StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till
Villa Olivia
Peroulia, Grekland
Mars, 2008
April, 2008
Maj, 2008
Juni, 2008
Juli, 2008
Augusti, 2008
September, 2008
Oktober, 2008
November, 2008
December, 2008
Januari, 2009
Februari, 2009
Mars, 2009
April, 2009
Maj, 2009
Juni, 2009
Juli, 2009
Augusti, 2009
September, 2009
Oktober, 2009
November, 2009
December, 2009
Januari, 2010
Februari, 2010
Mars, 2010
April, 2010
Maj, 2010
Juni, 2010
Juli, 2010
Augusti, 2010
September, 2010
Oktober, 2010
November, 2010
December, 2010
Januari, 2011
Februari, 2011
Mars, 2011
April, 2011
Maj, 2011
Juni, 2011
Juli, 2011
Augusti, 2011
September, 2011
Oktober, 2011
November, 2011
December, 2011
Januari, 2012
Februari, 2012
Mars, 2012
April, 2012
Maj, 2012
Juni, 2012
Juli, 2012
Augusti, 2012
September, 2012
Oktober, 2012
November, 2012
December, 2012
Januari, 2013
Februari, 2013
Mars, 2013
April, 2013
Maj, 2013
Juni, 2013
Juli, 2013
Augusti, 2013
September, 2013
Oktober, 2013
November, 2013
December, 2013
Januari, 2014
Februari, 2014
Mars, 2014
April, 2014
Maj, 2014
Juni, 2014
Juli, 2014
Augusti, 2014
September, 2014
Oktober, 2014
November, 2014
December, 2014
Januari, 2015
Februari, 2015
Mars, 2015
April, 2015
Maj, 2015
Juni, 2015
Juli, 2015
Augusti, 2015
September, 2015
Oktober, 2015
November, 2015
December, 2015
Januari, 2016
Februari, 2016
Mars, 2016
April, 2016
Maj, 2016
Juni, 2016
Juli, 2016
Augusti, 2016
September, 2016
Oktober, 2016
November, 2016
December, 2016
Januari, 2017
Februari, 2017
Mars, 2017
April, 2017
Maj, 2017
Juni, 2017
Juli, 2017
September, 2017
Oktober, 2017
November, 2017
December, 2017
Januari, 2018
Februari, 2018
Mars, 2018
April, 2018
Juni, 2018
Juli, 2018
Augusti, 2018
September, 2018
Oktober, 2018
November, 2018
December, 2018
Januari, 2019
Februari, 2019
Mars, 2019
April, 2019
Maj, 2019
Juni, 2019
Blogg
RSS
Tappa inte sugen…ej heller taget
2017-07-06 16:14:11


Kanske lästa du bloggen som handlade om att vi ympade ett antal olivträd i påskas?

 

 

 

Där har man gått och kikat och tittat…..ska det då aldrig bli något av de där ymparna…..har de fullständigt tappat sugen? För sug behövs när det ska sugas upp näring från stammen upp i ymp-riset så att ”det tar sig”?

Påsken var i april – nu är det juli, tre månader har gått utan minsta tillstymmelse till liv i ymparna – det gäller att inte tappa sugen….

Men häromdagen, erkännas skall att jag inte tittat till ymparna på ett tag, IDAG  var det faktiskt liv i ymparna – i allihop!


 

 

 

Så det gäller att inte tappa sugen – vare sig som ymp eller människa, även om livet ibland bjuder på händelser som får en att fullständigt komma ur gängorna.

Blev så full i skratt när jag var i Super Marketen häromdagen….jösses….här säljer dom SUGAR – jag köpte en hel påse, undrar vem som tappat alla dom sugarna……?



Så nu ligger sugarna här i burken i mitt skafferi, nu ska jag fylla på vartefter jag behöver….

Ej heller får man tappa taget….

Häromnatten vaknade jag av en fruktansvärd smäll – jag har aldrig i mitt snart 65-åriga liv hört en så’n smäll. På morgonen fick jag höra av de som varit vakna under natten att smällen (explosionen) tydligen föregåtts av en hel del blixt och dunder, men det vaknade jag som vanligt inte av, tvärtom – jag sover bättre än någonsin när åskan går.

PANG!!! Jag satte mig käpprak upp i sängen och konstaterade snabbt att här måste jag upp och kolla vad som hänt. Hjärnan gick på högvarv….kan kylskåp explodera??? Har Kurt dynamit liggandes nånstans som han inte talat om för mig…..? Vad i herrans namn var det som small???

Väl inne i köket konstaterade jag att displayer på kyl, spis och mikro blinkade som besatta – aha – ingen ström…..då måste det varit ett åsknedslag. Och det var precis vad det var – åskan hade slagit ner i en stolpe 50 m från vårt hus, en stolpe som bär upp en transformator. Det hängde och dinglade både det ena och det andra däruppe i stolpen kunde man kosntatera vi närmare påseende.

Som tur är så är våra härliga grekiska grannar här och gästar sitt lilla semesterhus. Grekiska och grekiska…nja….HAN är grek och barnfödd uppe i byn, men han flyttade tillsammans med sina föräldrar till Tyskland när han var 8-10 år . Alltså uppvuxen i Tyskland och därtill gift med en lika härlig och trevlig tysk kvinna. Grannen är alltså kraftigt förtyskad och van vid ordning och reda och snabba åtgärder. Naturligtvis talar han flytande grekiska och han hade absolut inga problem att förklara hur viktigt det var att hjälpen kom GENAST – vi är minsann många människor här nere som absolut inte kan vara utan ström, de har dessutom en liten baby på några månader….och med största sannolikhet så är hustrun gravid igen.....

Här kom hans grekiska väl till pass och hans kraftiga stämma också. Det dröjde inte mer än ca 15 timmar så hade vi ”ström i stugan” igen. Tack Ioannis o Teresa att ni kom just den dan – annars vet man aldrig hur länge vi varit utan ström.


Vi och våra gäster som var här just för tillfället hade inga problem att klara oss nån dag eller så. Kurt var kvick med att fixa fram både utekök och gastub….sen satt han och den gästande damen på ”Perloulias längsta soffa” och småpratade och kokade kaffevatten till frukosten. Hur mysigt som helst.

Frampå eftermiddagen såg det ut såhär kring den drabbade elstolpen

 

 

I det läget gäller det att inte tappa taget. Som sagt - samma dag hade vi ström i husen igen - tack till elgubbarna som verkligen gjorde allt de kunde och lite till.








Det gäller även denna lilla klättrande gubbe som var här häromveckan och beskar det stora pinjeträdet som skymmer många av våra olivträd som vill ha full sol. Han fick minsann inte tappa taget…..

 

 

Så håll ut – tappa inte sugen – håll i – tappa inte taget - allt ordnar sig till slut….våren däruppe i norr var både kall och sen, men nu….nu får ni passa på och njuta, i alla fall sporadiskt och på vissa ställen har sommaren kommit upp till er.

Från nordligaste norr får vi vackra bilder från ljusa sommarnätter. Från andra vänner ser vi bilder från solbadande och glassätande människor….sommaren i Sverige är verkligen speciell, särskilt när vädret är gynnsamt.

 

 

Hoppas alla Villa Olivias Vänner fick en fin och skön Midsommar och att de härliga semesterdagarna redan börjat eller ligger inom nära räckhåll.
Många av er har vid sin ankomst förärat oss med en sillburk eller en bit svensk ost så det var helt OK här också.
Mycket har grekerna och Grekland att erbjuda, men Matjessill och Västerbotten- eller en riktigt lagrad Grevéost, det är något alldeles unikt svenskt som vi inte kan vara utan i midsommartid.

Knäckebrödet och nubben däremot – dessa finner vi numera i Kalamata.

 

 

 

Plötsligt så händer det....
2017-06-17 13:54:12




…… att det dyker upp en gästspelande kock i Villa Olivia.

 

När folk börjar prata om hur gott det är att äta att grillad vattenmelon då finns det inga gränser för min nyfikenhet, det måste bara provas.





Ingredienserna skulle vara vattenmelon, citron, fetaost, olivolja, salt och nymald svartpeppar samt färsk mynta. Allt fanns i vårt kylskåp utom myntan som plockades färsk under stora olivträdet, så det var bara att sätta igång grillen…

 

Så här går det till: Vattenmelonen skärs i lagom stora bitar som en rejält stor entrecôte ungefär.

Riv det gula på citronen

Dela fetaosten i grova bitar/stora smulor

Hacka myntan




Pensla vattenmelonen med olivolja, salta lätt och peppra, lägg melonbitarna på grillen, några minuter på varje sida, vänd ganska ofta, vattenmelonen ska liksom ”sylta till sig” lite……





 

Lägg upp melonbitarna vartefter de blir klara på ett stort, ganska plant fat, lite mer peppar på om man gillar det, fetaosten strös på, det rivna citronskalet och rikligt av citronsaft pressas över och myntan allra överst så det blir en finfin "tårta".

 

 

Uj så gott…det kan man kanske inte tro….men faktiskt….konsistens ungefär som den där entrecôten jag nämnde i början - inte helt olikt grillad entrecôte smakmässigt heller.




 

Med fördel kan man dricka ett inte allför saftliknande Rosévin, vi hade en flaska kvar från Giannikos vingård, ni vet vingården här på Peloponnesos som producerar "The Lion" som nämnts i tidigare blogg. Giannikos rosévin smakade utmärkt till grillad vattenmelon - liten beska och stort "bett" i den rosén...." tjata lite på Systembolaget så kanske de tar hem fler viner från Giannikos Winery....




 

Stort tack till gästkocken Ingemar med hustru Bodil från Göteborg och välkomna igen – gärna med ett nytt roligt recept.

 

 

Tankar från en "pensionist….."
2017-06-06 10:04:14

 

 

Många oroas av tanken att bli pensionär och ser det som en tid av tomhet, overksamhet och kan inte identifiera sig med sitt nya jag, det tidigare jaget som under så lång tid i livet varit en yrkesroll behöver en ny roll och man behöver finna sin nya identitet. För ett nytt jag är det, men för de allra flesta tar det inte lång tid att finna sig tillrätta i det nya jaget. Plötsligt finns det tid att göra verklighet av de drömmar man haft tidigare i livet. Att öppna nya dörrar och se vad som gömmer sig där bakom. Och plötsligt låter man saker och ting ta tid, man kan t ex tillåta sig att ta hela förmiddagen på sig för att gå promenaden eller göra sitt gympapass för att behålla kroppens rörlighet och må bra, att äta frukost och läsa morgontidningen och/eller se på morgonTV.

 

Om man vill ha ett spännande liv och en stimulerande tillvaro gäller det att våga – det är nog den vanligaste frågan vi får av dem som besöker oss här i olivlunden kring Villa Olivia  ”Hur vågade ni?” vår omedelbara motfråga blir ”Vad är det du kommer att tänka på som skulle kunna hända, som gör att man inte skulle våga?”

 

Att våga ta steget ut i det okända – att kasta loss från det som känns invant och tryggt, att vara öppen för nya rutiner och idéer. Man måste vara sugen på nya upplevelser och ny miljö för att uppskatta att förändra livet som vi gjort. Att inte vara rädd för att det blir lite mer ”meck” och inte backa för att allt kanske inte går som på räls, det man vinner är ökat självförtroende och man får ett liv som inte liknar något annat man varit med om.

Vårt val föll till slut på en olivlund i Grekland, där byggde vi vårt hus - vår Villa Olivia. Vår olivlund ger oss inte bara den fantastiskt fina olivoljan och de stora svarta oliverna som läggs i skålen på matbordet, den ger oss stora mått av välbefinnande. Under året kräver olivträden vår omsorg och marken därunder ska ha sin. Varje dag går vi våra rundor och ser över, nyper bort, klipper till och röjer lite här och lite där. Har man dessutom som vi ett intresse av växter och att se saker utvecklas och växa fram så är detta liv rent paradisiskt. Motion, rörelse och att kunna framställa en hälsosam produkt – vad kan man mer begära?

För oss fanns aldrig alternativ att ha kvar något boende i Sverige, det vi gör det gör vi alltid till 100 %. Att ha två boenden på så vitt skilda ställen i Europa kände vi från början att vi varken skulle trivas med eller klara av. Vi satsade allt på ett kort och köpte oss ett nytt liv i sol och värme och fick samtidigt ett liv fullt av intressanta aktiviteter och många, många möten med så många trevliga människor. Människor som många gånger förblir våra vänner hela livet.


En annan vanlig fråga är: Saknar ni inte er familj och vännerna från förr? Vårt svar är – ”God familjegemenskap och stabil vänskap utplånas - som vi uppfattar det - inte med avstånd”.

Besök av nära och kära är för oss välkomna inslag i vår tillvaro. Liksom vår värld vidgades av att barnen bosatte sig både här och där i världen, vidgas nu deras tillvaro av att vi gläntat på dörren till en för oss alla helt ny del av Europa.

 

Våga vara lite tvärtom. Fler och fler väljer att leva stora delar av året i ett varmare klimat när pensionisttiden kommer - varför inte göra tvärtom mot vad som är brukligt, låt det nya landet bli den nya hemvisten och hyr något i hemlandet den tid du så önskar, våga ta steget ut i det okända – vad kan hända?




En blomma....
2017-05-22 17:10:15
Nu har Sofia öppnat sin lilla taverna i Loggá igen. Vi passerade häromdagen och såg att hon var där - idag stannade vi till och köpte med oss lite lunchmat i "paketa" (hämtmat) och hörde oss för hur det var med henne.

Sofia berättade, om än mycket sorgsen, att hon tyckte det kändes bra att arbeta och få tiden att gå, hon tycker inte om alternativet att vara hemma i huset ensam hela dagarna. Det kan man ju förstå.....

Det blir ett hårt liv för henne nu, ett liv i dessa trakter bygger oftast på en tvåsamhet allra helst att en hel familj hjälps åt, särskilt med tanke på att hon har ett ganska stort boningshus, tre barn, två olivlundar och en liten bytaverna att driva. Tur att hon har sin syster till hjälp nu.
Dottern läser till lärare på Rhodos och sonen är ännu för ung att axla ett vuxet ansvar....bara 15 år - lilla Nefeli 4 år frågar ständigt efter sin pappa, berättade Sofia.







En rosa blomma....denna skira skönhet blommar just nu i stora tuvor...idag fick jag en stickling planterad i kruka av min grekiska väninna.
Så sent som i tisdags förra veckan beundrade jag och en av mina svenska vänner de stora rosa tuvorna som just nu pryder så många blomsterrabatter här i området. Vi frågade oss var man kunde komma över ett exemplar av denna växt, ingen av oss har sett den i någon handelsträdgård. Jag vet inte vad den heter - men vacker är den i all sin enkelhet...eller hur?






Jag ser fram emot att få följa tillväxten av sticklingen och se hur den till slut blir till en stor, skir, rosa tuva......



Gästblogg
2017-05-14 18:05:53


 
Att få höra och förstå att våra gäster trivs hos oss och att de kommer tillbaka - det är det finaste betyg vi kan få. Många är ni som kommer tillbaka - inte bara en gång utan många gånger. Ni blir genom åren ofta personliga vänner till oss och flera blir så förtjusta i vår omgivning att de letar med ljus och lykta efter ett eget litet ställe att komma tillbaka till.

Tomas med hustru Metha, deras reskamrater och tillika goda vännerna sedan hur länge som helst "Ninni & Janne" gästade oss förra veckan. Det var en mycket trevlig vecka  med fint väder och härlig samvaro.

Även i år gästbloggar Tomas - här är Tomas fina sammanfattning omkring hans upplevelser och känslan här i Villa Olivia och dess omgivningar.


"Är jag en grek där längst inne i min själ?
Något som bara är där längst inne och som gör att när jag väl är tillbaka på grekisk mark så kommer den där känslan av att dagen och livet är oändligt, allt bara är? Den känslan får jag här ute i den grekiska landsbygden där allt får ta sin tid. 

Att vara

I detta nu

Är

Olle Carlsson är präst i Katarina församling i Stockholm. Han har i sin bok, 365 tankar för sinnesro, under en dag uttryckt sig så här om att möta sitt förflutna:

”Om vi bara vågar stanna upp kommer vi se att bakom allt det vi gömt och skäms för så finns ljuset. Undantryckta på själens botten ligger våra drömmar begravda - hoppet, glädjen och kärleken finns där”.
 
Just så. Bli närvarande i ett nu.

Finns den där alltid den där drömmen vi vill uppnå, en upplevelse vi vill åt i vårt liv för att förgylla vardagen? Längtan och drömmarna som är så olika för oss individer där det för mig kan vara en uppnåelig längtan och dröm och där det för andra bara förblir en dröm.
Vi, de priviligierade, som bor tryggt utan krig och så alla de som är på flykt från krig, förstörelse och fattigdom. Skillnaderna är så stora. 

 "Människan är inte där hennes skor står utan där hennes drömmar är”. Jag tror det är så. Drömmen och längtan har ett värde och det hjälper oss att lyfta blicken och sträva framåt för att förverkliga ett mål man satt upp. Den hjälper mig att hitta fram till  ett äkta jag.

En dröm eller längtan får inte skugga den dag vi lever i här och nu. Var dag har sitt och sin njutning om vi vågar stanna upp och ta in det lilla som var och en av oss upplever just nu. Allt är inte stora omtumlande upplevelser och behöver inte vara det. Det räcker med att möta dagen som den är och ta in den fantastiska förmånen att få vara med en dag till.

Dröm och längtan. En av dessa drömmar var att återvända till Villa Olivia. En längtan till en vår där allt återuppstår med ljumma vindar, ljummet skönt havsvatten, grönskan som återkommer. Livet som börjar om efter att levt lite i dvala under den kalla årstiden. Det var längtan till morgondopp, långa frukostar, goda samtal och reflektioner om livet i stort. Det är längtan som nu får mig att lyfta blicken och låta blicken följa horisonten bort mot Koroni.

Här är vi nu och det tillsammans med goda vänner, Ninni och Janne. Vi återvänder till en plats vi lärt känna och får chansen att introducera våra vänner i denna vackra bygd. Ligger det också nära längtan att återvända? Återvända till en plats man tycker om och som utgör en skön paus i tillvaron. 

Längtan, dröm och återvända. Känna igen sig i en tidigare upplevelse och få den bekräftad igen. Villa Olivia är just längtan, dröm och återvända. Tillbaka till Anette och Kurt till deras omsorg om sina gäster där nya smultronställen presenteras till stor glädje för oss. 

Det är så gott, min grekiska själ vaknar och vi kommer tillbaka. Inte bara Metha och jag utan även våra goda vänner Ninni och Janne."


Upplevt, skrivet och författat av Tomas Rosenlundh
, Göteborg






Stort tack och välkomna åter hälsar vi i Villa Olivia.




Sorg i Loggá
2017-05-10 9:52:45
Många, många är vi som besökt den lilla tavernan i Loggá. Alltid är man nöjd när man går därifrån. Kan inte räkna alla gånger vi varit där - mätta och glada har vi traskat de få minuterna till den lilla gränden som leder till vårt hus i Loggá - Villa Antika.

Tavernan drivs av Sofia o hennes make Dimitris "Mitsi". Sofia lagar så god mat, riktig mat - hon lagar maten från grunden på fina råvaror. Mitsi brukar assistera vid dukning och servering, på sommaren när tavernan är full av folk grillar han de bästa souvlaki. Nu finns inte Mitsi mer.....

Mitsi avled i söndags till följd av en hjärtattack, knappt 50 år gammal.

Det blir svårare nu för Sofia och barnen. Vi vet i alla fall att hon har släktingar nära sig, systrar....

Vi besökte Sofia i hennes hus igår - huset var fullt av sörjande människor, vi kände knappt igen Sofia - Sofia som  brukar vara så glad i blicken - nu var blicken tom....

Våra tankar är hos Sofia och barnen, Jenny 20, Kristos 15 och lilla Nefeli 4 år.....









25 grader varmt & snö….
2017-05-06 17:31:49


….om ni undrar däruppe i norr hur långt sommarvärmen har kommit så kan jag berätta att den är här, sommarvärmen är kommen. Just nu har vi sköna +25 om dagarna, kvällar och nätter ff lite svalare – skönt för mig som inte vill ha över +18 på natten. Jag får passa på att sova nu för jag vet att det blir svårare när nätterna är +28

Och det snöar…..det snöar olivblommor….på sina ställen har vi som ”snö”drivor – av överblommade nedfallna olivblommor.

 

Olivträden blommar storligen detta år, vindarna från norr är gynnsamma för pollineringen så vi tackar särskilt för de vindar som råder här just nu, nordliga – ibland kan de kännas aningen svala för oss människor, men för olivträden är det toppen. Vi hoppas på en fin olivskörd frampå senhösten och framför allt hoppas vi på mindre angrepp av den förskräckliga olivflugan som ställde till det för oss förra året.

Bilden visar en olivfluga, på grekiska δάκο - visst ser den hemsk ut.....?

Förra olivskörden hade stora angrepp av den stygga flugan ”Dako” vilken gjorde att oliverna blev bruna och trillade ner från grenarna långt innan oliverna var mogna. Grekerna säger att eftersom vi hade två nätter med temperaturer under 0-gradersstrecket under vintern och har vi tur kan det hända att det gått hårt år flugorna (eller snarare larverna) och det kan finnas en chans att angreppen blir mindre detta år. Vi håller tummarna för det.

 

Δάκο – icke att blanda ihop med Dakos som är den grekiska varianten av Bruscetta
 


Grekiska Dakos, kommer ursprungligen från Kreta - en enkel entrérätt - så här gör man:

  • 6 grekiska Dakos, eller svenska fullkornsskorpor
  • 2 stora mogna bifftomater, finhacka tomatköttet
  • 200 g feta, smulad eller tärnad
  • 1/2 dl olivolja, helst Villa Olivias
  • 3 msk små kapris - kan ev uteslutas
  • svarta kalamataoliver, skivas
  • färsk och/eller torkad oregano
  • flingsalt och nymalen svartpeppar

 

 


Fukta brödet/skorporna med lite vatten och ringla över olivolja.


 

 

Riv tomater i en skål eller finhacka dem, tillsätt salt och peppar och rör om väl. Lite finhackad vitlök förgyller det hela.

 


Fördela tomatröran på skorporna och toppa med smulad fetaost. Garnera med kapris, oliver och droppa över olivolja. Avsluta med oregano och lite svartpeppar.
Grekiskt så det förslår.....

Annars då? Tjaaa - allt växer och blommorna blommar....citrusblommen är över, men så mycket annat har tagit vid.


Muren längs grusgången ner mot studios....


Under stora olivträdet......



Kamelian på trappan.





I drivbänken frodas småplantor, många chiliplantor - maken odlar majs.




Vingården är grön o fin, de små vindruvsklasarna börjar synas.




I citronträdet finns ännu några blommor kvar, även citroner - de är härligt mogna nu.




Härfågeln är här och underhåller oss med sitt "poo poo po" morgnar o kvällar, ibland ser man den springa på vägen med uppfälld huvudplym – väldigt vacker. Jag kommer att tänka på Gökens kokkooande när jag hör Härfågeln. Koltrasten ger oss fågelsång under ljumma kvällar som nu håller sig ljusa till framåt 21, därefter tar månen och stjärnorna vid.....

 

 

 

 

 

 

 

 

Om Påsken.....
2017-04-20 16:00:23
tänkte jag i princip inte skriva något detta år. Vi firade påskdagen på samma traditionellt grekiska vis, med samma härliga och glada människor...Okey, ytterligare några fler trevliga svenskar detta år....med samma perfekt grillade och välsmakande lamm på samma plats med den vidunderliga utiskten ner mot Koroni..... bilder på detta har visats i mina påskbloggar åratals tillbaka - gå gärna tillbaka i bloggen och återse dem. Detta år blir det bara en enda bild från påskdagen


De där lammen var det inte mycket kvar av några timmar senare.....








Dagarna innan påsk hade vi familjesammankomst här i Villa Olivia - det var fem år sedan vi sammanstrålade här i huset senast - på bilden är vi på vandring i grannbyn - inte lätt att få alla att stå still och le mot kameran på en gång. Inte heller lätt att få alla till samma plats samtidigt när de inte ens bor på samma kontinent.....

För oss var det en stor lycka att ha dem här - de av oss som inte redan har land här började så smått fundera på om det inte vore dags att köpa på sig lite olivlund.....

Så till något helt annat - ympning av olivträd. Vi har en obeskrivlig förmån som känner greker som är väl insatta i det mesta - till och med hur man ympar in "äkta" olivgrenar på ett olivträd som visserligen är stort och fint, men som inte ger någon olivolja. Det blir fullt med oliver - men de innehåller bara blått vatten - helt värdelösa med andra ord. Utom för maken som genast sågade upp allt till brasved. Det vill säga allt som sågades ner för att förbereda ympstället.



Träd innan beskärning och ympning






Ymp-pinnar från ett "äkta" olivträd täljs till. De täljs ner till mitten så att mittersta nerven som transporterar näring ut i grenen blottläggs. Anläggningsytan snittas till att bli så lång som möjligt....






så ska trädet till stora delar sågas ner








och snart......








så är det bara själva stubben kvar.....







Ymppinnen som försetts med ett diagonalsnitt i änden för att få så stor anläggningsyta mot stammen som möjligt, sticks ner innanför yttersta barken, barken lossas lite lätt med en kniv.







När ymppinnarna monterats fast innanför barken fixeras de mot stammen med ett starkt snöre runt stammen







Därefter dubbelvikt tidningspapper och mer snöre kring stammen för att hålla tidningspapperet på plats. Man lämnar plats överst i tidningspappersformen för att fylla upp med jord ovanpå snittet i olivträdsstammen.







Sågat, snittat, ympat, jordfyllt o klart - nu är det bara att vänta på de nya skotten som snart kommer i de omsorgsfullt fastympade små grenarna.





I väntan på att ymparna ska ta sig och växa fast ordentligt kan man med fördel avnjuta en flaska eller två av detta läckra grekiska bubbelvin. Vi besökte den lilla knallgrönmålade vinhandeln vid Molostorget i Koroni igår - när vi kom ut hade vi bl a en flaska DEUS med oss hem. Vi valde att köpa med oss en iskall, den fick bli fördrinken innan middagen tillsammans med syster o svåger i går kväll.

Jag kan säga att ingen blev besviken, det var vissserligen inget speciellt torrt bubbel, men gott och smakrikt med en angenäm doft - påminde lite om en god fransk cider....perfekt pratvin att skåla i innan middagen. Kan rekommenderas, dessutom till det facila priset av 9€.




Man ska ju inte bygga murar....
2017-04-04 11:29:34
...men nu gör vi det i alla fall. Inte fullt så dramatiskt som på andra ställen i världen, bara en enkel stödmur i sten så att det ska kännas fint mot grannen nedanför - visst ser det ut att behövas en stödmur här - nivåskillnaden är ca 1,3 m:


Den redan befintliga muren mot olivlunden nedanför är för låg, vi vill ha upp den till ca 45 cm över vår marknivå. Det innebär att de måste bygga på redan befintlig mur med ca 1,3 m, total längd på muren ca 13- 14 m.












Här kommer leverans av prima sten från Livadakia








Stora olivträdet kommer att stå fint mot den nya muren







Tony Murare på plats - otroligt skicklig - det visade han verkligen prov på när han gjorde muren till vårt hus i Loggá.

I eftermiddag kommer leverans av cement, sand och annat som behövs inför byggnation som startar i morgon.

Nu blir det spännande att se om de hinner klart muren under veckan.....




Vykort från Villa Olivia
2017-03-30 13:50:37
Här kommer några bilder för att delge dig hur här är just nu - mycket behagliga temperaturer på ca +18 varje dag. Regn har inte besvärat oss på ett tag - förutom en pytteskur igår kväll, krukorna måste vattnas med andra ord....




Blåregnet är som vackrast nu - doftar himmelskt - som Luktärt ungefär....





När vi ändå är inne på blått....



Ett vackert blått ogräs som jag inte kan förmå mig att rensa bort....







Fikonträdets blad är fräscht ljusgröna men ännu inte utslagna till sin fulla storlek....







Den ynka lilla fikonfruktknoppen ska utvecklas till ett stort, blåsvart, saftigt och sött fikon - beräknad leverans sent i augusti/september.








Citrusträden har stora svällande knoppar, detta är knopparna på vårt Limeträd - planterat förra våren, det blir spännande att följa trädet detta år för att se om det blir några limefrukter. Citron- apelsin och grapefruktträden ser ut att komma med mycket blom detta år - nu hoppas vi bara på att bina gör sitt jobb så har vi gott om citrus inför nästa vinter.











Vinstockarna har fullt utvecklade blad - det ser ut att kunna serveras grekiska dolmades här i påsk.






Vacker vy (tycker jag) - olivträd med en matta av "African Daisy" - vet inte det svenska namnet, citronträdet till vänster har enstaka citroner kvar och de nya skotten kommer med många nya knoppar. Om ca 10 månader ska de ha utvecklasts till nya citroner.








Det märks på huskatten Ulla att hon börjar bli till åren - inte lika vig längre, hon går långsammare och sover mer, här har hon tagit siesta under solstolen. Vi skulle tro att hon är ca 12 år gammal, alltså människoår - undrar om ett kattår är samma som ett hundår, dvs ett människoår är sju hundår, i så fall är hon 84 år - dags för pension Ulla! Hennes husse som gör allt för att denna lilla dam ska må bra har börjat med specialfoder för äldre katter - det är väl en fin pensionering för en katt?







Som tur är har vi nu så pass varmt väder att kvällsbrasan känns onödig, tur är väl det, inte många vedpinnar kvar nu i vedförrådet under trappan efter vinterkylans idoga eldande.



Förmiddagsfest!
2017-03-21 14:59:37
Inte förstod vi riktigt vad vi var inbjudna till - men självklart tackade vi ja!

Häromkvällen när vi besökte vår favorittaverna uppe vid vägen så bjöd de in oss till något vi inte riktigt förstod oss på vad det var - vi förstod i alla fall att det handlade om eld, gris och kl 10 på fm. Och som vi funderade - Nationaldagen är ju inte förrän den 25 mars.... kunde det var annan högtidsdag i familjen....njaaaee det hade vi lite koll på - kunde det var bröllopsdagen??

Vad skulle man ta med sig?? - det blev vin och chokladtårta - det kan aldrig bli fel.

Väl framme så möttes vi av en tom taverna - ingen där?? vi klev lite längre ner och möttes av detta




Det rök lite där bakom skynket....





Och där stod den minsann...den stora köttgrytan som det eldades under och puttrades i....rök rejält gjorde det också...

Jo här bakom skynket som ju var ett vindskydd kokades det kött minsann. Varje år vid denna tid så kokar man fläskkött på traditionellt grekiskt vis, utomhus i gryta över öppen eld. Det var 1/2 gris som styckats i bitar och legat i saltlake i 4 dagar. Därefter hade man kokat upp lagen med nejlikor, kanel och hela pepparkorn, däri hade fläskbitarna lagts att koka ca 1 timma. Nu skulle de upp ur kokspadet och apelsinkorven skulle läggas i att kokas den också, berättade Vasilis.



korven skars i lagom stora bitar - därefter plumsades även den ner i kokspadet






Vinet (säkert hemtrampat) hälls i ..... detta vin kallas i folkmun här för "Naturvin" - druvorna plockas från de egna vinstockarna, pressas och sätts i jäsning, ingen speciell vinjäst tillsätts, det får bli som det blir - vinet vi drack var från september förra året.....riktigt gott....inte ger det huvudvärk heller....men maken tog en extra lång siesta idag....






Mera ved bärs fram och matas in under grytan, "det måste vara gammal ved" säger Vasilis, "annars blir det inte tillräckligt varmt under grytan"






Det ska röras om i grytan också.....







Köttet tas upp ur buljongen, nu ska allt - både köttet och korven - kokas i olivolja ca 10-15 minuter






Hela tiden försågs vi vid bordet med nya smakbitar av kött och korv...

"Här kommer mera - skär upp du Kurt..." vinet hälldes i glasen..... snacka om förmiddagsfest!!









Det doftade himmelskt och smakade jättegott!







Enklaste och godaste tillbehören....







Tack käre Vasilis med hustru Sofia för denna upplevelse - du förstår att föra traditionerna vidare och du förstår att vi är intesserade av att få ta del av dem!

 

 

 






Här var gudagott att sitta och beskåda skådespelet - första o enda parkett....










Besök på vingård
2017-03-05 12:30:58


Peloponnesos har stora områden där man odlar vin, det mest kända är Nemea. Vi har gjort en utflykt dit tidigare och nu styrde vi kosan ännu lite längre norrut – till Korint. 

För en tid sedan skrev jag en blogg som delvis handlade om vinet "The Lion" som är nyintroducerat i Sverige. ”The Lion” finns på systembolaget och har varunr 6259. När vinet beskrevs för mig blev jag sugen på att leta upp vingården och försöka få komma på en visning.

Vi har besökt vingårdar i Nemea tidigare, nu gick resan lite längre norr ut på Peloponnesos, till Korint.

Jag hittade vinmakarnas hemsida, tog kontakt och vi hälsades välkomna dit för att bekanta oss med vingården och dess produkter. Vi bestämde ett datum och det blev igår, den 4e mars. 

Dagen bjöd oss på strålande utflyktsväder och vi gav oss av tidigt för att vara på vingården kl 11 som vi kommit överens om. Vi hade fått en vägbeskrivning via nätet, vi tyckte redan från början att det verkade vara en inte helt enkel väg dit, många höger och vänster när vi väl kommit av motorvägen Kalamata – Aten.

Vi hade haft god hjälp under planeringsstadiet av Dominik – anställd på vingården, han berättade för oss att vingården ligger ”kind of hidden”, och sa att om vi fick problem var det bara att ringa vingårdsägaren Mr Michails så kommer han o möter. Det visade sig vara ett gott råd, vi kände oss ganska vilsna när vi kom av motorvägen och när vi stannade för att tanka frågade vi mackägaren om han möjligtvis kände till var Giannikos vingård var belägen. Vi visste ju inte själva riktigt var vi var.....

”Javisst, Mr Michailis är en vän till mig” – sagt och gjort - mackägaren ringde upp Mr Michalis och efter 10 minuter kom han och mötte oss. Så enkelt det kan vara.

 


 

Vi hade väntat oss en enorm vingård. Giannikos Winery har just börjat leverera till Systembolaget i SE och såvitt vi förstått måste kunna levereras ganska stora kvantiteter för att det ska bli något samarbete av med Systembolaget – därav våra förutfattade meningar om stor vingård. Men det visade sig att den inte alls var så stor - markerna runt boningshus och vinmakeri – allt greppbart för oss.

 

Mr Michailis Giannikos - en mycket trevlig, kunnig, påläst och därtill en så ödmjuk vingårdsägare tog emot oss på ett väldigt trevligt sätt. I all enkelhet – inga storvulna eller märkvärdiga fasoner eller manér– bara artigt och fint.

Allt så prydligt ordnat och såg ut att vara väl underhållet. Vi fick en fin rundvandring på ägorna och just nu höll man på att klippa vinrankorna. Mr Michailis berättade att det mesta på vingården sköts av honom själv och kanske en eller två man till – utom vid plockningen – då hjälper hela byn till.

 



Michailis Giannikos berättade att han startade sin vingård 1970.

Redan 1896 startade hans farfars far vinodlingen och vingården drevs vidare av Michailis farfar. Michalis far däremot, han ville inte vara vinmakare, han reste till Amerika och bosatte sig i Napa Valley och blev intresserad av citrusodling. Efter många år flyttade han tillbaka till Grekland och startade en apelsinodling. Detta passade inte unge Michalis alls, han grävde upp alltihopa och startade med vinodling igen och på den vägen är det. Michalis är en mycket kunnig och intresserad man och dessutom väldigt framgångsrik i sitt gebit. Framtiden verkar säkrad genom familjens två söner och om allt går som tänkt så är åtminstone en av sönerna intresserad av att fortsätta vinmakandet. Den andre studerade visst i Wales….

 


Mandelträd på tillväxt...




Många vintankar av varierande storlek finns på gården, Michailis berättade att man stod inför en expansionsfas och snart skulle det köpas ännu fler tankar, vineriet skulle byggas ut.

 


Här skulle vineriet byggas ut.







Så visades vi in i vinmakereriet och vidare nedför trappan till själva vinkällaren, där man förberett för vår ankomst. Det var stor temperaturskillnad mot utomhus, säkert 10 grader kallare i vinkällaren, +22 ute och nog inte mer än +12 i vinkällaren. Brrrr...



Vi hörde oss för lite om vintunnorna – alla ekfaten – vi var helt okunniga om ekfat innan. De är dyra rackare….800 - 1000€ stycket och de kunde användas i 5 max 6 år, å andra sidan så kunde det hända att vissa viner bara låg lagrat på ekfaten ett par månader så det gick ju att få ganska stora mängder vin ”ekfatade” varje år. Alla tunnorna kom från Frankrike, fat från olika områden kostade olika mycket

– Ja inte kan jag ju kolla exakt var de tagit ner ekarna och sedan tillverkat ekfaten, jag bara betalar och litar på dem, berättade Michalis med ett skratt.  Alla faten var stämplade med ursprungsort, årtal och hur stark eksmak de gav.


På min fråga ”vad kan man använda faten till när de uppnått den ålder då de inte duger längre” så blev svaret – ”Då ger jag bort dem till producenter av vinäger…” Bra svar – jag gillar återbruk!




Så till det som vi kände var mest spännande – själva vinprovningen – vi provade först tre vita viner.

Det första vinet "At Sea" kom från druvan Roditis – en mycket vanlig grekisk druva.

 

 Mr Michailis berättade om hur de valt etiketten på varje vintyp, att de valt en båt på vinet ”At Sea” är lätt att förstå, men det stod också för att vingården har ”vind i seglen”



Det går bra för Mr Giannikos och hans vingård.


 
Roditis

Det sägs att man får mest valuta för pengen när man köper ett vin av denna druva. Mycket aromatiskt vin med smak av citron, grapefrukt och melon.



Doften.....

 

Vitt vin nr 2

”The Windmill” av Malagousia druvan odlas över hela Grekland och ger ett lite blommigt, fruktigt och friskt vin.




....och smaken....Mycket gott!

Vitt vin nr 3 - "New wind"



Etiketten och namnet symboliserar de nya vindarna som blåser i de grekiska nya vinmakerierna. Också nya marknader.....

Mycket gott det också....men vid avsmakningen av detta tredje vita vin var det svårt att fastställa vilka smaker vi kunde urskilja, så vi enades om att vinet smakade väldigt gott.

Det var så svårt att hälla ut sista skvätten av de goda vinerna i den svarta behållaren på bordet, vi kunde ju inte dricka upp allt…trappan upp från vinkällaren var brant och hade ingen ledstång och även om det var några timmar till hemfärd så skulle det tas i beaktande att någon skulle ratta bilen. Det blev mycket inhalerande av vinets doft och bara en liten sipp av de olika vinerna.

Så till de röda vinerna:

Först provsmakade vi det vin som inspirerat oss att besöka familjen Giannikos vingård, vinet "The Lion", det första av Giannikos vingårds viner som finns i Sverige. Vinet är av den typiska grekiska druvan Agiorgitiko och med en liten tillsats av Cabernet Sauvignon - en mycket god kombination.

Vinet fick goda betyg av oss och vi kunde urskilja typiska dofter av vanlilj, blåbär....å ja det var säkert fler smaker......för säkerhets skull kommer här vitsord om "The Lion" från mer rutinerade vinprovare än vi.....

Vitsord från "Din vinguide"
Rustikt, bitigt och rejält gott. Personligt vin från Grekland, fullmatat med syrliga körsbär, plommon, svarta vinbär och örter. Jag gillar den inhemska druvan agiorgitiko. Opa opa!

Och från NWT:

Perfekt höstvin med rejäla tanniner och breda smaker av mörka bär, körsbär och örter. Kul mix på den grekiska druvan agiorgitiko och mer kända cabernet sauvignon.

"Livets goda" säger:
90/100!!






Så till det sista röda vinet...och som vi trodde även sista vinet i provsmakningen. Michailis hade ännu ej buteljerat detta vin, så det blev till att använda pipetten och suga upp lite vin direkt från vintunnan...


Vinet heter "Little Fox" och framställs till 100% av druvan Cabernet Sauvignon.

 



Lånad bild från nätet


Vinet kommer säkert att ha stor fatsmak, det skulle lagras två år på fat.....vi tyckte det smakade jättegott redan nu......

Vingården har vunnit fina priser med detta ekologiska vin.....jag förresten - alla Giannikos viner är ekologiska, det odlas bara ekologiska viner i hela området där Giannikos vingård är belägen - bådar gott för framtiden.

Vinet "Little Fox" hade fått sitt namn därför att det fanns mycket rävar i området där denna druva odlas, tyvärr äter de upp många druvklasar, berättade Michalis.



 

Så till det som blev det sista vinet i provsmakningen - den verkliga rariteten – det söta vinet – ”Late harvest”.

Michailis berättade att man väntade väldigt länge med att skörda en del av Viognierdruvorna tills de nästan torkade på grenen och därmed innehåller så mycket sötma att man kan framställa till en liten kvantitet av ”Late harvest”, ett sött dessertvin.

 


Sååååå gott, min kommentar var ”Detta vin är en fullständig dessert – inget mer behövs efter en god måltid än ett litet glas av er ”Late Harvest”.
 

Samtidigt framförde vi vårt varma tack till Michalis Giannikos för en mycket trevlig dag på hans vingård.





Så var det dags för köp av vin – det blev några flaskor att ta med hem till Villa Olivia.

Därefter forslades vi till en fiskrestaurang i Korint. "Vilket vin av de vi provat ville ni ta med oss till restaurangen" undrade Michailis. Lite fundersamma blev vi – ta med oss vin till restaurangen - lite främmande för oss, vi valde det vita Roditis. Michalis satte korken i flaskan och flaskan placerades i handväskan till vår stora förvåning. ”Det är helt OK” sa Michalis, ”restaurangägaren är en vän till mig”.

 

Michalis beställde flera goda förrätter, bl a grillad bläckfisk och en mussla som var helt okänd för oss.....minns inte namnet nu men den fanns inuti stenar, därefter Risotto och pasta med räkor - vinet från Giannikos vingård smakade utmärkt till maten.

En helt oförglömlig dag!

Vår, vår, vår....
2017-02-25 9:03:09


Olivängarna blommar.....de är ännu inte i sin fagraste bloming....det sker i månaden mars.







Dagstemperaturen ligger nu kring 18 varma grader ibland nån grad lägre eller några grader högre. Dessa dagar är perfekta för vandringar - igår var en så'n dag, här bjuder jag på några bilder.








Här får man inte spruta träden med kemiska medel, här bekämpar man olivflugan enbart med ekologiska medel, skylten talar väl sitt tydliga språk - eller hur?










Utsikt mot den lilla byn som vi utgick ifrån. Dagen bjöd inte på den mest kristallklara luften, men vackert ändå - fint att se
havet förenas med den lite mulna himlen.







Lite högre upp nu.....









Glad medvandrerska, det var flera branta uppförsbackar och vi fick alla kämpa på tappert... två timmar i denna kuperade natur kräver både vältränade ben och kämparglöd.








Nån som vet namnet på denna praktfulla växt?









Här har himlen klarnat upp och den står så vackert mot de gula växterna - nästan svenska färger.....








Så tacksamt motiv, gott att vila ögonen på.....









Utsikt över terasserade olivmarker bort mot byn Vasilitsi och ännu längre bort är horisonten där havet möter himlen.









Små nyvakna pärlhyacinter och en klarröd vallmo sträcker sig mot solens strålar.....

Vi fick under vandringen lära oss lite om meliss och dess egenskaper, skulle tro att det är en citronmeliss jag nu har i min temugg. Färska fina skott plockades idag under vår morgonvandring. Citronmeliss sägs motverka högt blodtryck och ha en lugnande lugnande inverkan på både mage och oroliga tankar, även bra mot huvudvärk.






Ja jäklar i det snuset.....
2017-02-16 17:15:51

Har just förstått att vi firat "Fet-torsdagen" här idag, ingen "Fet-tisdag" här inte och absolut inga semlor.

Det är "Tsikno Pempti" - då äter man förutom grillat kött kaloririka bakverk - det är det som står för Fet-torsdagen. Ordet Tsikno betyder att det luktar grillat kött och grillrök, Pempti betyder torsdag. Och grillrök luktade det verkligen .......

"Det skulle vara hemma på ICA det...." kommenterade min svenska väninna när vi konstaterade att det luktade grill ända in i affären.

Allt tog sin början igår när vi skulle ta en sväng till sommarstugan, vi passerade som vanligt den lilla grannbyn. Alltid möter vi nå'n av by-gubbarna eller tanterna när vi passerar genom byn, då stannar vi oftast till med bilen, vevar ner rutan och byter några ord. Om inte annat så talar man lite om regnet eller den fina solskensdag som vi haft idag och frågar hur övriga familjen mår.....

"Ni vet väl vad det är för dag i morgon" sa gubben vi bytte några ord med.
"Näää..."
"Det är Tsiknopemti!!"   

Vi såg förmodligen ut som fågelholkar, vi hade ingen aning om vad det var.

"Jo" förklarade gubben "Tsikno-Pempti - det är stora grillaredagen - de allra flesta SuperMarkets, caféer o barer ställer ut en stor grill på trottoaren om det finns nån, annars ställs den på på gatan och så grillas det och alla förbipasserande blir bjudna på grillad Souvlaki med tillbehör"

Detta måste provas, vi skulle ändå till Super Market i grannbyn för att shoppa upp lite inför helgen.

Och mycket riktigt.....



Det grillades så det stod härliga till på den lilla trottoaren utanför vår favorit Super Market, röken låg tät även inne i butiken och det var massor av folk som mumsade grillspett och drack vin. Mitt på förmiddagen. De vet att ta var på tillfällena att festa till det lite grekerna......

 

Så här är traditionen. Sista torsdagen innan fasteperioden inför påsken, då ställer man till med gatufest. Nästa tillfälle kommer ju inte förrän tilll påsk.....och det är ju flera veckor dit, rentav nästan två månader.....

Jojjomensan, ägarna till Super Marketen, både han och hon och ett par medhjälpare till dem stod ute kring grillen och bjöd in alla som kom och handlade, säkert de personer som inte handlade också. De var mycket noga med att låta oss förstå att vi var välkomna att smaka på läckerheterna.

"Efter att vi handlat det vi behöver i affären kommer vi gärna, tackade vi"

Väl ute ur butiken och kassarna inlastade i bilen så stod vi plötsligt med varsin tallrik med två souvlakis




en bra stor bit grillad apelsinkorv med bröd olivolja och ett glas rödvin i andra handen.....

Gott smakade det, perfekt grillade Souvlakis passade fint till en bit bröd och rödvin i plastmugg därtill.

Livet är underbart - i alla sin enkelhet.......det gäller att passa på, nu äter man inte kött så många gånger till innan påsken. Om en dryg vecka är det "Clean Monday" då börjar den riktiga fasteperioden för de rättrogna, inget kött, inga ägg eller mjölkprodukter innan påsk.

Men flyga drake får man göra, det hör till på "Clean Monday" som firas sista måndagen i februari månad. Hoppas det blir lika fint väder som på nedan bild.....färgglad drake mot knallblå himmel....









The Lion....
2017-02-11 8:52:00


......så heter vinet - ett vin från en vingård här på norra Peloponnesos helt nära staden Korint. Jag fick tips om vinet av en bekant från Sverige, vinet påstods vars mycket gott. The Lion finns på Systembolaget och har nr 6259, kan vara värt att provas.

Vingården som producerar vinet heter Giannikos Winery och det känns så intressant att vi planerar att göra ett besök på vingården. Gården har ett vinprovarrum med tillhörande Bistro där man serverar olika maträtter kombinerat med de egna vinerna, så spännande! Det skulle passa bra med en liten utflykt nu när våren äntligen kommit, för nu är riktiga våren verkligen här.

Fåglarna sjunger för full hals och mandelträden har börjat blomma, om än i liten försiktig skala än så länge. Mandelblommen är lika förunderligt vacker och så efterlängtade varje år när den kommer. I år kanske ännu mer när vi haft en ovanligt kall vinter, vi har haft ner mot +-0 nå'n enstaka natt och det är inte vanligt här i denna sydvästligaste delen av det grekiska fastlandet. Nu verkar det som om allt detta är över för denna gång och just nu blommar våra olivängar i full sol.



Mandelblom på granntomten, vårt mandelträd är lite senare och har just kommit till det svällande knoppstadiet

Det lite varmare vädret att gjort att vi har kunnat röra till årets olivtvål, den ser ut att bli mycket bra även detta år. Lika förvånande varje gång att "gammal" olivolja av sämre kvalitet kan förvandlas till ypperlig olivtvål bara genom att man tillsätter saponopetra och vatten och lite, lite salt.

Man rör och rör...och rör... och tillslut kan tvålmassan hällas upp i tvålformen



och när förtvålningsprocessen har pågått ca en vecka kan tvålen sågas upp i lagom stora bitar....vi talar ganska stora satser, vi gör tvål på 5 kg olivolja åt gången.



I år har tvålen en subtil doft av "Nunnornas Myrra" från klostret i Koroni



Samlar Suckulenter
2017-01-29 14:52:19
På muren som går längs grusgången som leder till Villa Olivia har jag placerat krukor med olika växter. Genom åren har jag kommit på att de växter som trivs allra bäst där är suckulenter, de trivs där det är torrt och varmt, på muren är det full sol hela dagen och ibland glömmer jag att vattna så betingelserna är optimala. Just nu ser det ut såhär i några av lerkrukorna:




Jag sticker inte under stol med utan erkänner helt frankt att jag stjäl ett och annat litet skott här o där, men de flesta har fått flytta hit direkt från plantskolan




Ännu en....



Det vi håller på med i olivlunden annars - när vi inte planterar suckulenter - är att vi beskär olivträden. En sisådär 5-6 st per dag blir beskurna, det känns rejält i armarna så fler blir det inte. Det räcker att arbeta i den takten...."siga siga" säger grekerna, ett mycket användbart uttryck.....skulle väl närmast översätta det med "så småningom" - grekerna har ett oändligt tålamod och jag hör ofta dem säga siga siga....det man inte har tid med just nu får man ta itu med lite senare.

Som till exempel att gå och fixa naglarna....



Det finns en väldigt duktig nagelvårdare i Koroni, vår övervintrande vän har just varit där. Naturligt snyggt - fint va?

Kompletteras bör med en söt liten historia om det som hände när hon besökte nageldamen senast. Väninnan har ju varit här ett tag nu, men vi frekventerar inte Koroni så ofta att hon har lärt sig att hitta på alla gränder o gator ännu. Och när hon skulle till nageldamen senast så villade hon bort sig.


Till saken hör att bilen som skulle hämta henne och ta henne till Koroni var lite försenad, så något stressad letade hon efter "Happy Nails" som nagelstället heter, men hon hittade det inte med en gång och blev orolig att hon skulle komma försent. Hon bestämde sig för att gå in och fråga herrfrisören vars salong hon just passerade, hon gläntade på dörren och gjorde klart med gester och mimik att hon letade efter nagelfilardamen. Frisören sa "signó me perimeno ligo" (dvs ursäkta mig en liten stund) till sin kund, tog min väninna i handen och eskorterade henne till nagelfilardamen, det visade sig att hon just passerat hennes dörr, bara en liten bit för långt hade hon gått.

Allt ordnade sig alltså och hon var mäkta imponerad av det vänliga bemötandet hos herrfrisören när hon kom hem.

"Han tog mig i handen och följde mig ända fram...."

Till saken hör att väninnan varit nagelbitare i många herrans år....hon är nu väldigt stolt över sina fina naglar och sköter dem minutiöst,

"Hur gjorde du när du blev av med den ovanan", undrade jag.
"Jo det försvann när jag gick i hypnos för mitt sockersug....." var hennes svar.

Jaha ja....så funkade det - kan vara bra att veta om man funderar på att gå i hypnos för sitt sockersug. Undrar vad man alternativt kan bli av med, om man nu inte är nagelbitare....






Regn, nässlor mm...
2017-01-17 12:04:13




Javisst, det regnar mycket nu och ibland ledsnar man faktiskt på det. Då är det bra att tänka på att det är nu regnet ska komma, det är såhär det ska vara, snart kommer värmen och då fullkomligt exploderar all växtlighet, då känns det aningen bättre.
Våra grekiska vänner är glada för både kylan och regnet, bra för kommande växlighet med väta och kylan är bra för olivflugan, dvs kylan tar visst död på både flugan och larven har jag hört ryktas, stort tack till kung Bore!

En del har redan börjat explodera här i naturen, brännässlorna t ex, vi har ganska gott om den varan, för jag har bestämt mig för att odla det. Nässlan är en otroligt nyttig växt och passar väl in i det grekiska ”hortatraditionen” alltså traditionen att plocka och ta vara på allehanda nyttiga örter och växter.

 





Text lånad från siten ”Läkeväxter”


"Brännässlan är mycket allsidig läkeväxt med näringsrika mineraler som kisel och kalium. Du finner en god mängd klorofyll som ökar transporten av syre och näring till kroppens celler"

Jag skulle nog kunna fylla ett stort utrymme här med alla goda egenskaper Nässlan har. Experter kallar växten ”näringstät” det tycker jag säger en hel del, Man kan köpa frön till brännässla i Sverige har jag förstått, det behövs då rakt inte här, jag gräver ner växtdelar med frön – nya små nässelplantor kommer upp ganska snabbt.

 

Jag plockade en stor kasse brännässla häromsistens som blev till en mycket god nässelsoppa.

För den som undrar hur man går tillväga kan jag berätta att nässlorna sköljs, grova växtdelar tas bort, nässlorna läggs sedan i kokande vatten, kokas 5- 10 minuter, tillsätt ev en buljongtärning o lite mer vatten och se till att buljongtärningen smälter.  Jag kör sedan med stavmixer några sekunder – så blir det en grön och fin och slät soppa.

Jag rör ut lite vetemjäl i olivolja och reder soppan helt lätt.

Tillsätt ev grädde om man vill ha en ”rund och god soppa” smaka av med lite salt, servera med ägghalva

 


Jag är ju en riktig soppälskare. Vi hade engelska vänner här på middag i söndags, de hmmmade lite.....när vi serverade "Nettle soup" till förrätt men de åt snällt allt utan att klaga.




Vi var bjudna på sopplunch till vännen Lotti häromsistens, hon hade gjort en fantastisk Fasolada (grekisk bönsoppa), den godaste jag ätit….och jag har ätit många. Lotti har lovat att jag ska få gå på kurs hos henne och lära mig hur hon gör den. Rapport och recept  kommer.

Som tack har jag planterat en stickling av min oregano utanför hennes hus, vi får hoppas den lilla sticklingen tar sig.



Den passar fint in vid den gamla muren vid sidan av Rosmarin och Lavendel....

Så till en annan sak vi odlar, blomkål.
Maken undrade vad vi skulle kunna använda all fin kompostjord till som han framställer av allt organiskt material som blir över i köket. Vi beslöt oss för att göra ett litet experiment. Vi fyllde tre stora hinkar med kompostjord, så införskaffades lika många blomkålsplantor och jösses vad de växer……det blev först mängder med kraftig blast, sen kom det ett pyttelitet blomkålshuvud i mitten, nu har det vuxit sig större men ändå inte klart för skörd.



Vi gjorde samma experiment med broccoliplantor i hink med ren kompostjord, precis som med blomkålen kom det först en enorm blast, nu har även en liten broccoliknopp visat sig i mitten, vi väntar med spänning på att det ska bli en stor och kraftig broccolibukett.

Kul med "vinter” – man kan odla mycket av det som inte växer på sommaren, snart ska spenatfröna i marken, det blir en tuff konkurrent till nässlorna.


Avslutar med ett litet skotips:


Bästa fotbeklädnaden i olivlunden just nu, dessa gummiskor tillsammans med hemstickade sockor i tunt ylle är en super hit. "Skorna" att köpa i Nea Koroni Super Market – de  har dessa praktiska skor till försäljning för 15€ paret.

Stort tack till vännen Ann-Mari som stickat  ljuvliga sockor till både maken o mig i finaste yllegarn, du kan tro de kommer väl till pass nu Ann-Mari, dag såväl som natt.

 

 

Ovanligt kallt....
2017-01-08 10:44:16


Visst kan man se de små snökristallerna..... ?




Vaknade upp idag den 8e januari till ett lite frostigt landskap. Första gången på 9 år här i Messenien ser jag något som liknar snö ….jag tror faktiskt att det bara är en riklig frost, det är regnet som kom igår som frusit till snökristaller under natten.

Det var i alla fall så pass att maken fick bruk av den av nostalgi sparade isskrapan till bilen:

 


Brrrr....med mössan neddragen till näsan.....







Min övervintrande kompis och jag tog vår morgonrunda som vanligt, blåsten var snål och idag avancerade hon med lite större kliv än vanligt
längs stranden.


 

Frost kan vara ganska dekorativt....

 







Speciellt i komination med svart....... samtidigt som det känns underligt tillsammans med grönt gräs.

Det verkar som om vi får vänta några dagar på lite mildare väder, i slutet på veckan ska det gå upp till ca 12 grader, det känns lite mer som normalt för årstiden.

Tills dess roar vi oss med värmande brasa och tillika Fasolada....








 

På tal om mat....
2017-01-07 14:47:07




Nyårshelgen har passerat och Trettonhelgen också. Visst har det ätits en del helgerna igenom och en del goda drycker har intagits till det. Det hör till och så ska det vara. Jag tänkte fortsätta på det temat – temat MAT –

Något som man blir påtvingad i detta land när det handlar om mat är tyvärr tobaksrök. Alla som känner mig vet att jag fullkomligt avskyr tobaksrök och det utsätts man ofta för här i Grekland tråkigt nog....
Jag hoppas på ändring nu – tobaksskatten ska höjas, måtte den höjas rejält och måtte det få riktigt många människor att ta sitt förnuft till fånga och sluta förpesta både sig själva och andra med tobaksrök.

Det faktum att det röks inomhus på alla caféer och matställen för med sig att jag aldrig kan gå ut på restaurang vintertid här i Grekland, eftersom kyliga kvällar gör att man helst vill äta inomhus. INGENSTANS finns ett matställe för mig där luften inte stinker av tobaksrök och förstör både miljö och matupplevelse.

UTOM ett ställe, matstället här uppe vid vägen - Tria Asteria. Ägarna Sofia och Vasilis vet hur det ligger till med mig och tobaksrök och de visar helt enkelt ut folk att röka utomhus när vi beställt bord där. ”Jag tycker inte heller om tobaksrök” säger Vasilis. Tack för det! Nu har vi åtminstone ett ställe att vända oss till när vi vintertid känner för en måltid på lokal.




OCH det är inte vilket matställe som helst, det är matstället helt nära oss, uppe vid stora vägen dit man kan promenera på 20 minuter eller ta bilen bara 5 minuter.

 

Ägarparet hjälps åt på ett väldigt fint sätt, det är ju annars ganska vanligt att HON fixar det mesta och HAN har en mer ”laid back” roll i sammanhanget. Men inte på Tria Astertia, båda hjälps åt med arbetet tills matgästerna fått vad de beställt på tallriken och det är god grekisk husmanskost tillagad på de finaste råvaror man blir serverad. Om vi vill ha grillat t ex kommer Vasilis ofta ut till bordet och visar upp de fina köttbitarna han tänker lägga på grillen. Och väldigt ofta kutar han ut i grönsaksodlingarna för att låta grönsaksrätterna bestå av nyskördade sådana.

 

Känner man för en speciell maträtt kan man höra av sig nån dag innan och beställa det man önskar, Vasilis o Sofia fixar det mesta.

Så till något helt annat, fortfarande handlar det om mat, men inte grekisk mat, nu handlar det om japansk mat. Vi är båda sushiälskare och har fått nöja oss med det vid några få enstaka tillfällen under de senaste 9 åren, det har helt enkelt inte funnits en Sushi-restaurang i Kalamata – fram till nu. NU finns det en. Den heter Umami (Den femte smaken) och man finner den på Iatropoulou, Dimosthenous 15



Jag kan varmt rekommendera att besöka den om man befinner sig i Kalamata, de serverar utmärkt sushi och många andra japanska rätter. Det där med rökningen håller vi på och bearbetar dem på….än så länge har vi varit ganska ensamma i lokalen och jag ber så snällt att de ska hålla stället rökfritt när vi är där, än så länge har det funkat bra.

Detta skulle bli en blogg om mat, det blev en blogg som minst lika mycket handlade om tobaksrök – två för mig helt oförenliga ingredienser för att man ska få en fin matupplevelse.

Jag får ibland frågan från svenskar som vi träffar här hos oss om jag saknar något i Sverige. Det skulle vara rökfria restauranger och caféer då....

 

 

Skrämselhicka
2016-12-10 16:37:24

Artikel i dagens Aftonblad:

"Vid 11:23 på lördagsförmiddagen gick solen upp i Kiruna för sista gången i år. Knappt tjugo minuter senare gick den ned igen – och nu syns den inte igen förrän efter årsskiftet, enligt SMHI"

”Stackars dom”, tänkte jag. Är det verkligen så illa däruppe i norr?  

Jag kan förnuftsmässigt förstå att det finns andra kvaliteter i de trakterna, men det kan ju aldrig vara bra med ett så långt vintermörker. Hur går det med kroppens behov av D-vitaminer….kan man ta dem i tablettform….minns att mina barn fick AD-droppar när de var små…..tar alla det vintertid däruppe?

Min dag har inte alls varit i närheten av så snål med dagsljuset. Vid 8-tiden var solen redan uppe över bergstopparna och sen har det fortsatt i samma stil utan ett moln på himlen.

Idag promenerade min övervintrande vän Ingela och jag till Koroni i strålande solsken. Vi passade på när det är så härligt promenadväder – tids nog kommer en regndag och då håller vi oss inomhus med en god bok eller två. Den senaste veckan har bjudit oss på härligt ”vinterväder” på temperaturer mellan 16 och 18 sköna grader, så böckerna ligger kvar i sin prydliga trave. Tids nog så....

Väl i Koroni träffade vi vännen Nisse som berättade att han till och med hade tagit ett dopp i havet igår, han tippade på att det var ca 18 grader i vattnet, så det var helt OK med ett snabbt dopp. 

Häng med - här bjuder jag på några bilder från vår vandring:



Hon överraskar mig gång på gång denna makalösa människa. Jag har känt henne i över 40 år, men man vet aldrig var man har henne. När hon kom hit för ett par veckor sedan var hon en otroligt jobbtrött, utarbetad nybliven "pensionist" - som hon kallar sig. Första veckan sov hon i princip både natt och dag, sen började hon motionera, så nu har jag en trogen vän som väntar på mig med springskorna på kl 08.30 varje morgon.

Idag var hon ovanligt pigg, när vi avverkat en extra lång strandrunda sa hon "Idag vill jag gå till Koroni".....jag blev antagligen som ett frågetecken i ansiktet, men höll god min och sa "Javisst - vad kul!"

Och på den vägen är det......

På ovan bild kämpar hon på uppför den branta backen vid Ag Triada, inget knot och ingen klagan.



Väl uppe kan man vila sig en liten stund med denna vackra vy för ögonen. På marken börjar blomstren tända sina gula ögon, snart kommer de röda och de blå blommorna och de vita.....i februari är här ett eldorado av blomster.





Somliga nöjer sig inte med att betrakta utsikten från markplan.....






Dagens höjdpunkt.....stooort grattis till dig Ingela, detta hade vi inte trott när du anlände för två veckor sedan, blek, trött och utarbetad......






Kapellet på höjden hade dörren öppen till Ingelas stora glädje. Hon mindes tydligt vad vår grekiska väninna berättat för oss häromdagen när vi skördade oliver tillsammans:

"Om du går in i grekisk kyrka eller kapell, stäng aldrig dörren efter dig. Den som möts av stängd dörr är säker på att ingen är därinne.... Om de träffar på någon i kyrkorummet när de mötts av stängd dörr undrar grekerna verkligen vad man har för avsikt med det - att stänga dörren efter sig. Något att dölja?
Det kan resultera i riktig skrämselhicka."

Så vi lämnade helt klart dörren vidöppen när vi var därinne.



Ikon i kyrkofönstret.






Målet för vår vandring - Koroni. Det är till fots man ska närma sig den lilla staden - då är den som vackrast och man har tid att ta in vyn.....






Gränd i Koroni







Ett besök vid klostret hann vi också med.....










Vilopaus......







Tack för att du kikade in just idag, om några dagar hoppas jag kunna visa bilder från ett nyinflyttat hus "Villa Xarma" - välkommen åter!

351 objekt totalt 1  2  3  4  5  ...  18 

StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till