StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till
Villa Olivia
Peroulia, Grekland
Mars, 2008
April, 2008
Maj, 2008
Juni, 2008
Juli, 2008
Augusti, 2008
September, 2008
Oktober, 2008
November, 2008
December, 2008
Januari, 2009
Februari, 2009
Mars, 2009
April, 2009
Maj, 2009
Juni, 2009
Juli, 2009
Augusti, 2009
September, 2009
Oktober, 2009
November, 2009
December, 2009
Januari, 2010
Februari, 2010
Mars, 2010
April, 2010
Maj, 2010
Juni, 2010
Juli, 2010
Augusti, 2010
September, 2010
Oktober, 2010
November, 2010
December, 2010
Januari, 2011
Februari, 2011
Mars, 2011
April, 2011
Maj, 2011
Juni, 2011
Juli, 2011
Augusti, 2011
September, 2011
Oktober, 2011
November, 2011
December, 2011
Januari, 2012
Februari, 2012
Mars, 2012
April, 2012
Maj, 2012
Juni, 2012
Juli, 2012
Augusti, 2012
Oktober, 2012
November, 2012
December, 2012
Januari, 2013
Februari, 2013
Mars, 2013
April, 2013
Maj, 2013
Juni, 2013
Juli, 2013
Augusti, 2013
September, 2013
Oktober, 2013
November, 2013
December, 2013
Januari, 2014
Februari, 2014
Mars, 2014
April, 2014
Maj, 2014
Juni, 2014
Juli, 2014
Augusti, 2014
September, 2014
Oktober, 2014
November, 2014
December, 2014
Januari, 2015
Februari, 2015
Mars, 2015
April, 2015
Maj, 2015
Juni, 2015
Juli, 2015
Augusti, 2015
September, 2015
Oktober, 2015
November, 2015
December, 2015
Januari, 2016
Februari, 2016
Mars, 2016
April, 2016
Maj, 2016
Juni, 2016
Juli, 2016
Augusti, 2016
September, 2016
Oktober, 2016
November, 2016
December, 2016
Januari, 2017
Februari, 2017
Mars, 2017
April, 2017
Maj, 2017
Juni, 2017
Juli, 2017
September, 2017
Oktober, 2017
November, 2017
Blogg
RSS
Premiär
2012-09-23 18:31:39


Premiär 1
Vandringssäsongen har börjat så smått. Fyra galanta och pigga damer gästade oss förra veckan. De hade rest hit ända från Dalarna – bara det är en bedrift. De fick god valuta för sina ansträngningar, de hade så sköna dagar här i Villa Olivia och vi förstod att de var nöjda allihop. Regn på ankomstkvällen visserligen, men därefter kunde vi bjuda på en hel radda av varma, sköna och soliga dagar. Promenader i olivlundarna, vattengympa, lunch på stranden, middag på taverna…utflykt till Hästskobukten och antika Messini mm m....glass gillade de också.

 

Premiär 2 eller ska man säga primör?

Ibland går det hett till här i Villa Olivia, dvs i matlagningen. Ibland känns det som maten smakar eld – då vet man att man lagt i en chili för mycket. Just nu ligger en hel del chili på tork i solen, mer chilifrukter hänger kvar på plantorna för skörd lite senare. Premiär också för Koriandern som just visat sina första gröna små skott i såraden. Chili och Koriander – en mycket lyckad kombo som sätter en asiatisk prägel på både fågel och fisk.

 

 

Premiär 2 - denna rara lilla uppstickare är här igen, alltid lika efterlängtad och uppskattad. Den sticker upp sina rosa kronblad ur just ingenting…tror man…men jag vet att nere i jorden finns en knöl som kan bli stor som en rejäl kålrot…lite plattare i formen….





Premiär 4
-koftan på kvällstid – dagarna är fortfarande sommarvarma, ca 28 dagligen, men de riktigt varma kvällarna är inte längre, dvs så varma så man kan sitta ute i shorts och linne är de inte längre. Nu är det en kofta på och långbyxa….nja kanske inte långbyxor redan, shorts o kofta funkar fint ett tag till.





Premiär 5 - säsongens första gräsklippning utfördes idag av bloggaren, det blev svettigt, här mätte vi upp +29 på eftermiddagen....det var skönt med ett bad i havet efteråt.
Sensommarkärlek
2012-09-11 16:19:38

Fastän man många gånger förbannar den obarmhärtiga sol som ger oss denna ständiga hetta i närmare tre månader varje sommar så blir jag ändå lite vemodig när värmen till slut börjar ge med sig nu frampå september månad.

  

Kanske hänger det ihop med de känslor som alltid infann sig just vid denna årstid i Sverige? I september var sommaren definitivt slut (om det ens blev nån….) och hösten gjorde sitt intåg. Mörkret började infinna sig och träden skiftade färg, alla de tecken som påminner om att den så hett efterlängtade sommaren var slut gav sig till känna ett efter ett...

Jag hinner numera nästan glömma bort från ena året till nästa hur härlig denna årstid är här i Messinien – tiden som börjar nu och som kallas ”lilla våren” av grekerna. September till och med december och har vi tur även januari, är ofta årets allra bästa och skönaste månader. Allt vaknar till liv efter sommarvilan, en ny skördeomgång kan börja, blomstringen kommer igång, oliverna ska skördas och man måste börja slå gräset i olivlunden igen - hela vintern lång...

I september begåvas vi äntligen med regn och det är regnet som sätter igång lilla våren. Idag kom regnskur nummer två och luften känns sådär speciellt nytvättad, frisk och fräsch. Jorden suger i sig allt vad den kan av dessa hett efterlängtade droppar och man kan nästan se från en dag till en annan hur växtligheten liksom får nytt hopp om livet.

Denna ovanligt heta sommar har till och med mina pelargonior nästan tappat tron på att det ska komma lite svalka, de har lagt av en efter en, undrar om det möjligtvis finns lite liv kvar där nere i jorden?

 

Förmodligen inte, det blir till att köpa nya antagligen….eller ta sticklingar lite längre fram när tillväxten börjar på de pelargonior som överlevt. Jag har en viss förkärlek för pelargonior i olika nyanser och frestelsen är stor när man kommer till frukt- grönsaks- och blomstermarknaden i Kalamata, där trängs pelargoniorna i horder, den ena läckrare i sin färgsättning än den andra.








Tidigare i min blogg berättat om den heta solen som värmt oss till förtivilan denna sommar – här kommer en liten solskenshistoria av ett helt annat slag.

 


Jag ber ofta vänner som gästat oss att sända oss ett e-mail när de kommit lyckligt och väl hem igen, så också denna gång, då ett par mycket trevliga damer lämnade oss efter 10 dagar här i Villa Olivia. Tillsammans med hälsningen och meddelandet om lycklig hemkomst kom denna historia som utspelade sig i planet strax innan de skulle lyfta från Aten:

 

”Boarding completed” alla satt på sina platser i planet, sorlet började övergå i tystnad eftersom man väntade på att planet skulle taxa ut på startbanan. Plötsligt hördes kaptenens röst i mikrofonen:

”Vill Emma Andersson (namnet fingerat) vara snäll att ge sig till känna här, vi  har ett litet meddelande till henne….”

En något generad ung dam reste sig ur sin flygstol, hon såg helt oförstående och tillika lite orolig ut. ALLA vände sig om eller vred sitt huvud mot och tittade på stackars Emma som vid det här laget övergått till att bli röd som en pelargon i ansiktet...

Så lämnade tydligen kaptenen över mikrofonen till en annan person som harklade sig och helt sonika FRIADE till sin Emma inför alla passagerare på flighten Aten – Stockholm. Han kunde inte nog hylla sin blivande hustru och han bedyrade henne sin eviga kärlek. Jublet bröt loss i planet och alla applåderade och gratulerade, flygplanspersonalen serverade champagne till de lyckliga tu.

Var inte det en liten solskenshistoria så säg….vad bruden svarade förtäljer icke historien – men vi hoppas hon sa JA och att de får ett långt och lyckligt äktenskap.

  

                            





 

2 objekt totalt

StartsidaInfoOmKontakta ossBloggUthyrningAtt renovera ett husEtt hus blir till