Olivskördandet går mot sitt avslut….inte lika ofta hör man motorsågars knattrande ljud, inte heller skördepinnarnas sjungande läte då de träffar olivtyngda grenar, frasandet från näten när de dras över frodigt grönt gräs är borta, arbetarnas livliga kommunikation sig emellan hörs ej längre ens om man sätter handen bakom örat och lyssnar….inte heller möter man lika ofta traktorer som skyndar fram på vägarna dragandes fullastade kärror med olivsäckar som ska till kvarnen.
Men ännu ligger många säckar i högar utanför olivpressen och väntar på att få sitt innehåll förvandlat till världens finaste olivolja…greken lägger sin olja i sina rostfria tankar hemmavid för att försörja sig själva – många familjer här har utökats med återvändande familjemedlemmar från storstaden när arbetstillfället försvann, några säljer av sin olivolja till andra länder som vill smaka det gröna guldet, grekerna är på sätt och vis ett slags annorlunda, hälsosamma oljeshejker.
Träden är lätta, de svingar så glatt sina renrakade grenar i blåsten och ger ett intryck av ett lättare landskap. Träden är beskurna efter skörden, återhämtar sig lite nu och suger girigt i sig den gödning det är tid att ge dem inför kommande säsongs blomning och fruktsättning. Bara nå’n månad till, sen startar blomningen och allt börjar om…
Färgen över nejden har förvandlats från att ha haft en mörkskimrande färgton över träden, en färgton som gavs av de alltmer blånande oliverna, till en ljusare färgton mer grågrön, grågrön från baksidan av alla olivbladen som nu dansar så lätt i vinden.
Marken mellan träden är frodigt grön av höstens regn och lyses upp av gula blommor i mängder, när de gula blommat över brukar det vara dags att klippa gräset första gången för året.
Visst har vi haft både blåst och regn, men bara nån dag – sen har vi solen här igen, den livgivande solen som vi varje dag det bjuds tillfälle vänder våra solhungriga nunor mot.
Ljuset är på väg att återvända, det märks tydligt framför allt om kvällen, ikväll blir det fullmåne, bilden visar dramatiken i gårdagens solnedgång, snön på bergen i öster lyses upp av den nedgående solen i väster, ger ett rosa/lila skimmer över bergskedjans toppar, men anar att månen behöver ett dygn till för att bli helt rund….i kväll blir solnedgångens färgrika skådespel helt magiskt….
