.......kom vi igår upp i en hastighet av 3,5 km/tim under premiärturen för Gill's lördagsvadringar - lite långsamt kan tyckas av många - så även av mig som har ben som trivs bäst med att gå lite snabbare. Men här i Makalösa Messinien lever många med all rätt enligt "Långsamhetens lov" - här är ofta så varmt att man helt enkelt MÅSTE vänja sig vid ett långsammare tempo, så välbehövligt för så många.
Samling på torget i Charakopió - Leffe, min vandringskamrat för dagen, lyssnar på en av vandrerskorna som säkert har något mycket intressant att berätta.
Här kommer gruppen i en lång rad, denna gång var det max antal deltagare, Gill tar inte mer än 20 deltagare. Tur att vi anmält oss tidigt...
Leffe - min vandringskamrat under gårdagens vandring, Leffe har samma snabba ben som jag har, så vi tog täten och traskade på i raskt takt. Vi stannade till och väntade in våra kamrater när det rådde tveksamhet om vi skulle till vänster eller till höger bland olivträden. Skyltar kan ibland skapa mer förvirring än ordning, eller vad tycks om ovan exemplar?
Det lilla klostret som även besöktes under en av vandringarna i våras fick ett kärt återbesök. Ag Theodoris började byggas sent 1500-tal och har uppenbarligen klarat många jordbävningar - i den fridfulla klosterträdgården åt vi vår medhavda lunch.
Engelske vännen Mark hängde upp sin hatt på en gren för att den skulle få torka till lite....det var +26 grader igår och aningen för varmt för en vandring, det är märkligt att vi får behålla värmen så här långt in på året. Vi skriver idag den 4e november och folk simmar, solar och gonar sig i värmen som på den allra finaste sommardag i Sverige.
Här mina vänner, tog kamerabatteriet helt slut - så det blev inga mer bilder denna gång...men vänta bara...det kommer mera - både bilder o bloggar.