Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.

Skrämselhicka

Posted 10 12 16

Artikel i dagens Aftonblad:

"Vid 11:23 på lördagsförmiddagen gick solen upp i Kiruna för sista gången i år. Knappt tjugo minuter senare gick den ned igen – och nu syns den inte igen förrän efter årsskiftet, enligt SMHI"

”Stackars dom”, tänkte jag. Är det verkligen så illa däruppe i norr?  

Jag kan förnuftsmässigt förstå att det finns andra kvaliteter i de trakterna, men det kan ju aldrig vara bra med ett så långt vintermörker. Hur går det med kroppens behov av D-vitaminer….kan man ta dem i tablettform….minns att mina barn fick AD-droppar när de var små…..tar alla det vintertid däruppe?

Min dag har inte alls varit i närheten av så snål med dagsljuset. Vid 8-tiden var solen redan uppe över bergstopparna och sen har det fortsatt i samma stil utan ett moln på himlen.

Idag promenerade min övervintrande vän Ingela och jag till Koroni i strålande solsken. Vi passade på när det är så härligt promenadväder – tids nog kommer en regndag och då håller vi oss inomhus med en god bok eller två. Den senaste veckan har bjudit oss på härligt ”vinterväder” på temperaturer mellan 16 och 18 sköna grader, så böckerna ligger kvar i sin prydliga trave. Tids nog så....

Väl i Koroni träffade vi vännen Nisse som berättade att han till och med hade tagit ett dopp i havet igår, han tippade på att det var ca 18 grader i vattnet, så det var helt OK med ett snabbt dopp. 

Häng med - här bjuder jag på några bilder från vår vandring:



Hon överraskar mig gång på gång denna makalösa människa. Jag har känt henne i över 40 år, men man vet aldrig var man har henne. När hon kom hit för ett par veckor sedan var hon en otroligt jobbtrött, utarbetad nybliven "pensionist" - som hon kallar sig. Första veckan sov hon i princip både natt och dag, sen började hon motionera, så nu har jag en trogen vän som väntar på mig med springskorna på kl 08.30 varje morgon.

Idag var hon ovanligt pigg, när vi avverkat en extra lång strandrunda sa hon "Idag vill jag gå till Koroni".....jag blev antagligen som ett frågetecken i ansiktet, men höll god min och sa "Javisst - vad kul!"

Och på den vägen är det......

På ovan bild kämpar hon på uppför den branta backen vid Ag Triada, inget knot och ingen klagan.



Väl uppe kan man vila sig en liten stund med denna vackra vy för ögonen. På marken börjar blomstren tända sina gula ögon, snart kommer de röda och de blå blommorna och de vita.....i februari är här ett eldorado av blomster.





Somliga nöjer sig inte med att betrakta utsikten från markplan.....






Dagens höjdpunkt.....stooort grattis till dig Ingela, detta hade vi inte trott när du anlände för två veckor sedan, blek, trött och utarbetad......






Kapellet på höjden hade dörren öppen till Ingelas stora glädje. Hon mindes tydligt vad vår grekiska väninna berättat för oss häromdagen när vi skördade oliver tillsammans:

"Om du går in i grekisk kyrka eller kapell, stäng aldrig dörren efter dig. Den som möts av stängd dörr är säker på att ingen är därinne.... Om de träffar på någon i kyrkorummet när de mötts av stängd dörr undrar grekerna verkligen vad man har för avsikt med det - att stänga dörren efter sig. Något att dölja?
Det kan resultera i riktig skrämselhicka."

Så vi lämnade helt klart dörren vidöppen när vi var därinne.



Ikon i kyrkofönstret.






Målet för vår vandring - Koroni. Det är till fots man ska närma sig den lilla staden - då är den som vackrast och man har tid att ta in vyn.....






Gränd i Koroni







Ett besök vid klostret hann vi också med.....










Vilopaus......







Tack för att du kikade in just idag, om några dagar hoppas jag kunna visa bilder från ett nyinflyttat hus "Villa Xarma" - välkommen åter!