StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till
Villa Olivia
Peroulia, Grekland
Mars, 2008
April, 2008
Maj, 2008
Juni, 2008
Juli, 2008
Augusti, 2008
September, 2008
Oktober, 2008
November, 2008
December, 2008
Januari, 2009
Februari, 2009
Mars, 2009
April, 2009
Maj, 2009
Juni, 2009
Juli, 2009
Augusti, 2009
September, 2009
Oktober, 2009
November, 2009
December, 2009
Januari, 2010
Februari, 2010
Mars, 2010
Maj, 2010
Juni, 2010
Juli, 2010
Augusti, 2010
September, 2010
Oktober, 2010
November, 2010
December, 2010
Januari, 2011
Februari, 2011
Mars, 2011
April, 2011
Maj, 2011
Juni, 2011
Juli, 2011
Augusti, 2011
September, 2011
Oktober, 2011
November, 2011
December, 2011
Januari, 2012
Februari, 2012
Mars, 2012
April, 2012
Maj, 2012
Juni, 2012
Juli, 2012
Augusti, 2012
September, 2012
Oktober, 2012
November, 2012
December, 2012
Januari, 2013
Februari, 2013
Mars, 2013
April, 2013
Maj, 2013
Juni, 2013
Juli, 2013
Augusti, 2013
September, 2013
Oktober, 2013
November, 2013
December, 2013
Januari, 2014
Februari, 2014
Mars, 2014
April, 2014
Maj, 2014
Juni, 2014
Juli, 2014
Augusti, 2014
September, 2014
Oktober, 2014
November, 2014
December, 2014
Januari, 2015
Februari, 2015
Mars, 2015
April, 2015
Maj, 2015
Juni, 2015
Juli, 2015
Augusti, 2015
September, 2015
Oktober, 2015
November, 2015
December, 2015
Januari, 2016
Februari, 2016
Mars, 2016
April, 2016
Maj, 2016
Juni, 2016
Juli, 2016
Augusti, 2016
September, 2016
Oktober, 2016
November, 2016
December, 2016
Januari, 2017
Februari, 2017
Mars, 2017
April, 2017
Maj, 2017
Juni, 2017
Juli, 2017
September, 2017
Oktober, 2017
November, 2017
December, 2017
Januari, 2018
Februari, 2018
Mars, 2018
April, 2018
Juni, 2018
Juli, 2018
Augusti, 2018
Blogg
RSS
Vitsippor på matbordet
2010-04-26 13:33:44
 
 
 
Antar att många av våra läsare i Sverige just i denna tid har en liten vas eller kanske en äggkopp med årets första vitsippor på sitt bord. Det har vi också!
Tack till kära Kusin Ingela som sänt oss vitsippor i herbarieform, vackert monterade i ett vårgrönt kort. Snart får jag ge Dig en tackkram IRL, inte många veckor kvar innan vi ses.
 
Jag satte näsan till det lilla konstverket och drog in doften, men se doft fanns det ingen medskickad....men ett nog så vackert litet «objet d’art» att låta ögonen vila på då och nu.
Här är full sommar med svenska mått mätt, de tidigare så gröna och frodiga olivlundarna är antingen fulla av den vackra, stolta tisteln eller är markberedda med traktor och redskap som fräser upp det som är kvar av vinterns och vårens växtlighet. Om traktorn har varit framme är de ängarna plana och vackert honungsfärgade av det nedvissnande gräset. Nu blir det inte grönt förrän till hösten igen.
 
 
Nu stundar tiden för bad och solbad, vi har sett de första turisterna komma, ibland promenerar de på vägen bortom Villa Olivia, ibland ser man dem ligga utsträckta på stranden eller vandra med ryggsäck på de små vägarna häromkring och ibland ser man bilar med utländska registreringsskyltar vid super marketen i byn.
 
På lördag väntar vi gäster från Sverige, denna gång får vi hoppas att allt går vägen och att inte vulkanen återigen sätter P för det hela. Vi fick idag brev från vännerna som fick ställa in sin resa hit tidigare i april när vulkanen hade värsta utbrottet. I brevet skrevs «vi längtar till hösten», faktiskt första gången jag hört en svensk under tidig vår säga att de längtar till hösten - till hösten är ny vecka bokad och vi har börjat nedräkningen igen, det är tjugo veckor kvar tills vi ses. Det enda positiva är väl att vi har det roliga kvar – idag hade det varit dags för er återresa till Atén.  
 
Innan dess ska ni uppe i Norden ha en skön, avkopplande och lagom varm sommar och vi ska ta oss igenom hettan under de grekiska sommarmånaderna.
 


 
Just nu håller jag på med mina pelargonior, jag förökar och förökar, jag har nu 32 stycken. De är så lätta att föröka, jag klipper av en stam med blad, knopp, blomma o allt – trycker ner den i finaste, näringsrik jord, låter den stå i solen och vattnar den lite lagom och se, efter bara någon vecka har jag ännu en av mina absoluta favoriter att pyssla om – ännu en pelargonia.
 

Jag hade med några pelargonior från Sverige, en vackert röd som på bilden ovan. Det är ett av de exemplar som min mor dragit upp från frön i påse och som är mig extra kärt. Mor finns inte kvar i livet men hennes pelargonior lever vidare i min omvårdnad. En vackert cerisrosa pelargon med vit/grönbrokiga blad som vi förärades av grannen Lasse hemma på gatan i Sollentuna finns också i samlingen, Lasse finns inte heller kvar...
En Mårbackapelargon som vi fick av vännerna Marianne o Björn under våra år i Sollentuna har vi också här, Marianne o Björn lever i allra högsta grad och sällar sig till de gäster som kommer hit ner i september. 
Alla dessa kära och vackra växter jag nämnde ovan fanns med i vår bil hit ner 2007 - nu frodas de under olivträdet vid muren mot barberar-Panagiottis hus.
 


Hösten är den bästa tiden att föröka pelargonior, jag undrar hur många exemplar jag kommer att ha nästa sommar...nån som vågar sig på en gissning? Vinst utgår till den som kommer närmast i form av rabatterad vecka i en av våra studios våren 2011.
Kan någon var så vänlig att bogsera bort Island ett litet tag...?
2010-04-16 17:25:23
Vill någon vara så vänlig att åta sig projekt «Bogsera bort Island»?
Det finns ju projektledare för det mesta nu för tiden – nå’n som anmäler sig för ovan projekt?
 
Tänk att man kan bli så besviken...en resa som bokats redan i höstas – vänner från Stockholm skulle komma för ett så efterlängtat besök här hos oss i Villa Olivia.
Allt noga förberett, stött och blött i många e-mail och flera telefonsamtal genom vintern – och inte vilken vinter som helst – århundradets vinter, känns det som.
Redo att ge sig av, väskorna packade, taxin till Arlanda beställd, reskompisarna på plats dagen innan för gemensam avfärd IDAG – på morgonen.... Redan igår förstod vi väl varåt det lutade, rubrikerna var många och entydiga – Det Lyfter Inget Flyg Från Norra Europa Denna Dag.
Vart gör man av besvikelse, stoppar undan i en låda i garderoben? Näää, den finns där tills man fått lite distans och kan förstå, ta in, att en så långtidsplanerad plan inte gick att genomföra på grund av lite aska från ett vulkanutbrott på Island. Det är ju så otippat och långsökt att det är värre än värsta korsordsgåtan.
 
Allt var noga förberett härifrån också och allt var så vältajmat. Apelsinträden har fortfarande blom kvar för de blomsterälskande Stockholmsborna att snosa in, lavendeln liksom väntade med sina stora, svällande knoppar ännu ett par dagar för att fullständigt explodera på måndag och svepa in oss i sin fräscha doft, citronträdet har ännu kvar några stora, aromatiska blommor på lämplig näshöjd för en stockholmare med en längd på ca 175 cm. Olivträden står i sin fullaste blom, gräset är nyklippt, dynor inköpta till de nyrenoverade vilstolarna att koppla av på under olivträden, lämpliga böcker instoppade i bokhyllan i gästlägenheterna, ivrigt väntande på händer som skulle bläddra i dem...frukostprodukterna inköpta och instoppade i kylskåpet, värmegolvet i badrummet startat för frusna nordborsfötter att gå på – sängarna bäddade med nytvättade, lufttorkade lakan, rena, vita och väldoftande handdukar på krokarna – ja allt var liksom klart, kan man säga.
Till och med katten Ulla har hunnit få ungar – vi skulle  ju försöka leta reda på dem så att vi skulle kunna bekanta oss med de små när ni var här.
 
Så kommer detta...."man kan ju bli så forbenad så man sväljer snuset" som en nära vän till oss brukar säga. Om man snusade ja....det vi snusar på just nu är en vår nya lilla skönhet, eller lila skönhet kanske man skulle kunna säga.  
De som är bekanta med oss sedan Sollentunatiden vet att vår tomt där var omgärdad av syréner, massor av lila och några vita. Här har vi en – EN syrén.
Grannarna i Vounaria var på visit hos oss härom dagen och förärade oss en väldoftande blomstervippa av sin nyinköpta syrén – det gav mersmak - när vi passerade vår hovleverantör för trädgårdsprodukter i Messini  igår eftermiddag liksom HOPPADE det in en syrénbuske i bilen – det gick inte att hejda den....här är en bild på den lilla lila, vacker som få....
 
 
 
Bilden får symbolisera vår tanke till er – kära vännerna som blev tvungna att ställa in er efterlängtade resa hit ner, ge inte upp – det kommer en morgondag och en höst då vi verkligen hoppas vulkanen har kräkts färdigt och att vi får ses igen.

Välkomna till hösten alla fyra, vi tänker bo kvar!
Ny rubrik
2010-04-07 17:14:02

Ingen ny blogg idag men väl en ny sida under rubriken "Om" på startsidan.
Den har varit mitt dåliga samvete ett tag, nu är den publicerad. Den nya sidan heter "Dagsutflykter" där hittar Du information om platser som kan vara av intresse att besöka i vår närhet.
Även under rubriken "Omgivningarna" har jag lagt in lite mer text och några nya bilder, här finns att läsa om vad som finns i vår omedelbara närhet, några av ställena jag beskriver når Du till fots.

Jag kan ändå inte låta bli att också dela med mig av ett par läckra bilder från här och nu. Min nya favorit heter Wisteria - "Blåregn" på svenska.

När vi besökte staden Ancient Olympia härförleden, fotograferade jag detta enormt praktfulla exemplar som växer strax utanför olympiamuséet:



Vi kom alldeles i rättan tid för att se det i full blom.

Vid vårt alldeles egna paradis - Villa Olivia - har ett litet, men ack så vackert exemplar fått sin nya hemvist i en av de tjusiga urnorna som tillverkas på Kreta och kan köpas i trägårdsbutiker i många olika länder i Europa:

....ibland smyger jag ut i bara nattlinnet på morgonen och snusar in den ljuvliga doften, först utan att riktigt kunna komma på vad doften påminner om. Häromdagen kom jag på det, den doftar Hyacint - varsågod - en närbild:


doften kan jag tyvärr inte förmedla i detta media - köp en hyacint eller kom hit!

3 objekt totalt

StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till