Kanske lästa du bloggen som handlade om att vi ympade ett antal olivträd i påskas?

Där har man gått och kikat och tittat…..ska det då aldrig bli något av de där ymparna…..har de fullständigt tappat sugen? För sug behövs när det ska sugas upp näring från stammen upp i ymp-riset så att ”det tar sig”?

Påsken var i april – nu är det juli, tre månader har gått utan minsta tillstymmelse till liv i ymparna – det gäller att inte tappa sugen….

Men häromdagen, erkännas skall att jag inte tittat till ymparna på ett tag, IDAG  var det faktiskt liv i ymparna – i allihop!

Så det gäller att inte tappa sugen – vare sig som ymp eller människa, även om livet ibland bjuder på händelser som får en att fullständigt komma ur gängorna.

Blev så full i skratt när jag var i Super Marketen häromdagen….jösses….här säljer dom SUGAR – jag köpte en hel påse, undrar vem som tappat alla dom sugarna……?

Så nu ligger sugarna här i burken i mitt skafferi, nu ska jag fylla på vartefter jag behöver….

Ej heller får man tappa taget….

Häromnatten vaknade jag av en fruktansvärd smäll – jag har aldrig i mitt snart 65-åriga liv hört en så’n smäll. På morgonen fick jag höra av de som varit vakna under natten att smällen (explosionen) tydligen föregåtts av en hel del blixt och dunder, men det vaknade jag som vanligt inte av, tvärtom – jag sover bättre än någonsin när åskan går.

PANG!!! Jag satte mig käpprak upp i sängen och konstaterade snabbt att här måste jag upp och kolla vad som hänt. Hjärnan gick på högvarv….kan kylskåp explodera??? Har Kurt dynamit liggandes nånstans som han inte talat om för mig…..? Vad i herrans namn var det som small???

Väl inne i köket konstaterade jag att displayer på kyl, spis och mikro blinkade som besatta – aha – ingen ström…..då måste det varit ett åsknedslag. Och det var precis vad det var – åskan hade slagit ner i en stolpe 50 m från vårt hus, en stolpe som bär upp en transformator. Det hängde och dinglade både det ena och det andra däruppe i stolpen kunde man kosntatera vi närmare påseende.

Som tur är så är våra härliga grekiska grannar här och gästar sitt lilla semesterhus. Grekiska och grekiska…nja….HAN är grek och barnfödd uppe i byn, men han flyttade tillsammans med sina föräldrar till Tyskland när han var 8-10 år . Alltså uppvuxen i Tyskland och därtill gift med en lika härlig och trevlig tysk kvinna. Grannen är alltså kraftigt förtyskad och van vid ordning och reda och snabba åtgärder. Naturligtvis talar han flytande grekiska och han hade absolut inga problem att förklara hur viktigt det var att hjälpen kom GENAST – vi är minsann många människor här nere som absolut inte kan vara utan ström, de har dessutom en liten baby på några månader….och med största sannolikhet så är hustrun gravid igen.....

Här kom hans grekiska väl till pass och hans kraftiga stämma också. Det dröjde inte mer än ca 15 timmar så hade vi ”ström i stugan” igen. Tack Ioannis o Teresa att ni kom just den dan – annars vet man aldrig hur länge vi varit utan ström.

Vi och våra gäster som var här just för tillfället hade inga problem att klara oss nån dag eller så. Kurt var kvick med att fixa fram både utekök och gastub….sen satt han och den gästande damen på ”Perloulias längsta soffa” och småpratade och kokade kaffevatten till frukosten. Hur mysigt som helst.

Frampå eftermiddagen såg det ut såhär kring den drabbade elstolpen

I det läget gäller det att inte tappa taget. Som sagt - samma dag hade vi ström i husen igen - tack till elgubbarna som verkligen gjorde allt de kunde och lite till.








Det gäller även denna lilla klättrande gubbe som var här häromveckan och beskar det stora pinjeträdet som skymmer många av våra olivträd som vill ha full sol. Han fick minsann inte tappa taget…..

Så håll ut – tappa inte sugen – håll i – tappa inte taget - allt ordnar sig till slut….våren däruppe i norr var både kall och sen, men nu….nu får ni passa på och njuta, i alla fall sporadiskt och på vissa ställen har sommaren kommit upp till er.

Från nordligaste norr får vi vackra bilder från ljusa sommarnätter. Från andra vänner ser vi bilder från solbadande och glassätande människor….sommaren i Sverige är verkligen speciell, särskilt när vädret är gynnsamt.

Hoppas alla Villa Olivias Vänner fick en fin och skön Midsommar och att de härliga semesterdagarna redan börjat eller ligger inom nära räckhåll.
Många av er har vid sin ankomst förärat oss med en sillburk eller en bit svensk ost så det var helt OK här också.
Mycket har grekerna och Grekland att erbjuda, men Matjessill och Västerbotten- eller en riktigt lagrad Grevéost, det är något alldeles unikt svenskt som vi inte kan vara utan i midsommartid.

Knäckebrödet och nubben däremot – dessa finner vi numera i Kalamata.