Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.

Den stora tuppslakten i Neohori

Posted 5 11 10


Vännerna på ”andra sidan” nej  inte DEN sidan, utan på andra sidan Messinabukten, har startat hönsfarm, modell mindre. De har i omgångar köpt vad de trodde var hönor men som lite senare visade sig var tuppar. De hade tänkt sig ca 10-15 hönor – nu har det blivit alldeles för många tuppar bland hönorna. När man köper dem som kycklingar är det inte lätt för en lekman att se skillnad på tupp och höna. Och inte var de snälla heller, de oönskade tupparna, varken mot hönor eller människor. Fjäderfänas matte Gunilla har hackats blodig åtskilliga gånger av en av dem - Den Argsinte Tuppen. Den skulle slaktas först – för slaktas skulle de, det hade varit bestämt sedan länge.

I flera månader fick Gunilla styra ut sig i både gummistövlar och kraftiga handskar, dessutom förse sig med en kraftig käpp för att överhuvudtaget kunna komma in till sina skyddslingar. Ett och annat slag fick hon visst in på tuppen, för han var lite ”spakare” mot slutet. Gunilla hävdar bestämt att det var för att hon hade talat om för honom att hans dagar var räknade, i november skulle tidsfristen gå ut.

Tuppen blev väldigt hängig ett tag efter den vetskapen, jag undrar jag om hon inte i alla fall fick in en liten fullträff med käppen till slut.

 

 

När det kom på tal att de behövde bli av med Den Argsinte Tuppen lovade maken att hjälpa till att få det hela överstökat. Sagt och gjort, en tidig morgon gav vi oss av till Neochori, dryga två timmars bilresa till andra sidan.
Den Argsinte Tuppen låg isolerad i en speciell del av hönsgården för att han skulle vara lätt att ta ut och göra slut på.
Maken fick tag på tuppen, men på något sätt lyckades tuppen slita sig ur det stadiga greppet och sprattlade iväg bortöver tomten. Tuppens husse ”Snabbe Edde” lyckades hinna ikapp tuppen och fängsla den medelst en stol mot husväggen. Ett ännu kraftigare tag togs om tuppen och snart var den bedövad och kunde läggas på huggkubben för att halshuggas och därmed falla i två delar.

 

Jag höll mig inomhus för att försöka lugna den uppjagade hunden Tigrà som kände blodlukten och gärna skulle velat rusa ut för att få vara med om det hela på nära håll. 

Edde kom rusandes in för att hitta något att slipa kniven med, tuppen hängde nu upp och ner i slaktarens starka nävar för att allt blod skulle rinna ut ur kroppen.

 

När kniven var slipad kunde man sedan se Kurt och Gunilla sittandes på varsin sten, lätt framåtböjda och mycket koncentrerade över huggkubben som försetts med en rejäl skärbräda för att de skulle kunna stycka upp tuppen, de likande mest en överläkare med sin medicine kandidat. Detta är nog det närmaste Gunilla kommer sitt drömyrke, kirurg, hon visade sig vara mycket intresserad och lärde sig allt om att hugga av tuppfötter, ta ur inkråm och slita bort hårt sittande fjäderdräkter. 

Jag hörde följande ordväxling mellan de två vid huggkubben ”Oj, nu tappade jag ena njuren….Nej, det var visst testikeln…”

….tur att det handlade om Tuppen….