Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.

En alldeles vanlig dag....

Posted 10 2 16
Häromdagen åkte jag hem till min väninna för att få lära mig lite mer om Horta, just nu är bästa tiden att ge sig ut i naturens skafferi för att ta del av det späda, fräsha, spirande gröna. Hon höll just på att ge dilammet frukost när jag kom fram.


Det lilla lammet börjar bli stort nu och när det är två månader är flaskmatandet klart, då ska den klara av att förse sig med föda själv i gröngräset.

Jag passade på att prata lite med familjens hundar, moderhunden"Spita" fick valpar för några månader sedan, det är en mycket behaglig hundras som sonen i familjen använder vid jakt - inte skäller Spita i onödan heller... den lilla valpen är fortfarande reserverad mot mig,men Spita känner igen mig och kommer fram för att hälsa.




Det blir inte fråga om att traska ut i naturen förrän man får nånting att äta eller dricka, om så bara ett glas friskt, kallt vatten. Ett bord ställs i det soligaste hörnet och några pinnstolar tas fram...



"Ti nea" frågar min väninna "vad nytt" skulle man säga i Sverige, vi brukar alltid prata lite om vad vi gjort sen vi sågs senast och lite om vad som ligger i planeringen för nämsta dagarna. Alltid är det något vi har att berätta för varann...

Så traskar vi iväg...



välskött olivlund längs vägen...




Här är Mitso, det är han som sköter om sin olivlund så bra, nu håller han på och bygger en liten mur också....alltid finns det något att göra, allt ska ses till, en del behöver förnyas eller underhållas....



Rena konstverket....




Nyfiken get längs vägen....




Somliga olivbönder har fortfarande några träd kvar att skörda.....




Alltid "Det stora blå" i fonden.....




Så mycket finns att ta vara på i naturen, jag skulle så gärna vilja veta mer - idag försöker jag lära mig tre nya arter:



Inte en chans att jag kan lära mig namnen, men jag försöker minnas hur de ser ut och framför allt hur de doftar, inget hamnar i krogen som inte nosen har godkänt...
"Den här" sa min väninna "den kommer du alltid att minnas doften av när du väl känt hur gott den doftar..:" och jaaa, kanske - ett par hortavandringar till så borde den kanske gå att känna igen på doften, en mycket aromatisk doft var det.


Joo, men denna känner jag igen när jag tänker efter, det är ju den strävbladiga Gurkörten, inte visste jag att bladen är populära att blanda i en "Vildsallad", blommorna däremot, de kan plockas och frysas in i isbitar och bli till snygg dekoration i vattenglaset när sommarhettan slår till...vacker är den verkligen, eller hur?



Citat från nätet:
Blommorna är ätliga och kan användas som dekoration i sallader, på tårtor och i drinkar. Blommorna innehåller den icke-toxiska pyrrolizidin alkaloiden thesinin, som har en söt honungsliknande smak och är en av de få blåfärgade substanser som inte är giftig.



Detta var visst vild selleri.....och jaaa, den har en tydlig doft av selleri.



Denna lilla gumma dök plötsligt upp bland allt det gröna....oj har svärmor tagit sig iväg så här långt, sa min väninna. Min väninnas svärmor är mycket duktig på alla sorters horta, hon har plockat horta sedan barnsben. Benen är nu 86 år gamla så gumman har lång erfarenhet.



Gumman rensar allt det gröna och berättar under tiden om de olika växterna......




tanten har sköna vandringsvänliga skor.....




Väninnan serverar en liten lunchtallrik till oss alla med en soppa på kikärtor, morot och lök i en god buljong, precis vad vi behövde nu efter ett par timmars hortapromnad. Så lagom mättande ....


"Then thello..." sa tanten