Katten m m - Villa Olivia

Får jag presentera Ulla – Ulla är Villa Olivias nya lilla mascot.

Ulla har flyttat in här sedan några veckor tillbaka, Ulla är inte som andra katter, Ulla har t ex mer koll än andra katter. Vi ser henne sitta med alla sinnen spända, ofta på altanen plan två och hon håller koll på oss. Ofta, ofta när vi går omkring bland olivträden och kastar ett öga upp på altanen så sitter hon där och kollar. Men för det mesta traskar hon med oss när vi jobbar utomhus, ligger i Kurts knä när vi fikar.

Ibland kommer hon med små presenter, men det gillar vi inte. "Presenterna" består nämligen av möss. Hon kommer gärna med dem precis när hon fått mat, det är som om hon vill ge något tillbaka till oss, tacka för maten liksom,…eller också undrar hon kanske om vi vill vara med och dela på efterrätten…jo – jag tackar, färsk sork – lite lagom blodig.

Hon leker gärna med dem, stolt inför våra ögon kastar hon dem högt upp i luften och fångar dem i gapet igen. Igår skvätte blodet om råttan så jag måste skura både vägg och golv på altanen. Vad kan det var för slags instinkt som gör att Ulla beter sig på detta sätt – nån som vet?

Nåja, Ulla har flyttat in – vi var lite tveksamma i början, men hon har bara helt kavat talat om att ”nu bor jag också här”.

Det började med att en av våra gäster var speciellt kattvänlig och matade henne redan i somras, Janet och Rune minns ni den lilla goa tigrerade? Vi skulle ju inte ha nån katt (speciellt inte K) så vi motade bort Ulla och gav henne inte någon mat. Men som sagt, det har visat sig att hon inte är som andra katter, hon är envis + att hon har mycket mer känslor, hon visar framför allt glädje och så jamar hon så gulligt. När vi åker ut med bilen väntar hon nånstans på muren längs gången upp till garaget. När hon ser bilen komma tillbaka skuttar hon av glädje över att vi är tillbaka. Inte brukar katter visa så mycket känslor…? Hundar gör det – men katter…jag säger ju det, Ulla är annorlunda!

Hennes husse har blivit väldigt engagerad och han talar om att bygga ett litet katthus åt Ulla, jag tycker nog att det räcker med en liten låda. Husse har till och med gett Ulla vår gamla bordsfilt att sova på, den är mjuk och varm och vi använder inte bordsfilt längre - knappt ens någon duk.

Annars kan jag bara säga att vi har helt fantastiskt väder här i Messinien just nu. Sedan en vecka tillbaka har vi sommartemperaturer på 22-25 grader, solskenet bara vräker ner och vinden är mycket måttlig. Vi kan vara ute från morgon till kväll, vi idkar diverse trädgårdsarbete, jobbar med träden och gräset har blivit klippt för att det ska vara lätt att dra näten mellan olivträden inför skörden i december.

Vi njuter av det varma vädret och vänder näsan mot solen så ofta vi kommer åt, äter lunchen ute i solväggen – tar kaffepaus både för- och eftermiddag i strålande sol. Och detta ser ut att stå sig ännu någon vecka enligt www.yr.no.
Morgonpromenaderna på stranden är fortfarande lika förunderligt sköna fastän de sker strax efter soluppgången vid 07.15 – igår bytte jag några ord med grannen Elias då han eldade skräp på stranden klockan halv åtta på morgonen.
Bravo!! sa jag till Elias – han eldade upp gamla käppar av bambu, snören och annan bråte som turisterna byggt solskydd av. Höststormarnas vredgade vågor slog halvvägs ner solskydden och Elias såg till att resterna försvinner från stranden. Bra jobbat Elias, jag gör mitt i form av plock av PET och annat skräp som stormarna lämnar kvar på stranden. Många svarta säckar brukar stå och vänta på traktorn som kommer och hämtar upp allt skräp till våren. Peroulia Beach ska var ren och fin.

Våra grönsaker mognar nu fram bra i det varma vädret

Min nya favorit Chilin hoppas jag ska hinna mogna fram helt innan det blir kallare, de är på god väg, se bild till höger ovan.

Vitkålen är snart klar att hamna i en pudding - ja kålpudding alltså...

Igår plockade jag en hel korg med citroner på en ödetomt. De blev till fyra burkar god marmelad + några burkar gröna kalamataoliver inlagda i citron, salt och oregano. Vi har en stor oreganoplanta under ett av de gamla olivträden som ger oss den oregano vi behöver för matlagning och inläggningar. Oliverna ligger nu i sina burkar och väntar på avsmakning. Vi har en expert som vi gärna vill att hon vid tillfälle kommer och ger oss ett utlåtande, Christina - är de månne lika goda som de Du köpte på Hötorgshallen? Här står nu burkarna med citronoliver klara att avsmakas.

Den uppmärksamme ser att vi ännu inte satt kniven i vår fina pumpa, vi tycker helt enkelt att den är för fin, den ligger på bordet till prydnad ännu ett tag, men endera dagen hamnar den nog i diverse rätter i alla fall. Tack alla ni som inspirerat med recept och glada tillrop. Pumpan är stor nog att kunna räcka till både soppa, paj, marmelad och goda grytor.

Rapport projekt ingefära:

Zigà, zigà – det kommer gröna skott i krukan, nu står den i solväggen och gonar sig i solen, har tagit reda på att ingefära tycker om värme och helst bör planteras på våren. Nu har vi planterat våra ingisar på hösten, de får stå ute varma dagar och förmodligen kommer krukorna att behöva stå inomhus under de något svalare månaderna - inga problem - här finns gott om plats. Till våren ställs de ut i värmen och då ska vi nog få se på tusan!