StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till
Villa Olivia
Peroulia, Grekland
Mars, 2008
April, 2008
Maj, 2008
Juni, 2008
Juli, 2008
Augusti, 2008
September, 2008
Oktober, 2008
November, 2008
December, 2008
Januari, 2009
Februari, 2009
Mars, 2009
April, 2009
Maj, 2009
Juni, 2009
Juli, 2009
Augusti, 2009
September, 2009
Oktober, 2009
November, 2009
December, 2009
Januari, 2010
Februari, 2010
Mars, 2010
April, 2010
Maj, 2010
Juni, 2010
Juli, 2010
Augusti, 2010
September, 2010
Oktober, 2010
November, 2010
December, 2010
Januari, 2011
Februari, 2011
Mars, 2011
April, 2011
Juni, 2011
Juli, 2011
Augusti, 2011
September, 2011
Oktober, 2011
November, 2011
December, 2011
Januari, 2012
Februari, 2012
Mars, 2012
April, 2012
Maj, 2012
Juni, 2012
Juli, 2012
Augusti, 2012
September, 2012
Oktober, 2012
November, 2012
December, 2012
Januari, 2013
Februari, 2013
Mars, 2013
April, 2013
Maj, 2013
Juni, 2013
Juli, 2013
Augusti, 2013
September, 2013
Oktober, 2013
November, 2013
December, 2013
Januari, 2014
Februari, 2014
Mars, 2014
April, 2014
Maj, 2014
Juni, 2014
Juli, 2014
Augusti, 2014
September, 2014
Oktober, 2014
November, 2014
December, 2014
Januari, 2015
Februari, 2015
Mars, 2015
April, 2015
Maj, 2015
Juni, 2015
Juli, 2015
Augusti, 2015
September, 2015
Oktober, 2015
November, 2015
December, 2015
Januari, 2016
Februari, 2016
Mars, 2016
April, 2016
Maj, 2016
Juni, 2016
Juli, 2016
Augusti, 2016
September, 2016
Oktober, 2016
November, 2016
December, 2016
Januari, 2017
Februari, 2017
Mars, 2017
April, 2017
Maj, 2017
Juni, 2017
Juli, 2017
September, 2017
Oktober, 2017
November, 2017
Blogg
RSS
Drömmen om Italien
2011-05-25 11:49:40
Äntligen skulle det bli av…efter lång tid av planering bestämde vi systrar, jag har två underbara sådana, att vi skulle ses med våra respektive för att tillbringa en vecka tillsammans i Italien. Efter att ha övervägt flera olika alternativ, bl a Toscana i Italien och Provence i Frankrike kom vi fram till att Apulien (Italiens stövelklack) var ett alternativ som passade oss alla sex.

Lätt att resa till både från Sverige och Grekland och inte så turistigt. För vår del blev det färja från Patras till Brindisi och för systrarna blev det flyg från Göteborg till Bari. Mellan Bari och Brindisi finns fyren Torre Canne – den blev vår mötesplats.
 

Vi hyrde ett typiskt hus för trakten i San Vito, nära den vackra staden Ostuni


Huset vi skulle bo i under veckan var lantligt beläget och hade en stor härlig pool, här gjorde vi oss snabbt hemmastadda




Flera fina dagar bjöds oss i Italien - då var denna plats mycket populär.

Jag som tycker stenmurar är mycket vackra att se på fick verkligen mitt lystmäte, nästan alla de små vägarna vi körde kring huset vi hyrde var kantade av dessa små mästerverk






Runt huset fanns olivträd av helt annat slag än de vi har i vår olivlund här I Peroulia. Här i Apulien var olivträden var MYCKET större, vi frågade oss många gånger, hur skördar man dessa träd? Vi fick en liten pratstund med ägaren till huset, han berättade:

”Man väntar helt enkelt tills oliverna trillar ner från träden – sen sopar man upp dem, forslar dem till kvarnen där de tvättas, rensas och pressas…."

Inte undra på att italienarna är ute efter vår fina olivolja från Grekland, tänkte jag. Det är inte snack om att våra oliver ska sopas upp när de är så övermogna att de ramlar ner från träden av sig självt.


Vackra är de förstås, men nog så svårskördade.

Husägaren berättade vidare att det är så pass arbetskrävande och därmed dyrt att skörda oliverna, att många helt enkelt låter bli att ta vara på dem ”Det lönar sig inte att skörda dem”, berättade han. Han hade 250 träd och det tog månader att skörda alla + att träden ska beskäras vart femte år, hur beskär man ett träd som är 15 meter högt – hyr en arborist? Det låter dyrt...

Återigen ett skäl till att de köper sin olja från Grekland. De är smarta italienarna...eller lata

Ett sätt att använda olivträden är att ha dem till prydnad, denna "pudelvariant" av ett olivträd såg vi ofta:

Vi hann med lite sight seeing också. Ingen av oss hade ens varit i närheten av denna landsända tidigare. Efter en del efterforskningar vad som kunde vara trevligt att besöka i området fann vi Alberobello, en stad som står på UNESCOs världsarvslista.

Staden ligger vackert i en sluttning och är full av dessa små gulliga hus - Trullihus





Vi körde runt några timmar i sagolandskapet kring Alberobello, många fina trullihus finns i regionen, mer eller mindre välbevarade





Man nästan väntar sig att en liten smurf ska titta ut


Läst på nätet om bakgrunden till trullihusen:

Historien om denna ovanliga stad går tillbaka till senare delen av det 1600-talet, då mindre markområden i Acquaviva, under grevskapet av Conversano, började bosättas av bönder som långsamt gjorde marken frodig och möjlig att arbeta. Dessa fick sedan bygglov av grevskapet för att kunna bygga sina bostadshus, men bara på det villkoret att bygget utfördes med "Torrbygge", d.v.s utan cement eller sammanhållande medel för att husen skulle gå att rivas med lätthet om det skulle utföras en kontroll eller inspektion på området eftersom bygget av mindre städer eller grupper av hus medförde för markägaren höga skattavgifter. Detta fortsatte ända fram till 1797 då en grupp med modigare invånare i staden, som hade tröttnat på de otrygga villkoren, beslöt sig för att vända sig direkt till Kungen, Re Ferdinando IV, för att anhålla om "ordentligt bygglov". Den 27 maj år 1797 utfärdade kungen ett dekret om att den lilla byn blivit "fri". 

Idag står husen där de står, hur fina som helst. De är väldigt populära bland engelsmän och tyskar, de köper dem och restaurerar dem och använder dem som ett andra hem. De lär vara svala på sommaren med sitt höga och luftiga stentak.

Här är ett exempel på nybyggt eller renoverat trullihus:



Ett annat syfte med resan var att få matupplevelser, vi fick många:


Familjepizza



Diverse pastarätter

Spaghetti del Mare avnjöts inte bara en gång....

En restaurang i San Vito, mycket trevlig med otroligt uppmärksam personal. Den drevs av ett italienskt par, deras dotter och en anställd pizzabagare. När vi betalt notan efter första besöket ställdes dessa drycker fram på bordet – hela flaskorna + glas för oss att smaka på – notera EFTER att vi betalt notan.

 
En lokal likör med smak av örter och mandel och den härliga Limoncellon...


Vid andra besöket på den trevliga restaurangen kom inte flaskorna fram – för lite dricks senast? Tror inte det....den var riklig + den obligatoriska kuvertavgiften som ibland kan vara ganska dyr.

Sista dagen längtade vi efter något helt annat, pizza, pastarätter och antipasto i all ära, grillat kött serverat utan något som helst tillbehör blev till sist lite tjatigt. Vi till och med längtade efter den även något enformiga grekiska maten. Vi frågade om man inte möjligtvis hade lite Tzatziki att servera till den grillade biffen i Italien – inte då – allt som stod till buds var olivolja, citron och balsmicovinäger. Italienarna har väl helt enkelt inte ännu upptäckt att alla de goda rörorna och såserna kan sätta smak och sprätt på den allra torraste köttbit….

I väntan på färjan från Brindisi till Patras utforskade vi den lilla staden Brindisi som visade sig vara ganska trevlig. Under vår vandring fastnade våra blickar ganska samtidigt på denna välbekanta entré



– vi behövde inte säga något, efter 35 år tillsammans vet man vad den andre tänker. Utan ett ord gick vi in i restaurangen och åt en härlig kinesisk lunch.

Efter en skön natts sömn i färjehytten var vi framme i Patras. Resan hem gick via Kalávrita här på Peloponnesos i mycket vackert landskap.


Somliga kan inte se sig mätta på det nya hemlandets otroligt storslagna vyer:

Skönt att vara hemma igen tycker vi båda. Vi värdesätter verkligen vårt eget efter att ha ”bott i hyrt” en vecka eller två – rekommenderas varmt att prova på!

Parkeringsbot och mat
2011-05-12 10:30:12
Så här ser en parkeringsbot ut i Grekland:

 

vi har inte råkat ut för detta själva men vi har bekanta som har fått en parkeringsbot …tja, det är ett sätt så gott som något att få in pengar till en stat med dålig ekonomi.
Vännerna hade inte en aning om vad det varför rosa lapp som satt på framrutan, de trodde det var någon slags reklam.
Det ser inte som om det existerar parkeringsböter över huvud taget när man ser hur folk i detta land ställer ifrån sig bilen.....



Parkeringsbot - ett nytt påfund månne? Vi har under våra snart fyra år här aldrig hört talas om att någon fått en parkeringsbot i detta land. Men vi kan intyga att det finns tillfällen så det skulle vara befogat att sätta en parkeringsbot, vi får hoppas att den nya rutinen med parkeringsböter i Kalamata får avsedd effekt. Så se upp och var noga med att köpa den lilla parkeringsbiljetten som kan skrapar fram tid och datum på och sedan placerar i framrutan på bilen, åtminstone om man tänker använda de allmänna parkeringsplatserna i Kalamata.
Vi rådde våra vänner att innan betalning kolla med poliskonstapeln i Koroni, så gjorde de också.... polisen kollade, blev upprörd och utbrast "Vaffalls??? en parkeringsbot får bara kosta 10€ -
10€ om man betalar inom tio dagar, här har de skrivit 20€, betala absolut inte mer än 10€!!!"
Vännerna tackade för informationen och besökte posttjänstemannen
lite längre bort på gatan, de fick betala 14€ - posten tog 4€ för att styra med betalningen. Nåja, det blev i alla fall 6€ billigare än utgångsläget.

Så till andra delen av rubriken - MAT - vill dela med mig hur man kan göra ett par enkla grekiska maträtter, här är min variant av ”Papoutsaki” en grekisk rätt som betyder ”liten sko” eller ”toffel”, kan kännas något underligt att koppla ihop maträtt med skor, men så är det i alla fall. ”Fylld aubergine” skulle nog det svenska namnet bli.

 

Införskaffa (köp eller odla - beroende på vilken breddgrad Du bor) några fina auberginer, gärna lite långa i formatet. Räkna med 1/2 aubergine per person om Du tänker servera som förrätt, annars en aubergine per person.
Gör Din favoritköttfärsröra, krydda gärna med färska örter efter tillång och smak, mycket vitlök och gärna egenknåpad tomatröra, gärna chilikryddad.
Dela auberginerna på längden, gröp ur fruktköttet så att det bildas ett ca 0,5 cm tjockt skal, hacka fruktköttet, stek det i olivolja (så klart), salta lite lätt och blanda det med köttfärsröran...stek även auberginerna (lite försiktigt så att de inte bränns) tills de får lite färg och mjuknat något.
Lägg auberginerna på ett ugnssäkert fat, här kan man välja två vägar - antingen lägger man rikligt med riven parmesan direkt ovanpå köttfärsröran och gräddar, eller också kan man täcka köttfärsröran med en lätt bechamel, ev kryddad med riven muskot, och därefter täcka med riven parmesan. I alla fall - hela härligheten shussas in i ugnen, ca 220 grader till osten fått fin färg. Avnjutes med en fräsch sallad och en god dryck.

Har också med gott resultat vågat mig på att göra Dolmades (vinbladsdolmar). Grekerna och turkarna lär strida om huruvida rätten är grekisk eller turkisk. Jag tycker det är enkelt, är den tillagad i Grekland så är den grekisk, tillagad i Turkiet så är den turkisk, mina dolmades är nog lite svenska också. I alla fall är de väldigt goda och enkla att göra


Så här i vårens tid när vinbladen är ljusgröna och mjälla, plockar man lika många vinblad som man vill ha antal dolmar. Skölj vinbladen och koka dem i tio minuter. Gör under tiden en röra - här kan man kreera efter eget gottfinnande. Jag gjorde en röra av hackat tomatkött (skålla, ta bort kärnor och annat rinnigt), finhacka röd och grön paprika, stekt hackad lök o vitlök, kryddor efter vad man gillar - gärna mycket färsk koriander, mynta och chili, fyll på röran med okokt, rundkornigt ris så att röran blir lite grötig.
Lägg ut de avsvalnade vinbladen fint på skärbrädan, skär bort en bit av den grova bladnerven + skaftet, lägg på en sked av fyllningen längst ner på bladet, börja vika nerifån och inåt, över fyllningen så att den "kapslas in" rulla sista biten, lägg dem i botten av en gryta, alla dolmar med skarven neråt, packa dem ganska tätt.
Täck dolmarna väl (några cm över) med en buljong, kyckling- eller vegetarisk buljong, koka ca 30-35 minuter, tills riset är kokt helt enkelt.

Sen är det bara att mumsa på...tillbehör?...en god dipsås - varför inte Tzatziki?
På ett Mezebord...Du väljer rätterna.


2 objekt totalt

StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till