Så var det äntligen tid att ge sig ut på den första höstvandringen, som jag längtat…. Det är fortfarande lite för varmt så vi fick ge oss av ganska tidigt innan solen blir för het. Dessutom valde vi att inkludera bad i vandringen och kanske skulle det till och med kunna kallas morgonpromenad, man orkar varken lång eller ansträngande vandring när temometern visar +25 redan 08.30.

Första delen gick längs Perouliastranden, välkänd för så många. Två pensionärer med pigga ben och ett öppet sinne för nya upplevelser blev mina vandringskamrater för dagen.

Vi valde att gå söderut via den lilla byn Agia Triada, en fin promenad genom olivlundar och den lilla byn med sina oftast välskötta hus och trädgårdar. I byn finns även en jättefin sandstrand.

Vi behövde inte dela stranden med så många denna morgon.

En fiskare var ute i arla morgonstund

Mina vänner badar i det varma sköna havet, så skönt i solen - även jag tog mig en simtur, om inte annat för att svalka av mig.

Promenaden ner från vägen till själva badstranden går via kraftig nedförsbacke och följaktligen är det uppför därifrån, puh.....

Känns bra att kunna spola fötterna rena från sand innan fortsatta vandringen hemåt börjar. Halvvägs upp i backen finns en stenbänk med en vattenpost bredvid, så skönt att sitta o pusta lite där i skuggan av de stora Eukalyptusträden och skölja fötterna rena samtidigt.

En tillbakablick uppifrån backen på väg hemåt....minns det som igår hur det kunde kännas på en segelbåt....

Så till något helt annat, en bild på våra kycklingar, de har vuxit och blivit mycket större, speciellt två som vi tror är tuppar. Vår vän Pandelis tror det är tuppar alltihop….

Vi som hade spetsat på att åtminstone ett par kycklingar skulle kunna vara hönskycklingar, vi får se vad det är i sinom tid – det är för tidigt att avgöra ännu. Siga....siga....

 
Idag söndag den 23 september var det premiärtur till Charakopio och grönsaksmarknaden som håller till där på söndagsmorgnar.

Mina härliga vandringskamrater för dagen, mor och dotter….jag hade fullt sjå att hinna med damen till höger – vilken speed hon hade. Hon är här och firar sin 85-årsdag, jag är så imponerad av hennes kondition och livsglädje, hon var inte ens svettig när vi kom fram till grönsakstorget +27 och uppförsbacke till trots. Men vi fick stanna till i affären på hemvägen så hon fick köpa sig en keps, det blev lite för varmt om håret…..

Ett antal fina små rödbetor och ett halvt kilo färsk spenat fick följa med mig hem i ryggsäcken från grönsakstorget. Rödbetorna ska lagas till och bli Šaltibarščiai, minns ni den goda rödbetsoppan från Litauen?

Spenaten ska bli till en spenat- och fetaostpaj av filodeg som jag lagar till i stekpanna, efter ett recept från Jamie Olivers samlingar.

 
En sån här liten rackare gjorde oss sällskap vid Villa Antika häromdagen, en liten minisköldpadda. Vi konstaterade att den inte räckte till så värst mycket sköldpaddsoppa, så vi lät den traska vidare