StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till
Villa Olivia
Peroulia, Grekland
Mars, 2008
April, 2008
Maj, 2008
Juni, 2008
Juli, 2008
Augusti, 2008
September, 2008
Oktober, 2008
November, 2008
December, 2008
Januari, 2009
Februari, 2009
Mars, 2009
April, 2009
Maj, 2009
Juni, 2009
Juli, 2009
Augusti, 2009
September, 2009
Oktober, 2009
November, 2009
December, 2009
Januari, 2010
Februari, 2010
Mars, 2010
April, 2010
Maj, 2010
Juni, 2010
Juli, 2010
Augusti, 2010
September, 2010
Oktober, 2010
November, 2010
December, 2010
Januari, 2011
Februari, 2011
Mars, 2011
April, 2011
Maj, 2011
Juni, 2011
Juli, 2011
Augusti, 2011
September, 2011
Oktober, 2011
November, 2011
December, 2011
Januari, 2012
Februari, 2012
Mars, 2012
April, 2012
Maj, 2012
Juni, 2012
Juli, 2012
Augusti, 2012
September, 2012
November, 2012
December, 2012
Januari, 2013
Februari, 2013
Mars, 2013
April, 2013
Maj, 2013
Juni, 2013
Juli, 2013
Augusti, 2013
September, 2013
Oktober, 2013
November, 2013
December, 2013
Januari, 2014
Februari, 2014
Mars, 2014
April, 2014
Maj, 2014
Juni, 2014
Juli, 2014
Augusti, 2014
September, 2014
Oktober, 2014
November, 2014
December, 2014
Januari, 2015
Februari, 2015
Mars, 2015
April, 2015
Maj, 2015
Juni, 2015
Juli, 2015
Augusti, 2015
September, 2015
Oktober, 2015
November, 2015
December, 2015
Januari, 2016
Februari, 2016
Mars, 2016
April, 2016
Maj, 2016
Juni, 2016
Juli, 2016
Augusti, 2016
September, 2016
Oktober, 2016
November, 2016
December, 2016
Januari, 2017
Februari, 2017
Mars, 2017
April, 2017
Maj, 2017
Juni, 2017
Juli, 2017
September, 2017
Oktober, 2017
November, 2017
Blogg
RSS
Grynkorv
2012-10-24 9:10:11

På promenad i Livadakia

Mina två underbara systrar har just rest hem, vi fick fyra väldigt fina dagar här i Villa Olivia och dess omgivning.

Oktober har hittills givit oss strålande sommarväder, den absolut varmaste o skönaste oktober på våra fem år här i Grekland. Rekreation och vila - promenader på morgnarna, det blev helt enkelt för varmt senare på dagen. Eftermiddagarna fylldes av sol och bad med ljuvligt dåsande i strandstolen.

Systrarna hade med sig något i resväskan som jag inte smakat på väldans många år...grynkorv. Det var säkert 30 år sedan jag smakade denna Västgötska specialitet.

Vet ni att ni kommer ner till Villa Olivia på självaste "Grynkorvens dag"  sa min svåger till min syster ett par dagar innan avresa - sagt och gjort - i väskan packades ett par rejäla grynkorvar - de djupfrystes innan och packades väl in i tidningspapper och plastpåse ytterst. Syrran var lite fundersam - får man ta med sig grynkorv i packningen...? Jorå - inga som helst problem i tullen.



Det blev en härlig middag här dagen efter ankomst. Korven läggs i kallt vatten, korvskinnet prickas på ett par ställen för att undvika att den inte spricker under kokning, kokvattnet saltas lätt och man kryddar med några pepparkorn och ett lagerblad. Korven får sedan sjuda i ca 20 minuter. Till detta äter man potatismos och lingonsylt. Stort tack till Golf-Ellen som gav oss en av sina burkar med hemkokt lingonsylt - den smakade bra till denna västgöstska "nationalrätt". Vi har även lingon kvar från Ove o Kristinas burk som medfördes vid deras resa hit, lingon är alltså ingen bristvara - däremot grynkorv.
 

I kylen fanns ett rödkålshuvud, detta strimlades och kokades med äpple och vitt vin, ett mycket gott tillbehör till grynkorven.




På lördag anländer vänner från Stockholm - på frågan om det var något de kunde ta med sig hit var svaret givet "Grynkorv" så klart. Vet inte om denna läckerhet går att uppbringa i Stockholm med omnejd. Även om grynkorv hittas tar
vännerna med sig korngryn som är en av ingredienserna i grynkorv. Förutom snittning av oliver blir det antagligen också tillverkning av grynkorv här i Villa Olivia nästa vecka, fortsättning följer...
Det finns en exklusiv klubb som heter "Grynkorvens vänner" - jag ska nog gå med där. Kan man vara med i Semmelakademien kan man väl vara med i Grynkorvens Vänner..

Ellen golfar
2012-10-12 11:47:15

 

Så fick jag äntligen ett bra tillfälle att bekanta mig lite med ”Dunes course” en av Costa Navarinos två nya fina golfbanor. Mer om Costa Navarino här. Den andra banan heter "Bay course" och går alldeles utmed havet.

 

Ellen, en mycket målmedveten dam hade föresatt sig att spela åtminstone EN av CNs två 18-hålsbanor under sin vecka här hos oss i Villa Olivia. Sagt och gjort – igår blev det av. Klockan 8 på morgonen packade vi in oss i ”Ellens lilla röda” och en timma senare klev vi ur bilen vid golfbanans klubbhus..



Klubbhuset


Lite lätt nervös checkade Ellen in och fick sin lånevagn och klubborna. Hon skulle till driving range och värma upp innan hon var redo för ”the real thing”.

 
utsikt ner mot driving range



Viss förvirring rådde innan Ellen fick koll på åt vilket håll hon skulle gå för att komma till driving range
för säkerhets skull fick hon lift...


Jag tog under tiden en liten promenad i området för att beskåda de mycket omtalade lyxlägenheterna på Costa Navarino, det är Westin resort som har hand om gästernas boende.

 


mycket snyggt överallt med smakfullt anlagda promenadstråk och fina planteringar, vattenspeglar på många ställen...


vad sägs om en lägenhet med egen pool...?

Man omges av vackra vyer och vatten som låter....


barnen har förstås sitt eget paradis på Costa Navarino



Så ut på banan
 


 Ellen slår ut på Dunes course - första hålet



Hit skulle Ellen och hit kom hon, ibland via mer eller mindre buskiga, djupa och sandiga omvägar. Jag var dock myckt imponerad av hennes koncentration och spelglädje och förvånad över hur få slag hon behövde för att ta sig runt, nybörjare som hon var....

Som synes på en del av bilderna så hängde mörka moln i kanterna, men på golfbanan där vi befann oss var det sol och varmt hela tiden. "Lite för varmt" tyckte Ellen som gärna hade haft temperaturer på +20 i stället för +28 som vi hade hela dagen.











Jag med pinne o kamera



Jag med bara pinne


Från golfbanan är det inte långt till Voidokilia, eller "Hästskobukten" som den heter på svenska, ca 10 minuter med bil


Voidokilia


Efter 9 hål tog vi ett break körde till Voidokilia och svalkade oss i det klara fina vattnet och mötte upp med andra vänner som redan var på plats på stranden för att vänta in oss.



Ellen i badet




En gemensam lunch i charmiga närliggande Gialova, sedan åkte Ellen tillbaka till golfbanan för en avslutande runda – de återstående 9 hålen – vi andra tog en fika i Finikounda och återvände hem till maken, grillen och Villa Olivia.

När vi passerade Vasilitsi märket vi att det var regnvått på vägen, jag bad en tyst bön att vi skulle begåvats med ett välbehövligt regn hemma i Peroulia.
Väl framme hoppar vi ur bilen, möts av maken och regnvåta olivträd…. ”Har det regnat?” undrade jag ivrigt….
”Regnat” sa maken ”det har fullkomligt öst ner – jag har hängt ut samma tvätt tre gånger, nu hänger den inomhus för att torka” var hans kommentar.

Spridda skurar skulle man kunna säga.


 

Vi fick avslutningsvis en fin grillkväll Ellen, Carina, Björn maken o jag och vi kunde sitta ute och betrakta stjärnorna från en klar himmel till framåt 11-tiden på kvällen, jag kollade termometern +21…..

Släkt och vänner
2012-10-02 16:27:39

Det finns ett uttryck ”släkten är värst” – jag håller inte med om det, mitt uttryck är ”släkten är bäst”.
Ett litet exempel, häromdagen skulle jag som vanligt göra mitt veckobesök på vårt lilla postkontor i grannbyn. Vi har ingen egen postlåda, vi hämtar upp vår post i en liten affär som säljer tidningar mm, utför betalning av räkningar och lite annat. I den lilla affär en finns en plastlåda där utlänningarnas post samlas på hög, så får man gå dit och bläddra igenom posthögen nå’n gång då och då för att fiska upp elräkning, vattenräkning, räkning på bil- och husförsäkring, orangea kuvertet med pensionsprognosen, kontoutdrag m fl trista saker. Varje gång jag bläddrar igenom posthögen letar mina ögon självklart efter något lite roligare. Ganska ofta ligger där något lite roligare, denna hämtningsomgång låg där TVÅ saker som var lite roligare. Det ena var en kusinhälsning från kalla nord, kära kusinen skickar ofta små hälsningar i form av noga utvalda vackra kort, de blir ofta en prydnad i vårt kök…korten byts ut allteftersom.

Just nu är prydnaden ett vykort från Malta – tack kära syster för hälsningen från er resa dit. Det var det andra lite roliga.

Åter till kusinhälsningen som var det första lite roliga, här är innehållet:

Ja ni ser själva…. den lilla runda dosan kräver kanske en förklaring, i dosan ligger ett koncentrat av svensk skog, med doft och allt. Kusinen har pillat i lite äkta mossa, ett nypon, några blåbärsblad, lite lingonris. Gissa om jag är snabb med att stänga locket på dosan efter att jag hållit den under näsan för att dofta på innehållet. Dessutom har kusinen bilagt alldeles vardagliga ting, Arlas receptmagasin, ett gott te (provsmakat) urklipp från dagstidningen där en kolumnist skriver om den tidsepok vi båda växte upp i (-50 -60 och 70-tal) hon har helt enkelt delat med sig till oss av sin vardag. Tack, tack kära kusin….återigen…

Vi är mycket lyckligt lottade när det gäller familjens och vänners besök hos oss, vågar nästan säga att alla nära och kära har varit här eller kommer att komma hit. Sonen med hustru och barnbarnen – vi fick en underbar augustivecka tillsammans – mera sån’t, dottern med sambo – alltid lika fint att ha er här och mer av dottern väntar alldeles om hörnet, systrarna – ”the three of us” - snart väntar oss en fin långhelg nu i oktober – jag längtar så efter er….nu var det längese’n…. makens bror Bobbo med sin Bess - er fick vi rå om en hel vecka för ett tag sedan.

Vännerna bland vänner, vännerna i ur och skur och i vått och torrt – Hans o Marianne, ni är här just nu – och vi njuter en ljuvlig oktobertid tillsammans med era och vännerna Lena o Claes…. 

Alla nyfunna och gamla vänner, Gösta o Bibbi, Barbro och Clas, Yoga-Gilda, Simone o Joel, Berit o Johan, Ulla o Bengt, Anders o Anna…de fyra dalkullorna, Anna-Karin o Ulf, Veronica & Campbell, Joanne & Pete för att nämna några… Gillan o Edde – husägare här rakt över viken, tänk vad ni lärt oss mycket…

Karin från ”en liten ort strax norr om Ystad” - Karin som mutade till sig en biljett på bussen i Aten för att över huvud taget komma med hit till Koroni….dom sa att bussen var full… hon såg ju minsann flera lediga säten…

Familjen Billström med Ingvar o Boel…. Lina o Filip som gjorde sin första utlandsresa tillsammans och som valde just Villa Olivia för det tillfället, vinprovargänget med Majsan o Börne i spetsen…Leif o Agneta med vännerna, ÅlandsAnnette med Erki och Margareta, underbara holländska familjen som plockade oliver tillsammans med oss 2010, trevliga Tillmans som skördade med oss 2011 tillsammans med Qigong och Taiji-mästaren Carlos och Gunilla… Familjen som var botaniker och geologer….himmel vad sten ni släpade hem i resväskan…. 

Vänner från barndom, skoltid och arbetsliv har varit här, kära vännen Ingela S med familj, våra vänner sedan evigheter Gudrun o Freddie med Pia o Gustav, Åsa och Sune har bokat sitt fjärde besök, Leffe o Maggan är på G hit för andra gången, Christer o Christina – vi ses i Sverige nästa år, Leo o Linnea…känns som om vi kommer att ses här i Grekland igen…

Till våren kommer Ulla o Tore som jag inte träffat på ca 35 år – en gång var vi väldigt ”close”…så spännande att se hur våra nya liv passar ihop – det pirrar ordentligt när jag tänker på det, tänk re-union till våren efter alla dessa år….Lena o Sven-Erik samma där – ”long time no see…” Carina A….hur längesedan är det vi sågs… 30 år sedan – snart är Du här med Din Björn. 

Lennart o Rosie som kom seglandes och vi fick en mycket trevlig eftermiddag och kväll tillsammans. Nästa år kommer de för att segla i våra vatten igen – då ska vi förmodligen få segla lite med dem…..segling som var vårt stora intresse i många, många år innan tanken på Villa Olivia föddes….mera pirr…
25-årsjubiléet med flickorna från sekreterarskolan, Åsa, Jamina o Cilla – fy tusan vad kul vi hade…lika kul nu som för 25 år sedan.
 

Ellen som kommer snart för att ev spela golf, Jette och Göran som spelade golf, Ylva som kommer för vandringar….Berit och Johan som just var här och vandrade... 

Ove o Kristina – kära vänner som ska komma hit och njuta av våren här i april 2013.
Jaa sådär håller det på….vi kan inte önska oss en bättre tillvaro, tänk så många härliga människor vi möter.…Villa Olivia har givit oss så mycket – vi är så otroligt glada att vi får sköta om denna vår alldeles egna lilla olivlund i en av de sydligaste och vackraste delarna av Europa – en gyllene tid i vårt liv.

 

 

3 objekt totalt

StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till