Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.

Tria Asteria

Posted 28 5 13


 ….så heter en taverna som ligger inte så långt från Villa Olivia. Sitt namn "Tria Asteria" (sv Tre Stjärnor) syftar på att ägarna har tre små döttrar….nja….små och små, Eleni har nu börjat i högstadiet….kors vad tiden går....påminner mig om att vi har nu bott här i hela fem och ett halvt år.

 


Man känner sig alltid så välkommen hos Vasilis och Sofia som ägarna heter, man möts av vänliga hälsningar och glada tillrop.

På de allra flesta tavernor verkar det vara kvinnan som drar det tunga lasset i verksamheten, mannen dristar sig till att grilla möjligen - om ens det – ibland går de bara omkring och gör inte så mycket över huvud taget. Kanske har de ett annat jobb att sköta….vad vet jag…?

 




Jag tycker mig märka en stolthet hos ägarparet över sina produkter och sin verksamhet som jag ibland annars har svårt att hitta hos tavernaägarna här i omgivningen, kanske kan man förstå det, är det något greken har dragit ned på så är det uteätandet som var så vanligt förr, kanske inte undra på att de ibland ser lite uppgivna ut.
Nu hoppas vi på den annalkande säsongen med alla nya flighter och ett grekiskt folk med lite mer tillförsikt inför framtiden.

 


Här på Tria Asteria visar man gärna upp sina fräscha produkter -  allt är nyskördat och ekologiskt odlat i trädgården vid sidan om tavernan

En annan sak som jag gillar med Tria Asteria är att jag ser att Vasilis arbetar tillsammans med sin hustru Sofia i köket. De hackar och blandar, kokar och grillar, alltid tillsammans i köket. Men det är Vasilis som presenterar specialiteterna för dagen och det är också han som serverar. Jag tycker mig märka att Sofia är lite blyg och mest vill vara i köket, ibland försöker vi locka ut henne till vårt bord för att kunna ge henne en eloge för den goda maten. För god är den, god, vällagad och fräsch.

I förra veckan var gjorde vi återigen ett besök på Tria Asteria tillsammans med några trevliga gäster i vårt hus. Mannen i familjen är vegetarian och han hade inga som helst problem att få in rätter som han kände sig sugen på.

Horta - "fresh from the garden"
"Mycket god", tyckte vegetarianen...och det tyckte vi andra också.


Friterad aubergine - "Melitzanes" på grekiska


Friterad zuccini "Kolokithes" på grekiska.

"'Äter han ost?" frågan kom från köket och Sofia - Oh, jaadå, inga problem.... sa vegetarianen, Sofia lät osten "snöa" lite extra över maten.



Rödbetor, en riktig mjäll och fin primör - här serverad med rostad vitlök

En annan liten specialitet som Sofia är väldigt bra på är "Fylld Bläckfisk", detta förutsätter naturligtvis att man gillar bläckfisk, det är ju lite speciellt och jag som gillar bläckfisk beställer ofta den rätten, fisken är fylld med ost, tomater och paprika därefter grillad med en alldeles lagom spänst kvar i fiskköttet....


Fylld bläckfisk

......det blev inte bläckfisk denna gång, Vasilis rekommenderade "killing i tomatsås", köttet hade bakats i ugnen tre till fyra timmar, här kan man snacka om slow food.

Jag blev så sugen på att smaka när det serverades att jag glömde rakt bort att fotografera, då här såg i alla fall tallriken ut efteråt, det talar väl sitt tydliga språk…

Till maten serverar man öl, eller som överallt på tavernorna ett enkelt grekiskt lantvin, inget märkvärdigt vin alls, men det ackompanjerar den rustika, lantliga maten bra.

Största problemet är väl om man ska beställa ett halvt eller ett helt kilo vin....




Efter Efter maten serverades vi alla varsin Ouzo.
"Det är bra för matsmältningen", sa Vasilis, sen lullade vi hemåt i sommarnatten - mätta och belåtna...en och annan liten rap ekade över nejden....