Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.

Tur?

Posted 11 12 08


Idag är det storm igen, det blåser säkert 25-30 m/s, det tjuter runt knuten, det skallrar i fönsterluckorna och havet fullkomligt ryter. Det går meterhöga vågor och plötsligt har vi ingen strand längre, det är vatten ända upp till där vegetationen börjar. Man kan inte längre promenera längs stranden - för det finns helt enkelt ingen.... Det är andra gången denna vinter som det stormar på detta sätt, förra stormen för någon vecka sedan skadades den fina piren i fiskehamnen i Koroni, sex fiskebåtar sjönk, en båt hittade man helt enkelt inte. Vi har för kort referenstid för att veta om detta är vanligt här vinterid, allt vi vet är att förra vintern hade vi inte vindar av denna "kaliber". Hur som helst så är det ganska mysigt, vi MÅSTE inte ge oss ut och vi kan tända en brasa i öppna spisen och läsa de där böckerna vi aldrig hann läsa.....

I veckan som gick gjorde Kurt sitt första besök hos tandläkaren i Koroni. Han var allt lite skrajsen, det är ju alltid lite känsligt att byta tandläkare. Jag hade lugnat honom, han hade absolut inget att vara orolig för, jag har redan gjort TVÅ visiter hos stans trevlige tandläkare.
I Stockholm hade vi en tandläkare som hette Bengt, han var väldigt pratsam, detta tycker jag är lite besvärligt - dels är jag inte pigg på tandläkarbesök över huvudtaget, dels tycker jag att det tar onödigt lång tid om tandläkaren måste prata också, jag vill bara att det ska bli färdigt så jag kommer ut fort. Med Kurt är det tvärtom, han har inga problem att prata med tandläkaren även om hela munnen är full med instrument, borrar och sprutor. Och även nu fick han sitt lystmäte. Tandläkare heter Ioannis (han med), men han vill bli kallad "John" av oss engelsktalande. John är ännu en trevlig grek, väldigt social och språksam. Han märkte ju naturligtvis att Kurt inte är grek eftersom han inte talar grekiska, men John sa "Du ser verkligen ser ut som en grek," Gör han det? Jaa kanske lite... När John fick veta att vi flyttat hit på heltid blev han glad, han hälsade Kurt välkommen till området och redan innan Kurt hade hunnit öppna munnen för att uträtta sitt ärende så hade han fått en gratislektion i grekiska på tre kvarts timma. Därefter tyckte även Kurt att det började bli tid för den där undersökningen han kom dit för. Då skulle det tittas och diskuteras och visas och undras vad det kunde göras av en sådan tandrad. Efter ytterligare tre kvart kom tandläkaren på att han tydligen hade dragit över tiden för nästa besök som var bokat för ett bra stund sedan. Då skyndade John sig att öppna dörren till väntrummet för att antagligen säga till nästa patient att han snart var klar. Eftersom väntrummet var tomt förstod John att besöket måste ha ledsnat och gått därifrån, John konstaterade lungt att "Ja, hon hade väl något annat ärende som brådskade...."  (så kan det vara i Grekland).
Jag vankade omkring i lilla Koroni och undrade vad som hänt, Kurt brukar ju inte svimma hos tandläkaren och det var ju bara planerat en vanlig rutinundersökning....att det skulle komma att bli en tandläkare med en förmåga långt över tandläkare Bengts, när det kom till pratsamhet, kunde jag aldrig föreställa mig vara orsaken till makens långa bortavaro. Men det var det....

I alla fall lyckades jag knäppa denna bild när jag gick "i väntans tider":


Jag har så länge velat knäppa en bild på en "jordfräsbil" som jag brukar kalla dem. De är ganska frekventa här, används flitigt av bönderna runt om i trakten. Det som gör att jag vill kalla fordonet "jordfräsbil" är helt enkelt styret, det syns kanske inte så bra på denna bild, men den styrs med något som ser ut som ett jordfrässtyre mitt fram på farkosten. Detta gör att gubben alltid måste sitta i mitten (gubbar kör alltid dessa jordfräsbilar) och därmed tar han upp nästan hela sätet. Den lilla tanten får klämma ihop sig vid sidan om, med handväskan i knät...ibland sitter hunden på andra sidan om gubben. Det ser så kul ut, jordfräsbilarna är ju inte så snygga men väldigt praktiska...jag ska nog ha en sån sen, tror jag..., går bra att åka till trädgårdsmästaren på, man får med sig både träd o buskar bakpå, sen kan man passera den lilla mataffären på hemvägen, matkassarna får också plats på det lilla flaket där bak.

Den nyfikne undrar säkert varför denna blogg heter "Tur"? Joo...
När jag väntade på att Kurt skulle bli klar hos tandläkaren hade jag ju så'n TUR att jag äntligen fick min bild på jordfräsbilen, jag som jagat en sån bild så länge. Jag försöker vara lite diskret när jag tar mina bilder på människor, man vet aldrig om de vill bli fotograferade. Men nu hade jag sån TUR att jag lyckades knäppa bilen JUST när den passerade vår egen bil, JUST när den stod parkerad en skön kväll under en palm i hamnen i Koroni. Kan inte det kallas TUR! så säg...

Har vi dessutom TUR med vädret så börjar vi skörda våra oliver i morgon, måndag den 15e december. Detta år får vi hjälp av gamle greken Soutiri samt våra grannar Michael och Maria. Vi hade TUR att de kunde hjälpa oss med skörden i år, de ska skörda sammanlagt över 800 träd men tyckte det var helt OK att klämma in våra 140 också. Har vi TUR så blir det en bra olivskörd i år, Soutiri såg så nöjd ut när han klämde sönder en oliv mellan fingrarna och konstaterade att det sipprade fram ganska rikligt med finaste olivolja. Har jag TUR så hinner jag skriva en rapport om hur det avlöpte med vår första olivskörd.
Har vi OTUR så blir det dåligt väder och då blir det inget av.
Nu är det spännande, eller hur Stefan?