli och augusti får man ge sig iväg så tidigt som vid kl 06 - innan värmen kommer, nu i september väntar vi till 07.30, sen ger vi oss av. Du läste rätt ”VI ger OSS av”. Maken har kommit på att det faktiskt är riktigt härligt med en morgonpromenad, så nu går vi tillsammans sträckan som inalles är ca 2 km. Och han tycker till och med att det är riktigt skönt......

 



 

 

Allting torkar förr eller senare.....
2017-07-26 11:56:20

Tvätten torkar på en kvart.....

 

För bläckfisken tar det lite längre tid.....

 

och nu ska vi se hur lång tid det tar för chilin att nå sitt spröda, torra jag.

De små chilifröna vi petade ner i krukor tidigare i år belönar oss rikligt....man skulle kunna säga att vi är självförsörjande på chili

 

Trots torrperioden ger vår omgivningen ett grönt intryck tack vare alla olivträden som är vackert gröna året om, citrusträden likaså, de torkar inte, trots att vi inte vattnar dem längre. Citrusträden fäller ihop bladen lite när det är som varmast, liksom för att behålla den lilla fuktighet som finns i bladen, de är smarta träden…..ingen AC där inte…..utom den naturliga som infinner sig om natten.

Avocadoträdet – det torkar minsann inte, det FÅR inte torka ut för det är fullt med avocadofrukter detta år. Det trädet får extra tillförsel av vatten av oss – det förstår du säkert av texten nedan….

 

 

Inte kunde vi väl tro att den där lilla avocadokärnan som slagit rot och stack upp i komposten och som vi varsamt planterade om i en blomkruka skulle komma att bli ett fem meter högt träd sex år senare. Men nu är det stopp - nu ska det toppas efter det att vi skördat frukterna, det finns ingen anledning att låta trädet gå upp i elledning.....




Inte kunde vi ana att det ens var möjligt att det skulle komma att bli avokadofrukter på den lilla plantan - bilderna på avocados i våra händer gör dig förmodligen lika grön
av avund som färgen på avocadofukterna





 

Nu återstår att se när de behagar vara helt mogna - vi får väl bjuda in hela byn till "Fest Guacamole" trädet har bortåt 100 frukter......och de lär mogna någorlunda samtidigt visst är det både chili och avocado i Guacamole? Bläckfisk till det och middagen är solklar.

Det är varmt, ca 35 om dagarna, kvällar o nätter riktigt behagliga, kring 25. Havet håller +27….

 

Att äta sin middag i den varma, tropiska natten är oslagbart - bild från Plakaområdet i Aten.....


Tappa inte sugen…ej heller taget
2017-07-06 16:14:11


Kanske lästa du bloggen som handlade om att vi ympade ett antal olivträd i påskas?

 

 

 

Där har man gått och kikat och tittat…..ska det då aldrig bli något av de där ymparna…..har de fullständigt tappat sugen? För sug behövs när det ska sugas upp näring från stammen upp i ymp-riset så att ”det tar sig”?

Påsken var i april – nu är det juli, tre månader har gått utan minsta tillstymmelse till liv i ymparna – det gäller att inte tappa sugen….

Men häromdagen, erkännas skall att jag inte tittat till ymparna på ett tag, IDAG  var det faktiskt liv i ymparna – i allihop!


 

 

 

Så det gäller att inte tappa sugen – vare sig som ymp eller människa, även om livet ibland bjuder på händelser som får en att fullständigt komma ur gängorna.

Blev så full i skratt när jag var i Super Marketen häromdagen….jösses….här säljer dom SUGAR – jag köpte en hel påse, undrar vem som tappat alla dom sugarna……?



Så nu ligger sugarna här i burken i mitt skafferi, nu ska jag fylla på vartefter jag behöver….

Ej heller får man tappa taget….

Häromnatten vaknade jag av en fruktansvärd smäll – jag har aldrig i mitt snart 65-åriga liv hört en så’n smäll. På morgonen fick jag höra av de som varit vakna under natten att smällen (explosionen) tydligen föregåtts av en hel del blixt och dunder, men det vaknade jag som vanligt inte av, tvärtom – jag sover bättre än någonsin när åskan går.

PANG!!! Jag satte mig käpprak upp i sängen och konstaterade snabbt att här måste jag upp och kolla vad som hänt. Hjärnan gick på högvarv….kan kylskåp explodera??? Har Kurt dynamit liggandes nånstans som han inte talat om för mig…..? Vad i herrans namn var det som small???

Väl inne i köket konstaterade jag att displayer på kyl, spis och mikro blinkade som besatta – aha – ingen ström…..då måste det varit ett åsknedslag. Och det var precis vad det var – åskan hade slagit ner i en stolpe 50 m från vårt hus, en stolpe som bär upp en transformator. Det hängde och dinglade både det ena och det andra däruppe i stolpen kunde man kosntatera vi närmare påseende.

Som tur är så är våra härliga grekiska grannar här och gästar sitt lilla semesterhus. Grekiska och grekiska…nja….HAN är grek och barnfödd uppe i byn, men han flyttade tillsammans med sina föräldrar till Tyskland när han var 8-10 år . Alltså uppvuxen i Tyskland och därtill gift med en lika härlig och trevlig tysk kvinna. Grannen är alltså kraftigt förtyskad och van vid ordning och reda och snabba åtgärder. Naturligtvis talar han flytande grekiska och han hade absolut inga problem att förklara hur viktigt det var att hjälpen kom GENAST – vi är minsann många människor här nere som absolut inte kan vara utan ström, de har dessutom en liten baby på några månader….och med största sannolikhet så är hustrun gravid igen.....

Här kom hans grekiska väl till pass och hans kraftiga stämma också. Det dröjde inte mer än ca 15 timmar så hade vi ”ström i stugan” igen. Tack Ioannis o Teresa att ni kom just den dan – annars vet man aldrig hur länge vi varit utan ström.


Vi och våra gäster som var här just för tillfället hade inga problem att klara oss nån dag eller så. Kurt var kvick med att fixa fram både utekök och gastub….sen satt han och den gästande damen på ”Perloulias längsta soffa” och småpratade och kokade kaffevatten till frukosten. Hur mysigt som helst.

Frampå eftermiddagen såg det ut såhär kring den drabbade elstolpen

 

 

I det läget gäller det att inte tappa taget. Som sagt - samma dag hade vi ström i husen igen - tack till elgubbarna som verkligen gjorde allt de kunde och lite till.








Det gäller även denna lilla klättrande gubbe som var här häromveckan och beskar det stora pinjeträdet som skymmer många av våra olivträd som vill ha full sol. Han fick minsann inte tappa taget…..

 

 

Så håll ut – tappa inte sugen – håll i – tappa inte taget - allt ordnar sig till slut….våren däruppe i norr var både kall och sen, men nu….nu får ni passa på och njuta, i alla fall sporadiskt och på vissa ställen har sommaren kommit upp till er.

Från nordligaste norr får vi vackra bilder från ljusa sommarnätter. Från andra vänner ser vi bilder från solbadande och glassätande människor….sommaren i Sverige är verkligen speciell, särskilt när vädret är gynnsamt.

 

 

Hoppas alla Villa Olivias Vänner fick en fin och skön Midsommar och att de härliga semesterdagarna redan börjat eller ligger inom nära räckhåll.
Många av er har vid sin ankomst förärat oss med en sillburk eller en bit svensk ost så det var helt OK här också.
Mycket har grekerna och Grekland att erbjuda, men Matjessill och Västerbotten- eller en riktigt lagrad Grevéost, det är något alldeles unikt svenskt som vi inte kan vara utan i midsommartid.

Knäckebrödet och nubben däremot – dessa finner vi numera i Kalamata.

 

 

 

Plötsligt så händer det....
2017-06-17 13:54:12




…… att det dyker upp en gästspelande kock i Villa Olivia.

 

När folk börjar prata om hur gott det är att äta att grillad vattenmelon då finns det inga gränser för min nyfikenhet, det måste bara provas.





Ingredienserna skulle vara vattenmelon, citron, fetaost, olivolja, salt och nymald svartpeppar samt färsk mynta. Allt fanns i vårt kylskåp utom myntan som plockades färsk under stora olivträdet, så det var bara att sätta igång grillen…

 

Så här går det till: Vattenmelonen skärs i lagom stora bitar som en rejält stor entrecôte ungefär.

Riv det gula på citronen

Dela fetaosten i grova bitar/stora smulor

Hacka myntan




Pensla vattenmelonen med olivolja, salta lätt och peppra, lägg melonbitarna på grillen, några minuter på varje sida, vänd ganska ofta, vattenmelonen ska liksom ”sylta till sig” lite……





 

Lägg upp melonbitarna vartefter de blir klara på ett stort, ganska plant fat, lite mer peppar på om man gillar det, fetaosten strös på, det rivna citronskalet och rikligt av citronsaft pressas över och myntan allra överst så det blir en finfin "tårta".

 

 

Uj så gott…det kan man kanske inte tro….men faktiskt….konsistens ungefär som den där entrecôten jag nämnde i början - inte helt olikt grillad entrecôte smakmässigt heller.




 

Med fördel kan man dricka ett inte allför saftliknande Rosévin, vi hade en flaska kvar från Giannikos vingård, ni vet vingården här på Peloponnesos som producerar "The Lion" som nämnts i tidigare blogg. Giannikos rosévin smakade utmärkt till grillad vattenmelon - liten beska och stort "bett" i den rosén...." tjata lite på Systembolaget så kanske de tar hem fler viner från Giannikos Winery....




 

Stort tack till gästkocken Ingemar med hustru Bodil från Göteborg och välkomna igen – gärna med ett nytt roligt recept.

 

 

Tankar från en "pensionist….."
2017-06-06 10:04:14

 

 

Många oroas av tanken att bli pensionär och ser det som en tid av tomhet, overksamhet och kan inte identifiera sig med sitt nya jag, det tidigare jaget som under så lång tid i livet varit en yrkesroll behöver en ny roll och man behöver finna sin nya identitet. För ett nytt jag är det, men för de allra flesta tar det inte lång tid att finna sig tillrätta i det nya jaget. Plötsligt finns det tid att göra verklighet av de drömmar man haft tidigare i livet. Att öppna nya dörrar och se vad som gömmer sig där bakom. Och plötsligt låter man saker och ting ta tid, man kan t ex tillåta sig att ta hela förmiddagen på sig för att gå promenaden eller göra sitt gympapass för att behålla kroppens rörlighet och må bra, att äta frukost och läsa morgontidningen och/eller se på morgonTV.

 

Om man vill ha ett spännande liv och en stimulerande tillvaro gäller det att våga – det är nog den vanligaste frågan vi får av dem som besöker oss här i olivlunden kring Villa Olivia  ”Hur vågade ni?” vår omedelbara motfråga blir ”Vad är det du kommer att tänka på som skulle kunna hända, som gör att man inte skulle våga?”

 

Att våga ta steget ut i det okända – att kasta loss från det som känns invant och tryggt, att vara öppen för nya rutiner och idéer. Man måste vara sugen på nya upplevelser och ny miljö för att uppskatta att förändra livet som vi gjort. Att inte vara rädd för att det blir lite mer ”meck” och inte backa för att allt kanske inte går som på räls, det man vinner är ökat självförtroende och man får ett liv som inte liknar något annat man varit med om.

Vårt val föll till slut på en olivlund i Grekland, där byggde vi vårt hus - vår Villa Olivia. Vår olivlund ger oss inte bara den fantastiskt fina olivoljan och de stora svarta oliverna som läggs i skålen på matbordet, den ger oss stora mått av välbefinnande. Under året kräver olivträden vår omsorg och marken därunder ska ha sin. Varje dag går vi våra rundor och ser över, nyper bort, klipper till och röjer lite här och lite där. Har man dessutom som vi ett intresse av växter och att se saker utvecklas och växa fram så är detta liv rent paradisiskt. Motion, rörelse och att kunna framställa en hälsosam produkt – vad kan man mer begära?

För oss fanns aldrig alternativ att ha kvar något boende i Sverige, det vi gör det gör vi alltid till 100 %. Att ha två boenden på så vitt skilda ställen i Europa kände vi från början att vi varken skulle trivas med eller klara av. Vi satsade allt på ett kort och köpte oss ett nytt liv i sol och värme och fick samtidigt ett liv fullt av intressanta aktiviteter och många, många möten med så många trevliga människor. Människor som många gånger förblir våra vänner hela livet.


En annan vanlig fråga är: Saknar ni inte er familj och vännerna från förr? Vårt svar är – ”God familjegemenskap och stabil vänskap utplånas - som vi uppfattar det - inte med avstånd”.

Besök av nära och kära är för oss välkomna inslag i vår tillvaro. Liksom vår värld vidgades av att barnen bosatte sig både här och där i världen, vidgas nu deras tillvaro av att vi gläntat på dörren till en för oss alla helt ny del av Europa.

 

Våga vara lite tvärtom. Fler och fler väljer att leva stora delar av året i ett varmare klimat när pensionisttiden kommer - varför inte göra tvärtom mot vad som är brukligt, låt det nya landet bli den nya hemvisten och hyr något i hemlandet den tid du så önskar, våga ta steget ut i det okända – vad kan hända?




En blomma....
2017-05-22 17:10:15
Nu har Sofia öppnat sin lilla taverna i Loggá igen. Vi passerade häromdagen och såg att hon var där - idag stannade vi till och köpte med oss lite lunchmat i "paketa" (hämtmat) och hörde oss för hur det var med henne.

Sofia berättade, om än mycket sorgsen, att hon tyckte det kändes bra att arbeta och få tiden att gå, hon tycker inte om alternativet att vara hemma i huset ensam hela dagarna. Det kan man ju förstå.....

Det blir ett hårt liv för henne nu, ett liv i dessa trakter bygger oftast på en tvåsamhet allra helst att en hel familj hjälps åt, särskilt med tanke på att hon har ett ganska stort boningshus, tre barn, två olivlundar och en liten bytaverna att driva. Tur att hon har sin syster till hjälp nu.
Dottern läser till lärare på Rhodos och sonen är ännu för ung att axla ett vuxet ansvar....bara 15 år - lilla Nefeli 4 år frågar ständigt efter sin pappa, berättade Sofia.







En rosa blomma....denna skira skönhet blommar just nu i stora tuvor...idag fick jag en stickling planterad i kruka av min grekiska väninna.
Så sent som i tisdags förra veckan beundrade jag och en av mina svenska vänner de stora rosa tuvorna som just nu pryder så många blomsterrabatter här i området. Vi frågade oss var man kunde komma över ett exemplar av denna växt, ingen av oss har sett den i någon handelsträdgård. Jag vet inte vad den heter - men vacker är den i all sin enkelhet...eller hur?






Jag ser fram emot att få följa tillväxten av sticklingen och se hur den till slut blir till en stor, skir, rosa tuva......



Gästblogg
2017-05-14 18:05:53


 
Att få höra och förstå att våra gäster trivs hos oss och att de kommer tillbaka - det är det finaste betyg vi kan få. Många är ni som kommer tillbaka - inte bara en gång utan många gånger. Ni blir genom åren ofta personliga vänner till oss och flera blir så förtjusta i vår omgivning att de letar med ljus och lykta efter ett eget litet ställe att komma tillbaka till.

Tomas med hustru Metha, deras reskamrater och tillika goda vännerna sedan hur länge som helst "Ninni & Janne" gästade oss förra veckan. Det var en mycket trevlig vecka  med fint väder och härlig samvaro.

Även i år gästbloggar Tomas - här är Tomas fina sammanfattning omkring hans upplevelser och känslan här i Villa Olivia och dess omgivningar.


"Är jag en grek där längst inne i min själ?
Något som bara är där längst inne och som gör att när jag väl är tillbaka på grekisk mark så kommer den där känslan av att dagen och livet är oändligt, allt bara är? Den känslan får jag här ute i den grekiska landsbygden där allt får ta sin tid. 

Att vara

I detta nu

Är

Olle Carlsson är präst i Katarina församling i Stockholm. Han har i sin bok, 365 tankar för sinnesro, under en dag uttryckt sig så här om att möta sitt förflutna:

”Om vi bara vågar stanna upp kommer vi se att bakom allt det vi gömt och skäms för så finns ljuset. Undantryckta på själens botten ligger våra drömmar begravda - hoppet, glädjen och kärleken finns där”.
 
Just så. Bli närvarande i ett nu.

Finns den där alltid den där drömmen vi vill uppnå, en upplevelse vi vill åt i vårt liv för att förgylla vardagen? Längtan och drömmarna som är så olika för oss individer där det för mig kan vara en uppnåelig längtan och dröm och där det för andra bara förblir en dröm.
Vi, de priviligierade, som bor tryggt utan krig och så alla de som är på flykt från krig, förstörelse och fattigdom. Skillnaderna är så stora. 

 "Människan är inte där hennes skor står utan där hennes drömmar är”. Jag tror det är så. Drömmen och längtan har ett värde och det hjälper oss att lyfta blicken och sträva framåt för att förverkliga ett mål man satt upp. Den hjälper mig att hitta fram till  ett äkta jag.

En dröm eller längtan får inte skugga den dag vi lever i här och nu. Var dag har sitt och sin njutning om vi vågar stanna upp och ta in det lilla som var och en av oss upplever just nu. Allt är inte stora omtumlande upplevelser och behöver inte vara det. Det räcker med att möta dagen som den är och ta in den fantastiska förmånen att få vara med en dag till.

Dröm och längtan. En av dessa drömmar var att återvända till Villa Olivia. En längtan till en vår där allt återuppstår med ljumma vindar, ljummet skönt havsvatten, grönskan som återkommer. Livet som börjar om efter att levt lite i dvala under den kalla årstiden. Det var längtan till morgondopp, långa frukostar, goda samtal och reflektioner om livet i stort. Det är längtan som nu får mig att lyfta blicken och låta blicken följa horisonten bort mot Koroni.

Här är vi nu och det tillsammans med goda vänner, Ninni och Janne. Vi återvänder till en plats vi lärt känna och får chansen att introducera våra vänner i denna vackra bygd. Ligger det också nära längtan att återvända? Återvända till en plats man tycker om och som utgör en skön paus i tillvaron. 

Längtan, dröm och återvända. Känna igen sig i en tidigare upplevelse och få den bekräftad igen. Villa Olivia är just längtan, dröm och återvända. Tillbaka till Anette och Kurt till deras omsorg om sina gäster där nya smultronställen presenteras till stor glädje för oss. 

Det är så gott, min grekiska själ vaknar och vi kommer tillbaka. Inte bara Metha och jag utan även våra goda vänner Ninni och Janne."


Upplevt, skrivet och författat av Tomas Rosenlundh
, Göteborg






Stort tack och välkomna åter hälsar vi i Villa Olivia.




Sorg i Loggá
2017-05-10 9:52:45
Många, många är vi som besökt den lilla tavernan i Loggá. Alltid är man nöjd när man går därifrån. Kan inte räkna alla gånger vi varit där - mätta och glada har vi traskat de få minuterna till den lilla gränden som leder till vårt hus i Loggá - Villa Antika.

Tavernan drivs av Sofia o hennes make Dimitris "Mitsi". Sofia lagar så god mat, riktig mat - hon lagar maten från grunden på fina råvaror. Mitsi brukar assistera vid dukning och servering, på sommaren när tavernan är full av folk grillar han de bästa souvlaki. Nu finns inte Mitsi mer.....

Mitsi avled i söndags till följd av en hjärtattack, knappt 50 år gammal.

Det blir svårare nu för Sofia och barnen. Vi vet i alla fall att hon har släktingar nära sig, systrar....

Vi besökte Sofia i hennes hus igår - huset var fullt av sörjande människor, vi kände knappt igen Sofia - Sofia som  brukar vara så glad i blicken - nu var blicken tom....

Våra tankar är hos Sofia och barnen, Jenny 20, Kristos 15 och lilla Nefeli 4 år.....









25 grader varmt & snö….
2017-05-06 17:31:49


….om ni undrar däruppe i norr hur långt sommarvärmen har kommit så kan jag berätta att den är här, sommarvärmen är kommen. Just nu har vi sköna +25 om dagarna, kvällar och nätter ff lite svalare – skönt för mig som inte vill ha över +18 på natten. Jag får passa på att sova nu för jag vet att det blir svårare när nätterna är +28

Och det snöar…..det snöar olivblommor….på sina ställen har vi som ”snö”drivor – av överblommade nedfallna olivblommor.

 

Olivträden blommar storligen detta år, vindarna från norr är gynnsamma för pollineringen så vi tackar särskilt för de vindar som råder här just nu, nordliga – ibland kan de kännas aningen svala för oss människor, men för olivträden är det toppen. Vi hoppas på en fin olivskörd frampå senhösten och framför allt hoppas vi på mindre angrepp av den förskräckliga olivflugan som ställde till det för oss förra året.

Bilden visar en olivfluga, på grekiska δάκο - visst ser den hemsk ut.....?

Förra olivskörden hade stora angrepp av den stygga flugan ”Dako” vilken gjorde att oliverna blev bruna och trillade ner från grenarna långt innan oliverna var mogna. Grekerna säger att eftersom vi hade två nätter med temperaturer under 0-gradersstrecket under vintern och har vi tur kan det hända att det gått hårt år flugorna (eller snarare larverna) och det kan finnas en chans att angreppen blir mindre detta år. Vi håller tummarna för det.

 

Δάκο – icke att blanda ihop med Dakos som är den grekiska varianten av Bruscetta
 


Grekiska Dakos, kommer ursprungligen från Kreta - en enkel entrérätt - så här gör man:

  • 6 grekiska Dakos, eller svenska fullkornsskorpor
  • 2 stora mogna bifftomater, finhacka tomatköttet
  • 200 g feta, smulad eller tärnad
  • 1/2 dl olivolja, helst Villa Olivias
  • 3 msk små kapris - kan ev uteslutas
  • svarta kalamataoliver, skivas
  • färsk och/eller torkad oregano
  • flingsalt och nymalen svartpeppar

 

 


Fukta brödet/skorporna med lite vatten och ringla över olivolja.


 

 

Riv tomater i en skål eller finhacka dem, tillsätt salt och peppar och rör om väl. Lite finhackad vitlök förgyller det hela.

 


Fördela tomatröran på skorporna och toppa med smulad fetaost. Garnera med kapris, oliver och droppa över olivolja. Avsluta med oregano och lite svartpeppar.
Grekiskt så det förslår.....

Annars då? Tjaaa - allt växer och blommorna blommar....citrusblommen är över, men så mycket annat har tagit vid.


Muren längs grusgången ner mot studios....


Under stora olivträdet......



Kamelian på trappan.





I drivbänken frodas småplantor, många chiliplantor - maken odlar majs.




Vingården är grön o fin, de små vindruvsklasarna börjar synas.




I citronträdet finns ännu några blommor kvar, även citroner - de är härligt mogna nu.




Härfågeln är här och underhåller oss med sitt "poo poo po" morgnar o kvällar, ibland ser man den springa på vägen med uppfälld huvudplym – väldigt vacker. Jag kommer att tänka på Gökens kokkooande när jag hör Härfågeln. Koltrasten ger oss fågelsång under ljumma kvällar som nu håller sig ljusa till framåt 21, därefter tar månen och stjärnorna vid.....

 

 

 

 

 

 

 

 

Om Påsken.....
2017-04-20 16:00:23
tänkte jag i princip inte skriva något detta år. Vi firade påskdagen på samma traditionellt grekiska vis, med samma härliga och glada människor...Okey, ytterligare några fler trevliga svenskar detta år....med samma perfekt grillade och välsmakande lamm på samma plats med den vidunderliga utiskten ner mot Koroni..... bilder på detta har visats i mina påskbloggar åratals tillbaka - gå gärna tillbaka i bloggen och återse dem. Detta år blir det bara en enda bild från påskdagen


De där lammen var det inte mycket kvar av några timmar senare.....








Dagarna innan påsk hade vi familjesammankomst här i Villa Olivia - det var fem år sedan vi sammanstrålade här i huset senast - på bilden är vi på vandring i grannbyn - inte lätt att få alla att stå still och le mot kameran på en gång. Inte heller lätt att få alla till samma plats samtidigt när de inte ens bor på samma kontinent.....

För oss var det en stor lycka att ha dem här - de av oss som inte redan har land här började så smått fundera på om det inte vore dags att köpa på sig lite olivlund.....

Så till något helt annat - ympning av olivträd. Vi har en obeskrivlig förmån som känner greker som är väl insatta i det mesta - till och med hur man ympar in "äkta" olivgrenar på ett olivträd som visserligen är stort och fint, men som inte ger någon olivolja. Det blir fullt med oliver - men de innehåller bara blått vatten - helt värdelösa med andra ord. Utom för maken som genast sågade upp allt till brasved. Det vill säga allt som sågades ner för att förbereda ympstället.



Träd innan beskärning och ympning






Ymp-pinnar från ett "äkta" olivträd täljs till. De täljs ner till mitten så att mittersta nerven som transporterar näring ut i grenen blottläggs. Anläggningsytan snittas till att bli så lång som möjligt....






så ska trädet till stora delar sågas ner








och snart......








så är det bara själva stubben kvar.....







Ymppinnen som försetts med ett diagonalsnitt i änden för att få så stor anläggningsyta mot stammen som möjligt, sticks ner innanför yttersta barken, barken lossas lite lätt med en kniv.







När ymppinnarna monterats fast innanför barken fixeras de mot stammen med ett starkt snöre runt stammen







Därefter dubbelvikt tidningspapper och mer snöre kring stammen för att hålla tidningspapperet på plats. Man lämnar plats överst i tidningspappersformen för att fylla upp med jord ovanpå snittet i olivträdsstammen.







Sågat, snittat, ympat, jordfyllt o klart - nu är det bara att vänta på de nya skotten som snart kommer i de omsorgsfullt fastympade små grenarna.





I väntan på att ymparna ska ta sig och växa fast ordentligt kan man med fördel avnjuta en flaska eller två av detta läckra grekiska bubbelvin. Vi besökte den lilla knallgrönmålade vinhandeln vid Molostorget i Koroni igår - när vi kom ut hade vi bl a en flaska DEUS med oss hem. Vi valde att köpa med oss en iskall, den fick bli fördrinken innan middagen tillsammans med syster o svåger i går kväll.

Jag kan säga att ingen blev besviken, det var vissserligen inget speciellt torrt bubbel, men gott och smakrikt med en angenäm doft - påminde lite om en god fransk cider....perfekt pratvin att skåla i innan middagen. Kan rekommenderas, dessutom till det facila priset av 9€.




Man ska ju inte bygga murar....
2017-04-04 11:29:34
...men nu gör vi det i alla fall. Inte fullt så dramatiskt som på andra ställen i världen, bara en enkel stödmur i sten så att det ska kännas fint mot grannen nedanför - visst ser det ut att behövas en stödmur här - nivåskillnaden är ca 1,3 m:


Den redan befintliga muren mot olivlunden nedanför är för låg, vi vill ha upp den till ca 45 cm över vår marknivå. Det innebär att de måste bygga på redan befintlig mur med ca 1,3 m, total längd på muren ca 13- 14 m.












Här kommer leverans av prima sten från Livadakia








Stora olivträdet kommer att stå fint mot den nya muren







Tony Murare på plats - otroligt skicklig - det visade han verkligen prov på när han gjorde muren till vårt hus i Loggá.

I eftermiddag kommer leverans av cement, sand och annat som behövs inför byggnation som startar i morgon.

Nu blir det spännande att se om de hinner klart muren under veckan.....




Vykort från Villa Olivia
2017-03-30 13:50:37
Här kommer några bilder för att delge dig hur här är just nu - mycket behagliga temperaturer på ca +18 varje dag. Regn har inte besvärat oss på ett tag - förutom en pytteskur igår kväll, krukorna måste vattnas med andra ord....




Blåregnet är som vackrast nu - doftar himmelskt - som Luktärt ungefär....





När vi ändå är inne på blått....



Ett vackert blått ogräs som jag inte kan förmå mig att rensa bort....







Fikonträdets blad är fräscht ljusgröna men ännu inte utslagna till sin fulla storlek....







Den ynka lilla fikonfruktknoppen ska utvecklas till ett stort, blåsvart, saftigt och sött fikon - beräknad leverans sent i augusti/september.








Citrusträden har stora svällande knoppar, detta är knopparna på vårt Limeträd - planterat förra våren, det blir spännande att följa trädet detta år för att se om det blir några limefrukter. Citron- apelsin och grapefruktträden ser ut att komma med mycket blom detta år - nu hoppas vi bara på att bina gör sitt jobb så har vi gott om citrus inför nästa vinter.











Vinstockarna har fullt utvecklade blad - det ser ut att kunna serveras grekiska dolmades här i påsk.






Vacker vy (tycker jag) - olivträd med en matta av "African Daisy" - vet inte det svenska namnet, citronträdet till vänster har enstaka citroner kvar och de nya skotten kommer med många nya knoppar. Om ca 10 månader ska de ha utvecklasts till nya citroner.








Det märks på huskatten Ulla att hon börjar bli till åren - inte lika vig längre, hon går långsammare och sover mer, här har hon tagit siesta under solstolen. Vi skulle tro att hon är ca 12 år gammal, alltså människoår - undrar om ett kattår är samma som ett hundår, dvs ett människoår är sju hundår, i så fall är hon 84 år - dags för pension Ulla! Hennes husse som gör allt för att denna lilla dam ska må bra har börjat med specialfoder för äldre katter - det är väl en fin pensionering för en katt?







Som tur är har vi nu så pass varmt väder att kvällsbrasan känns onödig, tur är väl det, inte många vedpinnar kvar nu i vedförrådet under trappan efter vinterkylans idoga eldande.



Förmiddagsfest!
2017-03-21 14:59:37
Inte förstod vi riktigt vad vi var inbjudna till - men självklart tackade vi ja!

Häromkvällen när vi besökte vår favorittaverna uppe vid vägen så bjöd de in oss till något vi inte riktigt förstod oss på vad det var - vi förstod i alla fall att det handlade om eld, gris och kl 10 på fm. Och som vi funderade - Nationaldagen är ju inte förrän den 25 mars.... kunde det var annan högtidsdag i familjen....njaaaee det hade vi lite koll på - kunde det var bröllopsdagen??

Vad skulle man ta med sig?? - det blev vin och chokladtårta - det kan aldrig bli fel.

Väl framme så möttes vi av en tom taverna - ingen där?? vi klev lite längre ner och möttes av detta




Det rök lite där bakom skynket....





Och där stod den minsann...den stora köttgrytan som det eldades under och puttrades i....rök rejält gjorde det också...

Jo här bakom skynket som ju var ett vindskydd kokades det kött minsann. Varje år vid denna tid så kokar man fläskkött på traditionellt grekiskt vis, utomhus i gryta över öppen eld. Det var 1/2 gris som styckats i bitar och legat i saltlake i 4 dagar. Därefter hade man kokat upp lagen med nejlikor, kanel och hela pepparkorn, däri hade fläskbitarna lagts att koka ca 1 timma. Nu skulle de upp ur kokspadet och apelsinkorven skulle läggas i att kokas den också, berättade Vasilis.



korven skars i lagom stora bitar - därefter plumsades även den ner i kokspadet






Vinet (säkert hemtrampat) hälls i ..... detta vin kallas i folkmun här för "Naturvin" - druvorna plockas från de egna vinstockarna, pressas och sätts i jäsning, ingen speciell vinjäst tillsätts, det får bli som det blir - vinet vi drack var från september förra året.....riktigt gott....inte ger det huvudvärk heller....men maken tog en extra lång siesta idag....






Mera ved bärs fram och matas in under grytan, "det måste vara gammal ved" säger Vasilis, "annars blir det inte tillräckligt varmt under grytan"






Det ska röras om i grytan också.....







Köttet tas upp ur buljongen, nu ska allt - både köttet och korven - kokas i olivolja ca 10-15 minuter






Hela tiden försågs vi vid bordet med nya smakbitar av kött och korv...

"Här kommer mera - skär upp du Kurt..." vinet hälldes i glasen..... snacka om förmiddagsfest!!









Det doftade himmelskt och smakade jättegott!







Enklaste och godaste tillbehören....







Tack käre Vasilis med hustru Sofia för denna upplevelse - du förstår att föra traditionerna vidare och du förstår att vi är intesserade av att få ta del av dem!

 

 

 






Här var gudagott att sitta och beskåda skådespelet - första o enda parkett....










340 objekt totalt 1  2  3  4  5  ...  17 

StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till