StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till
Villa Olivia
Peroulia, Grekland
Mars, 2008
April, 2008
Maj, 2008
Juni, 2008
Juli, 2008
Augusti, 2008
September, 2008
Oktober, 2008
November, 2008
December, 2008
Januari, 2009
Februari, 2009
Mars, 2009
April, 2009
Maj, 2009
Juni, 2009
Juli, 2009
Augusti, 2009
September, 2009
Oktober, 2009
November, 2009
December, 2009
Januari, 2010
Februari, 2010
Mars, 2010
April, 2010
Juni, 2010
Juli, 2010
Augusti, 2010
September, 2010
Oktober, 2010
November, 2010
December, 2010
Januari, 2011
Februari, 2011
Mars, 2011
April, 2011
Maj, 2011
Juni, 2011
Juli, 2011
Augusti, 2011
September, 2011
Oktober, 2011
November, 2011
December, 2011
Januari, 2012
Februari, 2012
Mars, 2012
April, 2012
Maj, 2012
Juni, 2012
Juli, 2012
Augusti, 2012
September, 2012
Oktober, 2012
November, 2012
December, 2012
Januari, 2013
Februari, 2013
Mars, 2013
April, 2013
Maj, 2013
Juni, 2013
Juli, 2013
Augusti, 2013
September, 2013
Oktober, 2013
November, 2013
December, 2013
Januari, 2014
Februari, 2014
Mars, 2014
April, 2014
Maj, 2014
Juni, 2014
Juli, 2014
Augusti, 2014
September, 2014
Oktober, 2014
November, 2014
December, 2014
Januari, 2015
Februari, 2015
Mars, 2015
April, 2015
Maj, 2015
Juni, 2015
Juli, 2015
Augusti, 2015
September, 2015
Oktober, 2015
November, 2015
December, 2015
Januari, 2016
Februari, 2016
Mars, 2016
April, 2016
Maj, 2016
Juni, 2016
Juli, 2016
Augusti, 2016
September, 2016
Oktober, 2016
November, 2016
December, 2016
Januari, 2017
Februari, 2017
Mars, 2017
April, 2017
Maj, 2017
Juni, 2017
Juli, 2017
September, 2017
Oktober, 2017
November, 2017
Blogg
RSS
Gästerna stannar kvar!
2010-05-24 11:33:16
Våra gäster vill inte åka hem och vi har absolut ingenting emot det. På deras fråga om det gick bra att stanna ytterligare tre nätter till de redan bokade sju, svarade vi ”Javisst”. Vi tar det som ett gott betyg, våra gäster känner sig hemma, avspända och bekväma och vi känner att de kan koppla av helt och fullt.

I morse när jag kom upp för att se soluppgången och äta min frukost möttes jag av det lilla sällskapet på bilden nedan, de vill inte lämna Villa Olivia de heller.



Ulla har nu definitivt anförtrott sina små till oss, själv var hon ute och jagade i den tidiga morgontimman. Jag mötte henne i trappan när jag var på väg ner för min morgonpromenad på stranden, Ulla var på väg uppför trappan.…med en stor, fet råtta i munnen. Jakten och fångsten av bytet hade tydligen inte varit helt lätt, Ulla haltade svårt på höger fram. Inte stoppar det en riktig kattmamma att släpa hem mat till sina små, men hon uppskattar med största sannolikhet den hjälp vi bistår med i form av mjölk och god kattmat och allmän omtanke och uppmuntran.


Ungarna är busiga och ute på rackartyg hela tiden....den här lilla gynnaren kom vi på när han rotade runt i blomkrukan, han hjälpte till med det lilla han kunde och Hibiskusen behöver ingen mer gödning den här säsongen.
 
Här i Grekland har man fortfarande kvar Annandag Pingst som ledig dag till skillnad från er, mina vänner i Sverige, ni har vanlig måndag och gav er antagligen iväg till jobbet i morse. Här fortsätter pingstfirandet. 
I lördags, Pingstafton, var det stor fest här i Koroni, många besökte restauranger eller samlades i hemmen, kvällen avslutades med det traditionella fyrverkeriet.
Under dagen hörde vi röster från stranden från människor som doppade sig i det ännu lite svala vattnet, ca 20-22 grader. Det ljudet är lätt att känna igen fastän vi inte kan se de badande från huset.
 
Maj månad har hittills varit behagligt varm, ingen värmebölja som förra året, endast några få dagar då temperaturen överskred 30-graders strecket. Häromnatten kom det en härlig regnskur och naturen är nytvättad o fräsch.
 


I vår trädgård frodas allt och skörden av zuccini och bönor harjust  börjat. Aprikoserna är mogna vilken dag som helst och jordgubbarna har sin högsäsong just nu…och vet ni vad? De smakar precis som i Sverige.
 
Ullas Ungar
2010-05-15 10:51:56
Sedan en tid tillbaka har vi vetat om var Ulla har gömt sina små, i förrådet under grannhuset. Hon var så finurlig vid sitt val av gömställe, de små ungarna har haft skydd av en gallerdörr med täta maskor för att inte djur som kan skada de små kan ta sig in. Därinne bakom gallerdörren kunde de små leka fritt, tills nu antagligen, skulle tro att de började bli för stora själva för att ta sig in bakom gallret.

I morse var Ulla ovanligt orolig och ville inte komma fram och äta, hon satt på muren vid "Månen" som vi kallar den stora vita klotlampan som pryder hörnstolpen vid muren längs vår infartsväg. Ulla jamade och sprang lite oroligt fram och tillbaka uppe på muren. När vi tittade ner på andra sidan rörde det sig i det höga gräset - där gömde de sig - Ullas Ungar.



De är så söta alla fyra, ja fyra ungar har Ulla lyckats föda upp och försvara mot alla de faror som hotar de små liven, inte undra på att hon varit så mager sista tiden, fyra ungar som ska ha di. Vi har ökat på hennes matportioner ganska rejält, vi förstod att hon hade fler än en unge. Ibland har hon inte velat nöja sig med sitt vanliga torrfoder, ibland har hon fortfarande tittat lite frågande på oss när vi gett henne skålen full, hon vill ha mjölk också, mjölk har blivit hennes favoritdryck. Hon känner igen mjölkpaketet och hon reser sig på bakbenen för att komma närmare, mjölken kan inte komma fort nog ner i skålen.



Hur ska detta gå....vi vill ju inte ha en hel kattfarm. Nåja - två ungar är visserligen redan borttingade, våra vänner som flyttar hit till Messinien från England i slutet av månaden vill ha två katter vid sitt hus, två honor. Återstår två...nån som är intresserad?


Kan en kattunge bli mycket sötare?


Till slut fick vi tag i två av ungarna, ett par är lite mer kavata än de andra två. Vi placerade dem i en låda som vi bar iväg till garaget. Vi lockade dit mamma Ulla med en matskål, Ulla lockade och pockade på sina små - sprang oroligt fram och tillbaka mellan de två i lådan och de två på andra sidan muren. Till slut hade hon lyckats samla alla fyra inne i lådan.
När vi närmade oss den nya kattbostaden flydde de små ut ur lådan och satte sig under bilen i garaget och stirrade på oss. Nu gäller det att kolla noga under bilen innan den körs ut ur garaget.

Närproducerat
2010-05-10 5:57:00

Att kunna köpa närproducerat är viktigt i dessa dagar när el- och bensinpriser skjuter i höjden och allt som oftast behöver man väga in att kunna skaffa sina förnödenheter på nära håll - allra helst till fots. Att man får välbehövlig motion på köpet är en extra bonus.

Så vad döljer sig nu bakom den mystiska dörren...



någon som blir lite klokare genom ovan bild?



nu då....?




men nu i alla fall...nu ser ni vad som döljer sig i en av de många lådorna - PASTA - och inte vilken pasta som helst - Närproducerad Pasta.



Här är producenten själv....en dam som vissa dagar i veckan sköter Den Lokala Pastamaskinen.

Redan förra året upptäckte jag den lilla pastashopen - fick ett tips av en svensk som var här på blixtvisit...."Har du upptäckt pastafabriken i Charakopió?"

- Vaddå pastafabrik...näää?

Då fick jag veta att i en liten verkstad uppe i byn micklar man till pasta,  jättegod pasta - jag kallar det för "färsk pasta" för färsk det är den - om än torkad. Man köper den i kilopåsar, de har ett par tre sorter, ibland har de min favorit - den trefärgade pastan, röd grön och den vanliga vita. Ni kan inte ana vad god den är....

Tillreds som vanligt, men koktiden är kort, endast tre minuter....sen äter man den med hemkokt tomatsås, tillredda av lokala tomater som så här års får sin sötma av solens strålar. Tomatsåsen kokas med tillsats av väldigt lokala kryddor, basilika och oregano från trädgården + husets olivolja och havssalt...hopkokad till ett koncentrat av Medelhavtes smaker. Sen fuskar jag lite och toppar med grovriven Parmesan från grannlandet - Italien, det är enda avsteget jag gör. Italien ligger nära, bara rakt över udden rakt västerut hamnar man på Sicilien, det är grannlandet och därmed blir osten närproducerad.

Jag har varit lite fundersam under vintern då jag velat fylla på mitt pastaförråd, pastashopen var stängd och det var stora gråbruna papper uppsatta på insidan av fönstren...jag oroade mig och tänkte kanske pastadamen blivit sjuk eller rentav slagit igen shopen. Men neeej då - en vårdag stod dörren öppen igen.

Senare har jag fått veta att vintertid saknas en mycket viktig ingrediens att tillverka pasta av - det saknas getmjölk. På vintern finns helt enkelt ingen getmjölk att tillgå för att tillverka pastan. Där fick jag veta att pastan är gjord på getmjölk + ett speciellt mjöl som ger den bästa pastan.

När killingar fötts på våren och getterna får igång mjölkproduktionen igen, då öppnar pastadamen i Charakopió sina dörrar för året, pastamaskinen är igång igen.

På tal om killingar - jag har en sak till att avslöja, vi har hittat Ullas kattungar. Väl dolda under grannhuset har hon sina två små gråvita ulltottar till ungar. De var inte pratbara ännu, de drog sig bakåt och fräste...men en dag ska jag överraska dem med kameran....håll kollen på bloggen.

3 objekt totalt

StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till