Det är tid för tork, tork av fikon, vindruvor till russin, det mognar i omgångar så maken har fullt upp. Han gillar att hålla på med detta och han gör det med den äran. Vi har russin o fikon till långt fram på året.

En hel del fikon och vindruvor konsumerar vi direkt såklart, men eftersom det mognar mycket på en gång så går det inte att äta allt färskt så hans idoga arbete med plock och tork är ovärderligt.

Här är varmt, ca 30-32 varje dag, vi lyckas i alla fall hålla liv i det mesta som växer och blommar, men det kräver vattning ibland två gånger dagligen. Bjuder på några bilder från det som blommar här just nu:

Den gamla Bougainvillean har stam tjock som på ett träd, det var en av de första växterna vi planterade. Den är lite annorlunda, den har både rosa och vita blommor på samma stam, nu är den jättestor och täcker säkert 10 meter staket, vi får tukta den ibland när dess grenar trasslar in sig i olivträden.



Och vad äter vi då när det är så varmt, det blir det gamla vanliga, dvs allt som går att göra av det fina som finns här i Messenien

Igår blev det fyllda zucciniblommor till lunch och en annan dag blev det sushi till kvällen. Väldigt ofta när vi är i Kalamata lunchar vi grekiskt innan vi åker hem och med oss i bilen finns ofta sushi som vi äter på kvällen. Kalamata har ett riktigt bra sushiställe som heter Umami – så god sushi, kan verkligen rekommenderas. Jag hoppas de överlever, det verkar vara trögt i Grekland med att få folk att gilla sushi – själva älskar vi omväxlingen i matkulturen.

En kväll när vi åt hos Sofia o Vasilis på deras restaurang uppe vid vägen berättade Vasilis att bygget med det nya strandstället bredvid To Limanaki på Memi beach nu var helt klart. Vasilis o Sofias dotter Eleni jobbar där och säljer glass bl a och naturligtvis ville vi prova den italienska glassen som skulle vara så god. Och det var den

Men vi stod inte ut längre än ca 20 minuter, i hörnet stod en dj och såg till att man inte kunde prata med varann, säkert jättetrevligt för många som gillar denna typ av ställe med hög musik, men för oss gamlingar blev ljudnivån snart ”bara jobbig” – vi satte snabbt i oss glassen och for därifrån, hem till lugnet i olivlunden vid havet.

Så till en väldigt svår sak att berätta om. Villa Olivias maskot, vår kära lilla katt Ulla har fått somna in. Hon har varit sjuk i omgångar från och till ett tag, vilket inneburit åtskilliga besök hos veterinär och apotek för att försöka få bukt med hennes åkommor. Senaste beskedet var att man trodde hon fått hjärnblödning….hon var vilsen, såg inte bra och vinglade omkring på stapplande ben. Det kändes inte värdigt längre….Ulla var säkert 12 kanske till och med 13 år gammal. Hon fick ett långt och lyckligt liv tillsammans med oss, vår familj, våra vänner och gäster i olivlunden. Så älskad…så saknad...