………i alla fall längtar jag efter Ulriksdals Trädgårdar, tänk vilken tillgång och vilken källa till inspiration det var för mig och vår trädgård. Ibland tog jag min cykel och cyklade dit en solig söndagsförmiddag…. det hände också att arbetskamraten och jag åt vår lunch där – en riktigt god och bra vegetarisk buffé. Vid jultid var det speciellt populärt när alla julblommorna dukats upp på de enorma växthusborden, julstjärnor från vitaste vita till de mörkaste röda, hyacinter i vitt, blått och rosa nyanser, narcisserna…doften kan jag ibland förnimma….till och med nu i den envisa hetta vi har, för vilken vecka i rad vet jag ej…kan det vara hallucinationer eller kallas det hägring…?
Här är det lite annorlunda – här finns visserligen gott om handelsträdgårdar men ännu har ingen kommit på att det kan göras till ett folknöje att strosa omkring och få inspiration till sin trädgård, att få sitta ner mitt i allt det vackra och ta en kaffe – det får väl bli en Café Frappe här då….
Antar att det är ett storstadsfenomen och att möjligheten finns i de större städerna även i detta land. I denna lilla avkrok kan man visserligen köpa många olika växter, men maken till kunskap som jag möttes av i stockholms handelsträdgårdar får man leta efter här. Man får vara glad om man kommer hem med den färg på växten man tänkt sig – endast de plantor som har utslagna blommor visar vilken färg växten har man håller i handen. Häromdagen kom jag hem med vad jag trodde var blå Plumbago (blyblomma) – det visade sig att en av dem var vit – jaja, vita blommor är inte svåra att placera, men just där jag tänkt mig två blå blyblomma ska den minsann inte få rota sig för länge.
Antar att det är ett storstadsfenomen och att möjligheten finns i de större städerna även i detta land. I denna lilla avkrok kan man visserligen köpa många olika växter, men maken till kunskap som jag möttes av i stockholms handelsträdgårdar får man leta efter här. Man får vara glad om man kommer hem med den färg på växten man tänkt sig – endast de plantor som har utslagna blommor visar vilken färg växten har man håller i handen. Häromdagen kom jag hem med vad jag trodde var blå Plumbago (blyblomma) – det visade sig att en av dem var vit – jaja, vita blommor är inte svåra att placera, men just där jag tänkt mig två blå blyblomma ska den minsann inte få rota sig för länge.
Det blir mycket i min blogg om natur och trädgård…och det är det som är det fina med blogg…man får skriva om precis vad man vill och då blir det oftast om det som står en nära, om det man har omkring sig och det man upplever. Skyll Dig själv om Du läser och tycker det blir tjatigt med alla mina berättelser om naturen härnere….
Om jag skulle gradera så var nog naturupplevelsen den orsak som avgjorde, när vi bestämde oss för att bryta upp och flytta till ett medelhavsland. Att under en tid i livet få uppleva klimatet och få se och odla allt det vackra som hör medelhavsländerna till var direkt avgörande. Bortsett från den frihet vi upplever – det var naturligtvis orsak nr ett.
En rolig ”naturupplevelse” inträffade igår. Maken kom inrusandes med vidöppen mun och tungan hängandes utanför och andades kraftigt och ansträngt. Jag blev alldeles förskrämd och undrade vad som stod på??? Hade han fått getingstick i halsen eller var det hjärtproblem???…han rusade vidare till vattenkranen…spolade kallvatten i ett glas och drack girigt…jag stod brevid och var fortfarande orolig och nervös…
Vad har du gjort!!! skrek jag Vad har hänt??? Har du ont???
-”Vad faen har du odlat” – skrek han – ”jag trodde det var paprika”!!!???
(Minns ni hur Robert Gustavssons röst lät när han druckit Tipp-Ex – så lät maken….)
(Minns ni hur Robert Gustavssons röst lät när han druckit Tipp-Ex – så lät maken….)
”-Här tar man sig en pausen i grävandet (han kör grus just nu) sätter sig och knaprar på vad man tror är en paprika i och så blir man näst intill skållad i munnen…!!! Huuuhhhh.....hhuuuuhhhh......
Jag stod som en fågelholk och fattade först inget – men sen kom lite vaga minnen från förra vintern då vi fick några torkade, röda, illheta chilifrukter från svenska vänner…var det inte så att jag tog några frön från en av dem??…och var det inte så att jag satte dem i en kruka tidigt i våras??…inte mindes jag det….men när jag tittar på paprikaplantorna och jämför frukterna så ser jag tydligt och klart att denna plantas frukter avviker från övriga. Frukterna är längre och smalare, men än så länge gröna och ack så lätta att förväxla med vår normala, avlånga, gröna paprika, den som han äter flera frukter av varje dag.
Så här ser den mogna chilin ut, när den fått sin vackra röda färg:
Så här ser den mogna chilin ut, när den fått sin vackra röda färg:
Till saken hör också att just denna ”paprikaplanta” sitter lite vid sidan om de andra och helt klart i sällskap med den pyttelilla, superheta chilin som övervintrat och som redan nu förser oss med hot chili till ”con carnen”. Så på något sätt hade jag nog tänkt till när jag placerat ut den lilla plantan. En av de mogna, röda frukterna i den egna olivoljan - håll i hatten!! Hhhhuuuuhhhhh...
Naturen kan spela en små spratt ibland…tack för det roliga sprattet herr och fru Villner!
.