Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.

Konsert och morgondopp

Posted 10 8 10

 
Ännu en gång hade vi förmånen att få lyssna till klassisk musik under bar himmel på den öppna platsen framför kyrkan i Koroni.
Leo Winland hade på något underligt sätt lyckats få sponsorer och kunde genomföra konserten även detta år, det fjärde året i raden. Publiken var stor och man hörde ”Opa” och ”Bravo” många gånger under den drygt timslånga konserten.
Detta år var det fokus på Dvorak

 
Konserten avslutades med Chopin framförd av den mycket begåvade danska ”pianissan” - ett mycket uppskattat stycke musik och applåderna ville aldrig ta slut…
 
 
 

I år lyste månen med sin frånvaro, men den grekiska flaggan vajade mot den mörka natthimlen, borde det inte varit en svensk flagga också…?
 
Vi hade engelska vänner på besök och de njöt storligen av fredagskvällens konsert. De fick också upp ögonen för vad de kallade ”the other side of Koroni” – den mycket vackra delen av Koroni som vetter mot söder och Saga- och Memí beach. Det blev ännu ett halvdagsbesök i den lilla staden innan de gav sig iväg hemåt på söndagsmorgonen, de var mycket nöjda med sin vistelse här och de kommer säkert tillbaka till oss vad det lider…. 
 
 


Morgondopp, smaka på ordet, bad tidigt på morgonen...

Kalimera – mannen i vattnet hälsar Kalimera och vinkar åt oss med handen, han skiner som en sol och vinkar med stora rörelser med handen runt, runt i luften,
KALIMERA!!
 
Vi känner igen mannen, men vi vet inte vad han heter, han kommer puttrandes nästan varje morgon med sin vackert blåmålade jordfräsbil och parkerar den under ett av olivträden nära stranden. Han ”reser” som vanligt endast iförd sina beiga badbyxor och stråhatten med det svarta bandet runt huvudkullen.
 

Han går ner till stranden och tar av sig skorna helt nära vattenbrynet, bredvid skorna lägger han sin halmfärgade stråhatt, ovanpå hatten lägger han en sten för att inte hatten ska blåsa bort, sen går han långsamt ut i vattnet. Där brukar han ligga och guppa i vågorna när vi kommer ner. Maken och jag går alltid ner vid 8.30 för morgondoppet och för det mesta hälsas vi av den glade, vinkande gubben.
Ibland är det också ett grekiskt par där när vi kommer, man märker om de är där för gubben sjunger grekiska sånger när han badar, luften fylls av hans sång och ibland fyller hans fru i med någon strof, nå’n slags ”Ture och Märta-sång” kanske, men det är inte samma melodi. Ingen av dem är där särskilt länge, gubben med stråhatten lunkar stranden fram och tillbaka några gånger och badar en gång till, sen går han upp ur vattnet, sätter stråhatten på huvudet och torkar till i solen på sin lilla handduksplätt. Sedan tar på sig sina skor och går upp till jordfräsbilen och puttrar hem igen.
Det grekiska paret sjunger och badar en stund, sen sätter de sig på var sin sten för att torka innan de går tillbaka till sin bil och åker hem – vart hemma är för dem vet jag inte.
 
Man kan notera många olika vanor hos människor, somliga kommer ner till stranden med bara det de går och står i – badar och solar sig en stund – kanske på något litet strandlakan, ibland inte ens det utan bara direkt i sanden eller på en sten.
För andra innebär badandet en hel cirkus. Man sätter upp partytält och ett par jätteparasoll på var sida om tältet, sen fylls det på med allehanda prylar, det är badmintonrack och bollar, beach volley och fris bee, nät riggas upp för volleyboll-matcher i vattnet, det spelas och det leks så det står härliga till. Luftmadrasser och uppblåsbara drakar och delfiner tävlar med varann om utrymmet.  Unga familjer och barnfamiljer simmar och badar, leker och sportar – energin tycks aldrig ta slut och tar den slut så fyller de på med ny energi direkt från kylväskan eller på Costas Restaurang längre bort på stranden.
 
Det är mycket att titta på för mig och maken som ligger och morgonvilar i våra solstolar under vårt lilla parasoll.
Snart är det annat – snart är det bara vi och ortsborna, även ortsborna slutar bada – då är det bara maken och jag och havet igen……