Vi tittade förvånat på varann, skulle vi behöva vattna i kväll…? Nja…det får vi nog göra…vetekatten i alla fall…nu tilltar det igen…de 45 sekunderna blir till flera minuter.
Nåja, nog om denna välsignade regnskur, det torkar upp fort, temperaturen är fortfarande +28-29 och från stranden hördes både uppskattande och förvånande tjut…de badande vet väl inte vart de ska ta vägen, under” sol”-parasollet eller ner i vattnet – det blir ju samma lika…
Det är en ny årstid, vi går nu mot ”lilla våren” som grekerna kallar det. Första tecknet på att något brukar hända i naturen denna årstid är att sandliljorna dyker upp bland sanddynerna nere vid stranden.
Som vita påskliljor står de, som komna ur just ingenting sprider de sin söta doft…de förebådar att det är nu allt börjar igen, nu när det börjar komma en och annan regnskur. Strandliljorna avlöses nu av den ena växten efter den andra, får vi ett par skurar till blir marken under olivträden frodigt grön igen. Sen står det inte på förrän de små rosa minicyklamen sticker upp sina yrvakna hättor ur rena jorden. Vi har nu en enorm blomtstertid framför oss som kulminerar i februari nästa år.
Våra kattungar undrar vad som står på, de har aldrig tidigare upplevt vatten komma ur nånting annat än en vattenslang, de sitter under var sitt olivträd och bara glor….