StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till
Villa Olivia
Peroulia, Grekland
Mars, 2008
April, 2008
Juni, 2008
Juli, 2008
Augusti, 2008
September, 2008
Oktober, 2008
November, 2008
December, 2008
Januari, 2009
Februari, 2009
Mars, 2009
April, 2009
Maj, 2009
Juni, 2009
Juli, 2009
Augusti, 2009
September, 2009
Oktober, 2009
November, 2009
December, 2009
Januari, 2010
Februari, 2010
Mars, 2010
April, 2010
Maj, 2010
Juni, 2010
Juli, 2010
Augusti, 2010
September, 2010
Oktober, 2010
November, 2010
December, 2010
Januari, 2011
Februari, 2011
Mars, 2011
April, 2011
Maj, 2011
Juni, 2011
Juli, 2011
Augusti, 2011
September, 2011
Oktober, 2011
November, 2011
December, 2011
Januari, 2012
Februari, 2012
Mars, 2012
April, 2012
Maj, 2012
Juni, 2012
Juli, 2012
Augusti, 2012
September, 2012
Oktober, 2012
November, 2012
December, 2012
Januari, 2013
Februari, 2013
Mars, 2013
April, 2013
Maj, 2013
Juni, 2013
Juli, 2013
Augusti, 2013
September, 2013
Oktober, 2013
November, 2013
December, 2013
Januari, 2014
Februari, 2014
Mars, 2014
April, 2014
Maj, 2014
Juni, 2014
Juli, 2014
Augusti, 2014
September, 2014
Oktober, 2014
November, 2014
December, 2014
Januari, 2015
Februari, 2015
Mars, 2015
April, 2015
Maj, 2015
Juni, 2015
Juli, 2015
Augusti, 2015
September, 2015
Oktober, 2015
November, 2015
December, 2015
Januari, 2016
Februari, 2016
Mars, 2016
April, 2016
Maj, 2016
Juni, 2016
Juli, 2016
Augusti, 2016
September, 2016
Oktober, 2016
November, 2016
December, 2016
Januari, 2017
Februari, 2017
Mars, 2017
April, 2017
Maj, 2017
Juni, 2017
Juli, 2017
September, 2017
Oktober, 2017
November, 2017
Blogg
RSS
Nu går det framåt
2008-05-27 10:24:00










Så är det bara vi två igen, maken o jag…vännerna från Stockholm har rest hem, det känns nästan som en dröm att vi har haft besök. Vi hade en härlig vecka tillsammans – hoppas vi får många fler av detta slag. Det är väldigt roligt att kunna tala om hur det är kring oss och möta svar som ”ja, jag minns utsikten” eller ”ja, vi minns den restaurangen…” vårt liv blir mer och mer verklighet för fler än oss härnere.
Vår trädgård börjar ge oss utdelning på våra investeringar. Idag har vi skördat potatis, av 30 sättpotatisar blev ca sex kilo jättefin potatis, kanske hade det blivit 10 kilo om vi hade haft sorkskrämmor. De lämnar gott om jordhögar ovan jord så man ser deras framfart, under en del av blasten fanns absolut ingenting och det är sorkarnas fel,! Vi hoppas det lilla importföretaget i Sverige får in sin leverans av sorkskrämmor snart, de var restnoterade när vi ville beställa. Vi har beställt fyra stycken, kanske skulle man klämma till med sex skrämmor, eller till och med åtta? Sorkskrämmorna är solcellsdrivna och ser ut som en sån där liten solcellsdriven trädgårdslampa som är så populära. Ni vet, en solcell längst upp, en liten burk som det brukar lysa i på mitten och en slags pinne att sticka ner i jorden längst ner, det är bara det att denna lilla manick lyser inte – det låter. Den framställer ett litet ljud som sorkarna inte tycker om, en sorkskrämma utlovas hålla sorkfritt i en 30-meters radie. Det låter nästan för bra för att vara sant.







Vi blev bekanta med den lilla manicken genom Stelios, vår hyresvärd, han hade såna i sin trädgård. Stelios berättade att de var mycket effektiva och att de kom från Sverige. Sen var det bara att kolla lite på Internet….och saken var klar – de fanns i Moholm av alla ställen, väldigt nära våra gamla hemtrakter i Västergötland.
Det växer så det knakar i våra odlingar, vi är nu sjävförsörjande på zuccini, slanggurka, potatis och dill, persilja, ruccola, isbergssallat, många kryddörter och gröna bönor. Vi har även skördat den första tomaten och snart får vi även njuta av egenodlad melon, aubergine och paprika. 

Idag är första riktigt heta dagen, +34 grader. Vi känner båda två att det gäller att ta det lite lugnare i hettan. Det blir en arbetsperiod på morgonen/förmiddagen med täta pauser och mycket vatten, därefter långlunch med siesta, sedan kanske ett par timmar på stranden på seneftermiddagen, ännu någon timma eller med pyssel på tomten, därefter sen middag. Nu skulle de ljusa svenska sommarnätterna passa bra, här är det mörkt redan vid 21-tiden, lite ljusare kvällar skulle sitta fint - utelivet lockar när det är +20 grader på kvällen. 





Trappa upp från markplan till groventré på plan 1








 




Trappa upp till plan två, man ser avsats för vändning av trappan 180 grader, trappan blir i tre delar





På tomten händer det saker hela tiden, nu är pelarna gjutna till plan två. Det är armerat och gjutformarna är spikade till golvet för andra våningen/tak plan två. Gjutformar är även klara för yttertrappan upp till plan två, det finns färdiga armerade formar till entréerna för gästrummen, samt altanen utanför våra sovrum. Idag gjuter de allt som är armerat och ikväll kan vi för första gången använda yttertrappan för att ta oss upp till plan två för att njuta av den vidunderliga utsikten. 



Allt ser väldigt bra ut så här långt, jag kan inte fatta att vi snart ska få flytta in i vårt drömhus. Ja, det dröjer väl ännu några månader, men Villa Olivia börjar verkligen ta form och det känns enormt roligt efter den långa väntetiden då det inte hände någonting alls. Det som kan fördröja fortsatt byggnation är en elledning. Just nu väntar vi på att elbolaget ska komma och flytta den. Elledningen går diagonalt rakt över Villa Olivia och måste flyttas, helst bakåt – annars får vi den mitt i vår fina utsikt från balkongen på plan två. Flytt av elledningar kan man få vänta länge på i Grekland…..det ger oss lite kalla fötter.  



Elbolaget gav svaret ”Vi kommer på måndag” när våra byggare beställde flytten, men de sa tyvärr inte VILKEN måndag…. 
Riktig sommarvärme
2008-05-20 16:36:13

Nu börjar vi ana den riktiga sommarvämen, idag har vi för andra dagen i rad nästan 30 grader varmt. Vi besöker stranden på förmiddagen då solen inte är så brännhet, sedan blir det lunch i skuggan. Idag blev det även dopp på eftermiddagen, det svalkar fortfarande skönt, men vi antar att vattnet börjar närma sig 22-24 grader. Vi längtar lite efter badtermometern vi brukade använda under vårt segelbåtsliv, men i vilken flyttlåda kan den ligga?? Lika bra att vi inte hittar den kanske, den blir väl alldeles förskräckt om vi skulle doppa den i detta vatten, den har väl aldrig mätt upp vattentemperaturer över 20 grader...vi får nog köpa en grekisk.
Det händer saker med huset också, nu arbetas det varje dag och vi ser hela tiden förändringar. Igår och idag har man arbetat med gjutformarna för golvet till plan 2, så här är läget just nu:


Nästan hela golvet på bottenvåningen kommer att vara "igensatt" av hållare för betongen till golvet för plan 2. Undrar hur många ton betong dessa hållare måste kunna "stå pall för "innan den ovanpåliggande betongen härdat och kan hållas på plats av armeringsjärn och egen hållfasthet?
Jag tog ett foto mot Villa Olivia idag från vår hyrbalkong, nu ser man tydligt att det är ett bygge på gång i olivlunden nedanför:





Den riktigt uppmärksamme kan se en liten gubbe stå till höger på det som ska bli golv på plan 2. I nästa steg kommer det att spikas gjutformar för pelarna som ska bära upp taket på plan 2. Nu börjar det likna ett hus, eller hur?
Man har också börjat gräva ett dike för muren som ska bli till altanen på framsidan, den som kom till av ren överraskning därför att nivåskillnaden var högre än vi räknat med:


Vi har lagt ut plankor på marken för att markera altanens form, inte lätt att se på bilden kanske, men altanen kommer att ha en rundad form i ena änden och en 90-graders vinkel i andra änden. Den kommer att gå längs hela husets bredd och ca 8 trappsteg behövs för att leda ner från altanen till pooldäck, man kan se hörnet på planerad pool längst ut till höger i bild, under trädstammen, trappan kommer att bli i direkt anslutning till poolen.
Just nu har vi våra kära vänner från Stockholm här hos oss och det är underbart roligt. För ett par veckor sedan hade vi förmånen att få ha dotter med fästman på besök, dagar vi aldrig glömmer, så kul vi hade. Det känns så härligt att åtminstone några av våra nära och kära vet hur vi bor och hur vi lever.

Vi bygger en mur
2008-05-14 10:15:35

I Grekland är regeln, att den som har den lägsta marknivån står för kostnaden för byggnation av skydd för att hålla jord på plats, t ex en mur. Vi är i ett sådant läge, vi har lägre mark än grannen bakom, vi kallar honom "Barberar-Pannagiottis". Det finns hur många Pannagiottisar som helst i Grekland och just denne Pannagiottis är barberare, en mycket trevlig sådan. Vi har en "Betong-Pannagiottis" också - han försåg oss med sten, grus och cement till murbygget, Betong-Pannagiottis och hans fru Anastasia ska jag berätta om vid senare tillfälle.
Vi har beslutat oss för att bygga en mur bestående av två delar, en betongmur längst bak mot grannens tomt och en lägre mur åt vårt håll, i natursten. Den lägre muren ska hålla den jord på plats som ska bli odlingsbädd för våra grönsaker, tomater, zuccini, aubergine, meloner mm mm.
Nedan bild visar gränsen mot tomten bakom vår tomt, innan muren påbörjades:













Nedan bild visar färdig betongmur och naturstenmuren påbörjad:









Berlinmuren?

Muren kommer att bli ca 32 m lång innan den viker 45 grader för att övergå till att bli en lägre mur längs vår infartsväg upp till grinden mot allmäna vägen. I hörnet där muren viker tänkter vi mura upp en kraftig "grindstolpe" i natursten för att markera hörnet. Planen är att måla betongmuren i en ljus färg för att harmoniera med naturstenmuren som löper längs muren framtill. Ovan kan man se hur muren av natursten kommer att göra en "bukt" kring olivträdets stam, här ska rankor till blommande växter få ha sina rankor hänga ner över muren. Naturstenmuren är planerad att bli ca 70 cm hög.




Igår färdigställdes muren, här är en bild på resultatet, vi är riktigt nöjda.





Kurt i morgonsolen




I dagarna fick vi ännu en överraskning. Vi har under fem års tid kämpat hemma i Sollentuna för att få en speciell växt att blomma, växten heter Afrikas Blå Lilja (Agapanthus) och forslades med i knölform till Sverige från en resa till Madeira 2002. Vi har skött den efter alla konstens regler, varm torr plats på sommaren, vatten och näring i lämplig mängd, trång kruka, ljus övervintringsplats med ca 10 grader. Den har varit grön och fin och gett oss några nya blad att beundra varje år, men ingen blomma. Växten är mig kär av flera anledningar, så den fick bli en av de utvalda växterna att följa med oss på bilresan till Det Nya Landet. Den bars ut och in från bilen till hotellet under nätterna i Sverige, det var flera minusgrader i bilen nattetid. Krukan var ganska tung, inte undra på att maken klagade lite ibland, nätterna med minusgrader blev flera.
Väl framme fick den en fin plats med havsutsikt här i vår olivlund. Till vår stora glädje belönade den oss med en knopp för någon månad sedan! Ååååhhh! Afrikas Blå Lilja, underbart vacker - blomman står sig både länge och väl och kan beundras i veckor. Vi beundrade även knoppen, men tyckte att den såg väldigt ljus ut OCH tro det eller ej, en gång när vi passerade våra marker på morgonpromenaden hade den första blomman spruckit ut, OCH DEN VAR VIT!! Afrikas Blå Lilja var inte Blå utan Vit! Men visst är den vacker även som vit?







Kanske får det framöver bli en ny resa till Madeira för att införskaffa ett blått exemplar, ett billigare alternativ är att kolla i Kalamata om de har några knölar till den blå varianten.

Den röda skottkärran
2008-05-05 8:37:29



 



I flyttlasset från Sverige fanns mycket grejor, 54 m3 av vårt bohag kördes ner till oss i Peroulia av den trevlige greken Anesti från Järfälla. Men där fanns ingen skottkärra, den lämnade vi till våra efterträdare på Nyodlingsvägen i Sollentuna. Alla som har ett hus och en trädgård vet att en skottkärra klarar man sig inte länge utan.Vi tittade på flera ställen och konstaterade att de grekiska skottkärrorna såg lite annorlunda ut om man jämför med en svensk skottkärra. Själva behållaren är mindre och djupare, hjulet är stort och rejält och alla kärror har kraftiga skalmar såsom de flesta svenska. Efter lite provande av några olika storlekar bestämde sig Kurt för en röd, fin skottkärra, modell större. Den betalades, lastades in i bilens akter och kördes hem till Peroulia. Den fick tjänstgöra omgående, huggen ved skulle köras, grus och jord skulle flyttas på och stenar skulle baxas över kanten för att bilda grund för en utfyllnad.  



Skottkärran gjorde Kurts ben riktigt illa två gånger, tyvärr. När man tippar kärran framåt för att tömma den så stannar den inte i rakt uppåtstående läge som en svensk skottkärra, den fortsätter ända tills den ligger upp och ner, det hade han inte räknat med. Den grekiska skottkärran har dessutom en tvärbalk i metall undertill som slår till ganska kraftigt på smalbenet om man inte passar sig, detta visste inte Kurt. Han hann få två kraftiga smällar på benet….det händer nog inte igen, det sista slaget gjorde rejält ont, ändjärnet hade gjort ett stort jack vid sidan  av smalbenet mot vaden till och hade jag fått bestämma hade vi nog åkt till läkarstationen 5 kilometer bort för att få det hopsytt. Men icke, ”Det läknar snart” sa han och haltade hemåt. Det gjorde det.


En kväll skulle vi ha med oss ett par trädgårdsstolar som vi hade på vår tomt upp till huset vi hyr. ”Vi tar dem i skottkärran” sa Kurt. Sagt och gjort, vi lastade upp dem och körde hem stolarna i skottkärran. Sedan ställde vi skottkärran bredvid trappan och där fick den stå några dagar. Någon vecka senare kom gubben som skulle beskära våra olivträd, DÅ behövde vi skottkärran igen för att forsla bort nedsågade grenar och kvistar. ”Har du sett skottkärran?” frågade Kurt mig….Neeej, sa jag står den inte kvar vid trappan? ”Neeej”, sa han, ”undrar om Stelios (hyresvärden) lånat den…. ” Kurt gick iväg till Stelios som just var i trädgården som hör till huset där vi bor, för att vattna sina gurkor. ”Neeej”, sa Stelios, ”jag har inte lånat din skottkärra”. ”Jaha, då är den borta då”, sa Kurt. ”Jag misstänker att z……narna kan ha tagit den, sa Stelios, de far på nattliga räder emellanåt och lastar upp allt vad de hittar av metall på sina små pic-uper, man måste ställa undan sina saker….



Besvikelsen var stor, vi som hört att det nästan inte fanns någon brottslighet av detta slag på Peloponnesos, trist att behöva revidera den uppfattningen, tyckte vi.

Dagarna gick, vi var återigen ute för att rekognosera läget vad gäller skottkärror och konstaterade att vi inte hittade någon mer lika fin, lika lagom och lika bra. Det hela fick bero ett slag.



En kväll vid 22-tiden ett par dagar senare hörde vi ett slamrande utanför huset, sedan en röst som skrek: KOOORRRT, KOOORRRT!!.....det var Stelios. 



Karrottche, karrottche!! skrek han + några fler ord som vi inte förstod i vårt lite yrvakna tillstånd, vi hade nog slumrat lite framför TVn igen…jag trodde det brann eller nåt när jag hörde att någon ropade vid den tiden på dygnet… 



Då, just denna kväll, fick vi lära oss att skottkärra hette Karrottche på grekiska.

In på vår gård mer eller mindre sprang Stelios, med sig hade han vår röda, fina skottkärra, lika ny och fräsch som innan den försvann. 



Det var fredagskväll och Stelios hade varit på Kaféneot och tagit sig ett par koppar kaffe och antagligen en och annan Ozo. Samtalsämnet för kvällen hade varit vår skottkärra, fick vi veta, ”Tänka sig, de har stulit svenskens skottkärra….” 



”Vad var det för färg på den” undrade mannen som just nu kör omkring överallt med sin jordfräs bakefter traktorn och fräser upp alla olivlundarna innan allt ogräs går i frö. ”Den var röd” sa Stelios. 



”Då vet jag var den är” sa jordfräsgubben. Den är i Giorgios trädgård!



Åhhh, den skojaren, sa Stelios, han har gömt svenskens skottkärra, han trodde det var min skottkärra….han ska allt få han Giorgios…! 



Så skrattade vi allihop så det ekade i mörka kvällen, vi klappade om Stelios och tackade för hans hjälp, undrade om han ville ha lite mer Ozo, men det ville han inte. Han gick hemåt med raska steg, sin ficklampa i näven, men nu utan skottkärra att hålla sig i. Vi kunde höra honom småskratta för sig själv tills han försvann bakom krönet, antagligen gick han och lurade på hur han skulle kunna spela Georgios ett spratt tillbaka. 



Kaféneot är kanske inte så tokigt i alla fall…där kan man få rätsida på både det ena och det andra.


.
4 objekt totalt

StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till