Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.

Ellen är här igen!

Posted 15 4 13

Ni som följer min blogg vet att Ellen varit här tidigare, då handlade det om golf, i oktober förra året var Ellen här och gick en golfrunda på Costa Navarino www.costanavarinogolf.com/sv/.
Bloggen om Ellens golfrunda hittar du om du läser min blogg för oktober 2012.
Nu är Ellen tillbaka i Villa Olivia tillsammans med sin väninna Mona, två levnadsglada damer som just nu njuter i fulla drag av sina dagar här i Messinien.

 


Mona tar in miljön.



Idag har varit en strålande dag och vi tog tillfället i akt och gjorde en utflykt till Polylimnio, ett hänförande vackert naturområde och det är en riktig höjdare att göra ett besök där för att beskåda de turkosblå sjöarna och de fantastiska vattenfallen. Nu på våren är vattenreservoarerna välfyllda och det är häpnadsväckande vackert att se kaskaderna av vatten som kastar sig utför branterna, häng med...

 































Sommartid är Polylimnio mycket välbesökt och man får oftast trängas med massor av människor som kommer dit för att svalka sig i det alltid svala vattnet. Nu i vårens tid var det så härligt att skutta omkring bland stenarna helt obehindrat och uppleva vårens skira lövverk, vi hade vi området nästan helt för oss själva och kunde njuta fullt ut:

Ove





Ellen, modiga kvinna, hon gav sig attan på att hoppa i det kalla vattnet, hon fick något längtansfullt i blicken och krängde snabbt på sig bikinin


och i kom hon, inte en sekund tvekade hon fastän vattnet inte var mer än
kanske 14 grader, "påminner om efter en bastu", sa hon, "ni vet när man rullar sig i snön efter en bastu, när snön på armarna smälter av kroppens värme och det liksom bränner i huden fastän det är kallt.... precis så känns det..."
Nåja, vi andra var fullt nöjda med att stå på torra land och se på Ellens ivriga badande



Efter Ellens dopp drog vi oss tillbaka till utgångspunkten genom den vårfagra naturen


En så märklig färg vattnet i de små sjöarna har...







När man ändå är ute och åker åt det hållet passar det utmärkt att åka vidare till närbelägna Pylos och äta lunch t ex. Vi har ett favoritställe där som ägs av en grekisk familj, stället heter το κόκκινο κόκορα, ”Den Röda Tuppen” och ligger utmed hamngatan i Pylos. Och stolt som en tupp är han, tavernaägaren...

 


Maten som serveras är av det genuint hemlagade grekiska slaget. Det är nästan ingen idé att fråga om menyn, man kan bara slå sig ner och beställa en öl, med fördel en grekisk Fix, be om en Mezé och då bär han in det ena fatet efter det andra tills man säger stopp.

 


 

En Mezé är tillräckligt för en lunch av svenskt ”lagom slag” inte för mycket och inte för lite, man blir inte proppmätt men svenskt ”lagom mätt”.

 



Efter den rikliga Mezén var vi alla mätta, vi hade beställt även varmrätt, men se den fick följa med hem i en folieform – den räcker till middag vid ett senare tillfälle.