Många, många gånger under årens lopp har vi pratat om hur vi skulle få till det som Tony Murare just håller på att avsluta.
Inte någonstans har vi hittat ett självklart ställe för våra gäster att använda som utekök. Visst har vi kunnat erbjuda en liten grill och många mysiga stunder har vi haft tillsammans med grillning och allt som hör till det.
Så i höstas hände något som gjorde att just den rätta platsen uppenbarade sig. Vi hade en gäst här som stannade lite längre än vad som är brukligt. Damen det handlar om heter Eva och är van att ha jord under naglarna och hon har ständiga trädgårdsprojekt på gång hemma hos sig. Och när hon väl var här och hade installerat sig räckte det inte riktigt till för henne att delta i såväl plockning av kalamataoliver som skörden av oljeoliverna - hon ville ha mer att pyssla med
Helt självmant tog hon sig för att rensa upp här och där i gästernas del av vår olivlund. Det rensades och grävdes, det slets och drogs – det skottkärrekördes och borthinkades till komposten, som f ö ökade betydligt under Evas besök här hos oss. Det samlades in frön och allehanda små plantor och skott, det såddes spenat och koriander, det hägnades in så att inte hönsen skulle sprätta i allt det som genom Evas försorg kom i jorden, jaa – hon var helt enkelt enorm med sin energi denna Eva.
Dessemellan stickade hon vantar, läste böcker och promenerade på stranden och badade i havet. Eva var verkligen en källa till inspiration att man klarar och hinner ännu mer än man tror.
När Eva hade åkt hem till sitt eget hemma i Sverige så satt hennes energi kvar här hos oss. Vi helt enkelt fortsatte där hon slutade, det rensades bort ännu mer Vintergröna - en växt jag aldrig mer kommer att ta in i en trädgård – jiiiiises så den nästlar sig in, vacker förvisso, men alldeles för dominant. Nu åker Vintergrönan väck vartefter vi ser den sticka upp sina små gröna skott.
Rabatten utmed muren dominerades helt av en mynta som inte gick att använda till i princip nå’nting, inte ens Mojito, det var helt fel sort för det – den rabatten rensade hon upp…fåsé om jag orkar hålla hennes tempo eller om myntan kommer att ta över igen…..
Så härom veckan blev bilden med uteköket helt klar i mitt huvud - den ena av gästernas två uteplatser stod som ett självklart alternativ. Nu när Eva hade tuktat rosmarinbuskarna så rejält märkte vi att ”här finns det ju plats” – så då blev det till att kontakta Tony Murare igen….Tony fattade snabbt vad han skulle göra och samma dag kom bilen från Katzaparas Bygg och Anläggning och levererade allt det nödvändiga
Så går Tony loss med slägga, stenyxa, murslev och betongblandare – det vill till att man hunnit tänka klart – för snabbt går det.
Två dagar senare ser det ut så här:
Det som saknas nu är en bänkskiva i marmor som ska beställas hos marmorhandlaren i Charakopió. I den ska samme marmorhandlare såga ett runt hål så vi kan fälla in en kolgrill modell mindre. Ett gasolkök kommer att finnas så man kan ”koka potäter” t ex. En trähylla ska monteras under marmorskivan så man kan förvara allehanda attiraljer till grill o annat. Rinnande vatten finns i slang strax bredvid - det funkar så länge - ev kommer en liten behållare för vatten monteras vid sidan av
Inte nog med att det murats upp fundament för en rejäl arbetsbänk på 0,6 x 2 meter – det har murats en liten soffa också, den ska få sköna sittkuddar sen och kommer att funka som extra sittplats utöver ordinarie bord o stolar som normalt finns på uteplatsen.
Parasollfoten är fastborrad i stenläggningen för att hålla upp det enorma parasollet som ser till att stenbänksittarna kan ta sina drycker i en behagligt svalkande skugga.
Nu ser vi bara fram emot att kunna använda ytan tillsammans med våra gäster under säsongen – det blir fint att fixa käket med denna utsikt – eller hur?